År 2010 genomfördes en ny lag där inlösen av mark ersätts med 125% av marknadsvärdet. Som utgångspunkt försöker markförvärvaren nå en överenskommelse med berörda fastighetsägare. Når man ingen överenskommelse beslutas därefter om ersättningen i domstol. Det tycks dock vara oklart hur mycket ersättningen i praktiken uppgår till vid överenskommelser, då olika aktörer tenderar att erbjuda en ersättning utöver det lagstadgade. Dessutom återfinns alltid en värderingsosäkerhet och därför en viss risk för markförvärvare att domstolen fastställer ett högre marknadsvärde än vad aktören själv värderat, och på så vis tvingas betala en högre ersättning. Det är därför intressant att undersöka om markförvärvare erbjuder ett ekonomiskt tillägg för att enklare nå en överenskommelse, och undvika att domstolen beslutar om en högre ersättning. Syftet med denna studie är att undersöka om markförvärvare erbjuder en högre ersättning än det lagstadgade på grund av att fastighetsägare kan överklaga ersättningen och fastställa ett högre marknadsvärde i domstol. För att besvara syftet har en enkät- och intervjustudie genomförts med aktörer på marknaden som frekvent arbetar med markförvärv och har god erfarenhet inom ämnet. På så vis tillfrågas aktörerna direkt hur de ställer sig till frågan och hur de agerar i praktiken. Resultatet av studien visar att en övervägande del av alla respondenter inte erbjuder något ekonomiskt tillägg utöver det lagstadgade. Dessutom upplever majoriteten av dem tillfrågade aktörerna på marknaden inte heller någon risk att ett högre marknadsvärde fastställs i domstol. Aktörerna är säkra i deras värdering och anser att de värderar bra i förhållande till domstol. De deltagande i studien tycks alltså inte ta i hänsyn att domstolen kan fastställa ett högre marknadsvärde som något som skulle leda till att de erbjuder ett ekonomiskt tillägg. / In 2010 a new law was implemented in which acquisition of land is compensated with 125% of market value. As a starting point the land acquirer tries to seek an agreement with the concerned property owners. If no agreement is reached, the compensation will be decided in court. However, it seems unclear how great the compensation in terms of agreements is in practice, since different operators tend to offer compensation more than the statutory amount. In addition, there is always an uncertainty of valuation and therefore a certain risk for the land acquirer that the court determines a higher market value than the acquirer himself, and thus must pay a higher compensation. It is therefore interesting to investigate whether operators offer a financial supplement to make it easier to reach an agreement and to avoid the court deciding on a higher compensation.  The purpose of this study is to investigate whether operators offer higher compensation than statutory because property owners can appeal against the amount of compensation and determine higher market value in court.  In order to answer the purpose, a survey and an interview study has been conducted with operators in the market who frequently work with land acquisition and have good experience in the subject. In this way, the operators are directly asked how they respond to the question and how they act in practice.  The result of the study shows that a majority of the respondents do not offer any financial supplement in addition to the statutory. In addition, most of the respondents on the market also do not perceive the risk of a higher market value being determined in court. The operators are confident in their valuation and consider that they value good in relation to the court. Thus, the participants in the study seem to not take into regard that the court can establish a higher market value as something that would lead them to offer a financial supplement.

Detta examensarbete utreder om det går att reglera lagstiftning gällande ersättning vid rådighetsinskränkning på den enskilda fastighetsägarens mark, i de fall då expropriation sker i syfte att främja miljöskydd för specifikt ändamål. Utredningen avgränsas till miljöskyddet, specifikt vattenskyddsområden.  Den rättsdogmatiska metoden har legat till grund för arbetets utredning, där analys och studier av teori har genomförts inom bl.a. lagtext, doktrin, praxis och litteratur inom det aktuella forskningsområdet. Till detta har kompletterande intervjuer genomförts med advokat Michelle Hesselbrand, teknologidoktor Leif Norell och Uno Schön, funktionsansvarig för dricksvatten. Vidare redogörs för rättsfall, i syfte att åskådliggöra hur teorin tillämpas i praktiken. Vattenskyddsområden inrättas för att bevara och säkerställa kvalitet och kvantitet av råvattentillgångar. Skyddet är inrättat för att motverka kontinuerliga och tillfälliga föroreningar som människan förorsakar. Användning av bekämpningsmedel är det som förorsakar störst förorening i samband med markanvändning. Det har framkommit att rester från kemiska partiklar har hittats i vattentäkter, trots att kemikalierna sedan länge är förbjudna. Detta tyder på att nedbrytningsprocessen av kemikalierna tar lång tid och därför bör man eftersträva att använda bekämpningsmedel som är hållbara över tid och som inte förorsakar föroreningar. Vattendirektivet har upprättats av EU för att skydda och säkerställa vattenkvaliteten runt om i Europa.  I Sverige beslutar länsstyrelserna och kommunerna om vattenskyddsområden ska upprättas för ett specifikt markområde. I och med att det finns behov av att skydda vattentäkter, finns det även ett behov av att genomföra inskränkningar i markanvändningen. Genom vattenskyddsföreskrifterna förbjuds vissa typer av åtgärder och verksamheter kan bli tillståndspliktiga eller helt förbjudna. Alla individer som äger egendom omfattas av egendomsskyddet, vilket följer av 2 kap. 15 § RF. Den aktuella paragrafen har influerats av bestämmelser från EKMR:s “artikel 1-Skydd för egendom”. Fastighetsägarens egendomsskydd är starkt och kan enbart upphävas genom expropriation eller för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Enligt 2 kap. 15 § 2 st. RF framgår att ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Är det fråga om ersättning för åtgärder som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl, ska ersättningsrätten följa det som förespråkas av gällande lagstiftning, t.ex. MB.  Miljöbalken reglerar och upprätthåller bl.a. begränsningar för hälso- och miljöpåverkan. Syftet med MB är att uppnå en hållbar utveckling och säkerställa att människor i nutid och i framtid får en hälsosam och god omvärld att leva i. MB:s bestämmelser föreskriver rätten att upprätta skyddsområden för olika ändamål, som syftar till att ge skydd för påverkan som kan skada det skyddsvärda. När det beslutas om inrättande av ett skyddsområde, måste ställningstagande tas till skyddsintresset och det enskilda intresset. Om den enskildes rätt att använda mark eller vatten inskränks genom skyddsbestämmelser, får inskränkningen inte ske längre än det som krävs för att tillgodose syftet med skyddet. En intresseavvägning måste alltid ske vid inrättande av ett skyddsområde.  Den enskilde har rätt att ansöka om dispens från restriktionerna och om kompensation för intrång som upprättas för att tillgodogöra det allmänna intresset. Huruvida ersättningsrätt föreligger för den enskilde föreskrivs i bestämmelser i 31 kap. MB. Av aktuella bestämmelser framgår att ersättning ska ges för beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att markanvändning avsevärt försvåras för den enskilde. Uppkommer skada på mark där skyddsföreskrift inrättats enligt 7 kap. 22 § MB, ska bestämmelserna i 31 kap. MB och i ExL tillämpas, när markägarens ersättning ska beräknas.  I de fall ersättning inte kan beslutas, ska föreskrifter i ExL tillämpas. De inskränkningar som får ske i äganderätten, måste vara av allmänt intresse och ha väsentlig betydelse. Expropriation sker antingen genom äganderätt, nyttjanderätt eller servitut på fastigheter som inte är statligt ägda. Vidare måste intrånget vara samhällsekonomiskt lönsamt, vilket innebär att intrånget måste överväga de olägenheter som allmänheten och den enskilde drabbas av, varvid en intresseavvägning ska ske mellan det allmänna och den enskilde. Ersättning ska utgå i de fall fastighetsägarens äganderätt inskränks eller om denne drabbas av skador som tillkommer när ett intrång sker. Det finns olika sätt att beräkna ersättningens storlek på. Det kan handla om inlösen av hela fastigheten eller om ersättning gällande intrång på del av fastigheten i samband med expropriation av ett markområde, varvid ersättning utgår från marknadsvärdet och minskningen av marknadsvärdet efter intrånget plus ytterligare 25 %. Täcker ersättningen inte skadan utgår annan ersättning för att täcka den övriga skadan. Ersättning kan också utgå för företagsskada, som uppstår när fastigheten som exproprieras drabbas av ändrad markanvändning. I uppsatsen ligger fokus på att utreda två olika ersättningsmetoder för att beräkna ersättningen vid vattenskyddsområde; Jordbruksnormen och IAN-metoden. Jordbruksnormen upprättades för att fastställa ersättning vid vägintrång och utgår från att beräkna intrångsersättning utifrån skadornas omfattning. IAN-metoden uppskattar den rättsliga minskningen i fastighetsägarens avkastningsvärde och fastställer därigenom övrig ekonomisk skada för fastighetsägaren. Genom vår litteratur- och empiristudie, har vi kunnat styrka vår uppfattning om att ingen specifik metod kan användas för att beräkna ersättning vid inrättande av specifik metod kan användas för att beräkna ersättning vid inrättande av olika förslag på framtida forskningsområden, där vi presenterar rekommendationer på hur ytterligare undersökningar kan genomföras inom området, för att bl.a. tydliggöra hur ersättningen ska fastställas och regleras utefter intrångets karaktär. / This degree project will investigate whether it is possible to regulate current legislation regarding remuneration in case of shortage of property on the land of the landowners, in cases where expropriation occurs in order to promote environmental protection for specific purposes. The investigation defines the current environmental protection, to water conservation areas, where there are essentially restrictions on ownership of the drinking water in various respects, for example, to ensure the drinking water of the municipality. The legal-judicial method will base the on-going investigation, in which we will analyze and study relevant theory, such as legal texts, doctrine, practice and literature in the current research area. Supplementary interviews will be carried out and legal cases will be explained, in order to illustrate how the theory is transformed into practice. Water conservation areas are created to preserve and ensure the quality and quantity of raw water resources. The protection is set up to counteract continuous and temporary contamination that human beings cause today or by land use in the future. Use of pesticides is what causes the greatest pollution in land use. It has been discovered that remains from chemical particles have been found in water, even though the chemicals have long been banned. This indicates that the decomposition process of the chemicals takes a long time and demonstrates the importance of striving for a sustainable use of pesticides. The European Union has established water directives to protect and ensure water quality around Europe. In Sweden, county councils and municipalities decide if water protection areas are to be established for a specific field of land. As there is a need to protect water resources, there is also a need to implement land use restrictions when drafting water protection regulations. The water protection regulations lead to land use restriction, which implies that certain types of actions or activities either become licensed or completely prohibited. All individuals who own a property are subject to property protection, according to the law. The European Convention “Article 1 Protection of Property” have influenced chapter 2 section 15 of the RF, in the Swedish legislation. The property owner's property protection is strong and can only be terminated by expropriation or to meet important public interests. Compensation shall be given in cases where expropriation occurs, according to the grounds stated in law. In case of compensation for actions that take place for health, environmental or safety reasons, the right to compensation shall comply with what is claimed by applicable legislation. The Environmental Code (MB) regulates and maintains limitations in the health and environmental impact of both present and future. The goal is to achieve sustainable development and ensure that living and future generations get a healthy and good living environment. Thus, it is the provisions of the Environmental Code that provide the right to establish protection areas with different purposes. The environmental protection provisions are intended to provide protection against harmful effects in these areas. It is thus, the authority that decides establishment of a protection area, where position must both regulate the interest of the protection as to the interest of the individual. As the individual's right to use land or water is restricted by a safeguard clause, the limitation must not exceed the time required to meet the purpose of the protection. A balance of interest must always be done when establishing a protection area. The individual is entitled to apply for exemption from the restrictions and for compensation for intrusion established to accommodate public interest. In the case of the right to compensation, the provisions of the Environmental Code (MB) chapter 31 shall apply. The section states that compensation should be given for decisions requiring land or land use in the affected part of a property, to be significantly hampered. Thus, the regulation implies that the property owner is entitled to compensation in cases where damage of the kind referred to arises as a result of the establishment of a protection regulation under chapter 7 section 22 MB. According to chapter 31, MB shall apply the provisions of ExL when calculating the landowner's compensation. In cases where compensation cannot be decided in the applicable special legislation for the specific purpose, provisions in the Expropriation Act shall apply. Restrictions that can regulate and impose the ownership must be of general interest, essential and no alternative locations may be available. Expropriation occurs either through ownership, utility or servitude on nonstate property. Furthermore, the intrusion must be socio-economically profitable, which means that the intrusion must consider the disadvantages that the public and the individual suffer from, whereby an interest balance must be made between the general and the individual. Compensation shall be paid in cases where the property owner, in the case of a forced acquisition of ownership, is liable for damage that occurs when an infringement is instituted. There are various ways to calculate the amount of compensation. Partly by means of liquidation (entire property) and intrusion compensation (part of property), which in both cases refers to the expropriation of a land area, where remuneration is based on the market value / market value reduction plus another 25 % and if the compensation would not cover the damage, other compensation is paid to cover the remaining damage. Compensation can also be granted for corporate injury that occurs when the property being expropriated is affected by changed usage conditions. This degree project focuses on investigating two different remuneration methods for calculating compensation in the water conservation area; Agricultural Standards and IAN Methods The agricultural standard was established to determine compensation for road interference, based on calculating infringement compensation according to the extent of the damage. The IAN method estimates the legal reduction in the real estate owner's return value and thereby determines other financial damage to the property owner. The authors, through interviews and court cases, have obtained information that has led to a stated conclusion for the work. The conclusion of the investigation is that no specific method can be established to calculate the compensation for the establishment of water conservation areas. The calculation of remuneration varies on a case by case basis and should be assessed according to the conditions for the individual. The degree project also discusses different proposals for future research areas and how further investigations can be carried out in the field, including clarify how compensation is determined and regulated according to the nature of the infringement.

This study will deal with a new type of concrete that focuses on cement particles. As you alreadyknow today, concrete is one of the most used materials in the world, and the negative is that it has acontributing factor to pollution with as much as 5% of global carbon dioxide pollution.To reduce this, a new environmentally friendly concrete was produced that reduces pollution anddamage to the environment.The type of concrete we have studied has a higher compressive strength than the reference mix.Many tests were carried out to produce concrete that is environmentally friendly with highcompressive strength.The study will highlight the actual effect of the cement particles when large particles that perform afilling effect are not as important compared to the small particles that enter the hydration process andreplace with large particles of limestone (>0.036 mm). Through the method (Normal Limestone in anew abode), concrete has gained greater compressive strength than the reference mix.With the results achieved in this study, the construction sector is given the opportunity to useconcrete with higher strength and be more environmentally friendly in the future.

Copyright contractual law consist of rules that regulate contracts within copyright law. One of the main characteristics of copyright contracts is that they are often characterised by differences in bargaining power between the parties. The weak position of authors has therefore become the subject of mandatory legislation in various respects. Recently, Article 20 of the Directive (EU) 2019/790 (DSM-Directive) incorporated such a rule. This article provides authors with a right to additional, appropriate and fair remuneratiom after the conclusion of the contract if their remuneration proves to be disproportionately low. That is, a right to obtain post-contractual remuneration through mandatory legislation. It is in theory possible to also achieve similar results by applying Section 36 of the Swedish Contracts Act. This paper will examine both of these rules. This constitutes an interesting area of law, but the detailed applications of the rules are still understudied. This paper therefore aims to take a holistic approach to the possibility for authors to obtain additional post-contractual remuneration through mandatory legislation. The study identifies several problems and ambiguities in the application and proposes solutions to these issues. The conclusion was that the requirements for applying Article 20 are generally to be seen as lower than Section 36 of the Swedish Contracts Act, while in theory it should also lead to higher remuneration for authors. However, Section 36 of the Copyright Act can be applied to a wider range of cases and to some extent addresses other circumstances. The addition of article 20 has either way improved authors right to remuneration as well as bargaining power. However, some of the other issues that authors face during the contract negotiations were not solved through the directive.

Sedan 2004 uppstod möjligheten att rättsligt avgränsa fastigheter vertikalt. Denna typ av avgränsning kallas tredimensionella fastigheter. Dock är inte tredimensionellt fastighetsutnyttjande något nytt då servitut m.m. förr uppläts för ändamålet. Syftet med upprättandet av lagen var bland annat för att möjliggöra äganderättsupplåtelser för tunnlar och bergrum.  Vägtrafiktunnlar är ett bra instrument för städer med hög exploateringsgrad. Dels för att omfattande markutnyttjande försvårar ytterligare byggnationer ovan jord, dels för utjämning av bergselevation, dalar, kan göra transportsträckorna kortare. Generellt upplåts vägtrafiktunnlar genom vägrätt men vid en speciell situation kan tredimensionella fastigheter upplåtas genom FBL. Det är när utrymmet är detaljplanelagt som allmän väg på allmän plats samtidigt som kommunen är huvudman. I detta examensarbete ska undersökning ske på området för att klargöra rättsläget för tre juridiska frågor. Dessa är förutsättningar för hur tredimensionella fastigheter kan ske. Därutöver hur lämplighetsvillkoret ska bedömas. Därtill kommer frågan om fastighetsbildningsservitut eller tredimensionell fastighet ger mest vederlag.   I studien har den rättsdogmatiska metoden använts främst genom analyser av lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och doktrin. Dessutom har en fallstudie för att framhäva myndighetens praxis inkluderats.   Diskussionen klargjorde tillvägagångssättet för hur tredimensionella fastigheter uppstår. Främst ska FBL 3 kap 1 – a §§ prövas. Dessa är det allmänna samt de speciella villkoren. Därefter i fråga om lämplighetsvillkoret ska lämpligheten prövas mot andra åtgärder som har företräde. Angående vägtrafiktunnlar torde generellt den lämpligaste upplåtelsen vara tredimensionell fastighet. Dels på grund av omfattningen, dels på grund av en lämpligare förvaltning. Däremot upplyses vikten av att det kan bero på situation och att servitut fortfarande upplåts. Slutligen klargjordes att ersättningsskillnaden är svårbedömd men att beroende på servitutets omfattning torde servitut i vissa fall berättiga lite mindre ersättning.  En av slutsatserna från studien är att Lantmäteriet är i behov av ett prejudikat från domstolen. Inte bara på grund av tolkningssvårigheter i förrättningar men också på grund av att mer vetenskapliga texter hade behövts på området.

Uppsatsen undersöker inlösen av kvartersmark och om bestämmelserna i PBL 6:13 § är förenliga med flexibla detaljplaner. Uppsatsen avslutas med ett förslag till förändring av nuvarande bestämmelser för att skydda äganderätten och undvika att personer blir felaktigt tvångsinlösta.

Renskötselrätten är en rättighet av en civilrättslig karaktär som är förbehållen samerna. Rättigheten kan därmed inte tas i anspråk av vare sig staten eller någon annan. I dagsläget finns det ett starkt rättsligt underlag för byggande av såväl vägar som järnvägar. Det finns även utarbetade ersättningsnormer för jord- och skogsbruksmark som har tagits i anspråk. I de fall mark med renskötselrätt tas i anspråk är dock det rättsliga underlaget för ersättning vagt. I studien har både den rättsdogmatiska och den rättssociologiska metoden använts för att reda ut rättsläget kring mark med renskötselrätt som tas i anspråk. Utgångspunkten för studien har varit att tvister ska lösas genom samråd eller konsultation.

The Court of Justice of the European Union (CJEU) recently clarified some fundamental questions regarding the right to compensation under Article 82 of the General Data Protection Regulation (GDPR). The CJEU emphasised the cumulative conditions for the right to compensation, namely, damage resulting from a data breach and a causal link between the two. There are a number of ways in which the GDPR provides a more detailed framework for what should typically constitute damage, how the control of personal data can facilitate the assessment of the concept of damage and how the burden of proof can be interpreted in the light of the purpose of the Regulation. There is no automatic right to compensation and a more detailed assessment must be made under all of the criteria set out in Article 82. In the absence of further case law, I have tried to clarify the applicable law by interpreting the GDPR and the two judgements from the CJEU on the right to compensation. From a procedural point of view, a future with more litigation in the form of representative actions as a result of the Representative Action Directive is likely. The Directive does not change the Swedish representative action rules in any major way, but what is worth noting are the differences between opt-in and opt-out. An opt-in system, such as the Swedish one, may see some increase in the number of representative actions, but in an opt-out system, like the one in the Netherlands, it is likely to see many more representative actions. Uncertainties remain as to whether the opt-out system is compatible with the GDPR, and the CJEU will have to clarify the legal status in the near future. When evaluating the consequences of the legal developments, a potential over- regulation is a risk, while information security is likely to improve. As I see it, the CJEU has two choices to counteract any over-regulation that may arise as a result of legal developments. Either the CJEU can clarify that Article 80 of the GDPR does not allow for an opt-out system, or the CJEU can clarify where the upper limit of the amount of damages in representative actions lies, for example through the principle of proportionality.

Forskningsproblem          Under 2006 infördes en lagändring kring att ersättning till VD måste specificeras i tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Reglerna infördes från politikernas håll för att se en mer återhållsam ersättning till VD och återupprätta de senaste årens minskade förtroende för näringslivet. Dock har åsikter riktats mot lagändringen som menar att den har motverkat sitt syfte och istället trissat upp ersättningen till VD. Syfte                                   Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningar. Metod                                Studien har en kvantitativ utgångspunkt och en poolad ansats. Två hypoteser har härletts ifrån befintlig teori och tidigare forskning. Hypoteserna testades gentemot data inhämtad ifrån 573 årsredovisningar utspritt över tre år. Slutsats                              Ett signifikant samband har identifierats som säger att ersättningen till VD har ökat sedan 2006. Resultatet styrks av tidigare forskning och de teorier som studien bygger på. Målet med lagändringen har således misslyckats. / Problem                             In 2006, a change in the law was introduced regarding disclosure about CEO compensation. The CEO compensation now had to be specified in the disclosure. The law was introduced by politicians who wanted to restrain the CEO compensation, which had affected the business community negative. However, opinions made against the change in the law claim that it is counterproductive and instead of decreasing the compensation, the law has increased the CEO compensation. Purpose                              The purpose of the study is to explain if there is a connection between the development of the CEO compensation and the requirement of disclosures. Method                              The study is based on a quantitative method and a pooled approach. Two hypotheses were derived from existing theory and previous research. The hypotheses were tested against data collected from 573 annual reports, spread over three years. Conclusion                         A significant connection was found and it says that the CEO compensation has increased since 2006. The result is supported by previous research and theories that the study is based on. The aim of the legislative change has therefore failed.

How do people make use of emojis in their daily computer-mediated communication? In order to obtain data, a sampling methodology was implemented in which data from 15 female and 15 male participants was used to provide reports on the differences in preference and functions of emoji usage across genders. The study found that in variety and in total, males tend to select a greater amount of emojis, in comparison to females. The participants’ reasons for using emojis in instant messages varied across the two gender groups, females focused on illustrating a state of emotion while the males focused on emphasizing a message. This partially corresponded with previous studies. The study also found that the males replace words with emojis because it is easy, fun or quick, and in order to illustrate a state of emotion, while females do not prefer to replace words with emojis. In accordance with previous findings, this study shows that in general, people prefer using emojis to complement rather than to replace words. All of the males in this study tend to make use of emojis in order to complement words, while there was a low amount of females who do not use emojis for the purpose of complementing.