Abstract   The permit application process for offshore wind farms (OWF) in Sweden conceivably requires a comprehensive and transparent complement within risk management. The NETEP framework (covering risks concerning navigation, economics, technology, environment and politics), based on a futures planning mechanism (STEEP) has consequently been brought forward as a structure for the application of FMECA (Failure Mode, Effects, and Criticality Analysis) methodology to the permit application process of the Swedish offshore wind farm sector. FMECA, originating from the aeronautical and automobile industries, presents a systematic method for the prediction of future failure in a product, part or process, to evaluate the consequences of that failure and to suggest possible measures for its mitigation or eradication. Its application to attitude and acceptance, safety and environmental effect remains, however, limited which creates the research gap for this thesis. Three Swedish offshore wind farm (OWF) projects in the Baltic Sea area (Lillgrund, Taggen and Trolleboda) were put forward as case studies for use in the evaluation of the proposed FMECA-NETEP methodology, which was approached in two stages. The first evaluation stage results showed that the model accommodates the precautionary principle, the consideration of stakeholder viewpoints, the mitigation of negative effects, the analysis of alternative sites, the observation of relevant legislation and the utilisation of contemporary research. In the subsequent stage of evaluation, the factor for incorporation into the adapted model was intra- and inter-sector cumulative impact. Results showed that positive cumulative impact cannot be illustrated by the model whereas neutral and negative cumulative impact can.  The model’s added value is that it facilitates decision making by providing a rigorous, transparent and structured methodology, the holistic approach of which provides a sound basis for the incorporation of contemporary research.

Renskötselrätten är en rättighet av en civilrättslig karaktär som är förbehållen samerna. Rättigheten kan därmed inte tas i anspråk av vare sig staten eller någon annan. I dagsläget finns det ett starkt rättsligt underlag för byggande av såväl vägar som järnvägar. Det finns även utarbetade ersättningsnormer för jord- och skogsbruksmark som har tagits i anspråk. I de fall mark med renskötselrätt tas i anspråk är dock det rättsliga underlaget för ersättning vagt. I studien har både den rättsdogmatiska och den rättssociologiska metoden använts för att reda ut rättsläget kring mark med renskötselrätt som tas i anspråk. Utgångspunkten för studien har varit att tvister ska lösas genom samråd eller konsultation.

Synen på negativ miljöpåverkan har stärkt miljölagstiftning under de senaste decennierna i Sverige och internationellt. Människor vill leva bättre och längre liv med högre livskvalité än någonsin och miljöpåverkan kan vara ett stort hinder. I Sverige är miljöbalken försvaret för att förhindra negativ miljöpåverkan och samtidigt stärka en ekonomiskt tillväxt i förhållande till miljön. Där det lagstiftning inom Sverige som beskriver kumulativa effekter och europeisk lagstiftning kräver beskrivning av dessa effekter. Denna studie analyserar hur olika miljökonsekvensbeskrivningar beskriver och hanterar kumulativa effekter.  Den valda metoden är tematisk innehållsanalys för att analysera tre olika miljökonsekvensbeskrivningar med ett teoretiskt ramverk som består av path dependecy och politisk ekologi. Resultatet visar att samtliga dokument enbart indirekt beskriver kumulativa effekter. Kumulativa effekter beskrivs vanligtvis inte i miljökonsekvensbeskrivningarna emellertid finns det flera bilagor som kan hantera kumulativa effekter även det inte är sannolikt. Resultatet visar på att det saknas stora beskrivning och hantering av de kumulativa effekter och andra prioriteringar ligger först till hands på grund av olika orsaker som framför i resultatet, resultatdiskussion och slutligen i slutsatsen.   Nyckelord: Miljökonsekvensbeskrivning, Miljöbedömning, Kumulativa effekter, Path dependency / The view of negative environmental impact has strengthened environmental legislation in recent decades in Sweden and internationally. People want to live better and longer lives with a better quality of life than ever before, but negative environmental impacts can be a major obstacle. In Sweden, the Environmental Code is the defense to reduce negative environmental impacts and at the same time strengthen economic growth in relation to the environment. The Swedish legislation describes cumulative effects and European legislation requires a description of these effects. This study analyzes how different environmental impact statements describe and manage cumulative effects. The chosen method is thematic content analysis to analyze three different environmental impact statements with a theoretical framework consisting of path dependency and political ecology. The result shows that all documents only indirectly describe cumulative effects. While cumulative effects are often not described in the environmental impact statements, however, they could be addressed in the several appendices. However, this is not very likely. The result shows that there is a lack of description and management of the cumulative effects. Other things are prioritized over cumulative effects because of various reasons as presented in the result, result discussion and finally in the conclusion.