Problembakgrund & Problemdiskussion I de flesta bolag besitter den Verkställande direktören (VD) kontrollen över företaget medan aktieägarna äger företaget. Denna separation av kontroll och ägande kan ge upphov till agentproblem. Ersättningen ska skapa incitament för VD:n att agera utifrån aktieägarnas bästa intresse, vilket kan vara utmanande då människor har benägenhet att agera utifrån det som gynnar dem själva mest. Studier över hela världen som undersökt sambandet mellan VD-ersättning och lönsamhet har kommit fram till spridda resultat. Efter en genomgång av tidigare studier blir det tydligt att det är få studier utförda på små svenska börsnoterade bolag. Utifrån detta bristområde har problemformuleringen för studien utformats.  Problemformulering Finns det något samband mellan VD-ersättning och lönsamhet i små börsnoterade företag i Sverige?  Syfte Huvudsyftet är att undersöka sambandet mellan total VD-ersättning och lönsamhet, åren 2005 till 2014. Delsyftena blir att undersöka sambandet mellan lönsamhet och grundlön, rörlig ersättning, aktieinnehav och styrelsemedlemskap.  Teoretiska utgångspunkter Studien behandlar två teorier, agentteorin och stewardshipteorin, som syftar till att förklara relationen mellan agenten (VD) och uppdragsgivaren (aktieägare). Vidare berörs även VD-ersättningens struktur, rörlig ersättning som incitament, VD:s aktieinnehav och VD-dualitet.  Metod För studien valdes en kvantitativ metod med deduktiv ansats. En kombination mellan ett systematiskt och stratifierat urval utfördes på populationen mellan 2005 till 2014, vilket genererade 759 företagsobservationer. Denna studie utgår från en tidigare studie av Randøy & Nielsen (2002). För att mäta företagens lönsamhet användes måtten ROA och ROE, för att försöka ta hänsyn till endogenitet användes även två varianter av dessa mått, vi har valt att kalla dem ROA-e och ROE-e. Kontrollvariablerna marknadsvärde, skuldsättningsgrad, bransch och år användes även. Utifrån studiens syften operationaliserades hypoteser för signifikanstestning.  Resultat & Slutsatser Av samtliga hypoteser som testats kan endast ett signifikant samband bekräftas vad gäller sambandet mellan rörlig ersättning och lönsamhet. Att VD:n erhåller rörlig ersättning påverkar med andra ord lönsamheten positivt. Studiens resultat tyder på att agentteorin endast kan antas gälla för VD:ar som erhåller rörlig ersättning och VD-dualitet. Resultatet för övriga ersättningsformer och aktieinnehav tyder på att dessa typer av incitament inte går i linje med agentteorin och teorin om VD:s aktieinnehav fungerar som incitament för att öka lönsamheten. Det är dock svårt att bekräfta huruvida stöd i det här fallet istället kan ges åt stewardshipteorin. Stewardshipteorin står i kontrast mot agentteorin, vilket därmed skulle kunna vara anledningen till att inget samband mellan total ersättning/grundlön/aktieinnehav och lönsamhet går att finna.

<p>MITTUNIVERSITET</p><p>Institutionen för Socialt Arbete</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Ämne: Socialt arbete, C-kurs</p><p>Handledare: Ingrid Byberg</p><p> </p><p> </p><p>Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer</p><p>Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och</p><p>Komplement</p><p> </p><p>TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ</p><p><strong><em> </em></strong></p><p> </p><p>FÖRFATTARE: Tuva Öste</p><p> </p><p> </p><p>DATUM:           April 2010</p>

<p>Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.</p><p>Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.</p><p>Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.</p><p>Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram</p>

<p>I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.</p>

MITTUNIVERSITET Institutionen för Socialt Arbete         Ämne: Socialt arbete, C-kurs Handledare: Ingrid Byberg     Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt. Röda Korsets ledmotiv är att vara en obunden och opåverkad organisation utan påverkan från staten men i takt med att samhället allt mer räknar med den frivilliga insatsen i det sociala arbetet och därmed ger bidrag för att vissa insatser skall starta blir denna obundenhet något begränsad.       NYCKELORD: Socialt arbete, Frivilliga Organisationer Röda Korset, Avantgarde, Ersättning, Alternativ och Komplement   TITEL: Röda Korset – en analys av socialt arbete utifrån Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersättning och alternativ     FÖRFATTARE: Tuva Öste     DATUM:           April 2010

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar. / Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra. Missvisande mätetal, som inte kan mätas på ett rättvisande sätt, medför orimliga mål. Att arbeta med fler återkopplingar under året kan vara positivt om målen då tydliggörs, men om mätetalen i grunden är missvisande och/eller orimliga så åtgärdas problemet inte med fler återkopplingar.På Capital Goods, som domineras av ingenjörer, kan vi i vår undersökning utläsa att medarbetarna motiveras av andra faktorer än monetära belöningar. Undersökningen visar att medarbetarna på Capital Goods motiveras av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter samt genom tilldelning av större ansvar.

Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011 Authors: Benni Hansson, Axel Sandquist Tutor: Christopher von Koch Examiner: Sven-Olof Collin Title: Compensation as a means of monitoring or recruiting – a study on ownership structure in Swedish listed companies. Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theory Background: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems. Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure. Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009. The data has been gathered from annual reports, Fristedt and Sundqvist’s books “Ägarna och makten i Sveriges börsföretag”, and the Datastream database. The data has been statistically analyzed to reach our conclusions. Conclusions: We find a correlation between ownership structure and compensation and the use of options. Families use the lowest level of compensation and have the lowest use of options.  Institutional investors offer the highest level compensation while foreign investors have the highest propensity to use options. We do not find a relationship between industrial investors and level of compensation. We argue that both compensation and options first and foremost is a result of the level and quality of the monitoring. The compensation policy is used as a means to solve monitoring problems. We also argue that the CEO gains power with absent owners, and can thereby influence the salary.