No description available.

No description available.

<p>Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.</p><p>Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a. amerikansk data, där forskare har hittat ett vagt men signifikant samband mellan finansiella mått och vd:s totala ersättning. Det finns inte många studier från Norge på detta område. Dock är våra resultat i linje med en studie från 1996 som bygger på norsk data. Vi skiljer oss från tidigare studier eftersom vi enbart undersöker vd:ns kortsiktiga rörliga ersättning och inte den totala ersättningen.</p><p>Ett annat område som denna studie syftar till att undersöka är hur monetära incitament, t.ex. kortfristig rörlig ersättning, påverkar en individs prestation. Tidigare empirisk forskning på området är av mer psykologisk karaktär, och forskare är tvådelade i synen på huruvida monetära incitament leder till en ökad prestation eller inte. Vi har försökt att kvantitativt testa detta samband med hjälp av en multipel regressionsmodell där vi undersöker huruvida en ökad vd-bonus leder till ökad lönsamhet för företaget. Våra resultat pekar i riktningen att det är andra faktorer än vd-bonus som i huvudsak förklarar förändringar av företagens lönsamhet.</p>

Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget. Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a. amerikansk data, där forskare har hittat ett vagt men signifikant samband mellan finansiella mått och vd:s totala ersättning. Det finns inte många studier från Norge på detta område. Dock är våra resultat i linje med en studie från 1996 som bygger på norsk data. Vi skiljer oss från tidigare studier eftersom vi enbart undersöker vd:ns kortsiktiga rörliga ersättning och inte den totala ersättningen. Ett annat område som denna studie syftar till att undersöka är hur monetära incitament, t.ex. kortfristig rörlig ersättning, påverkar en individs prestation. Tidigare empirisk forskning på området är av mer psykologisk karaktär, och forskare är tvådelade i synen på huruvida monetära incitament leder till en ökad prestation eller inte. Vi har försökt att kvantitativt testa detta samband med hjälp av en multipel regressionsmodell där vi undersöker huruvida en ökad vd-bonus leder till ökad lönsamhet för företaget. Våra resultat pekar i riktningen att det är andra faktorer än vd-bonus som i huvudsak förklarar förändringar av företagens lönsamhet.

Investeringar i marknadsföring har länge tagit plats i diskussioner för företag, där målet ofta är att investera i marknadsföring som genererar värdeskapande. Utifrån detta har syftet för studien tagits fram. Syftet är att öka förståelsen för hur lönsamt det är för företag att investera i marknadsföring. Syftet är även att undersöka om marknadsföring genom influencer marketing leder till att företag genererar högre lönsamhet. Studien består av en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska material har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer med företag inom detaljhandel. Företagen har i studien kategoriserats inom fyra områden. Dessa är mode, skönhet, apotek och hemmet. Analysen är gjord genom att det empiriska resultatet ställts mot teorier och tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att majoriteten av företagen i studien som använder olika marknadsföringsmetoder även mäter lönsamheten av det. Resultatet indikerar även på att det råder en större variation på användningen av olika lönsamhetsmått och mätvariabler. Vidare uppmärksammas att majoriteten av företagen i studien väljer att se till icke-finansiella mått för de lönsamhetsmätningar som görs. Icke-finansiella mått, menar tidigare forskning, ger företag indikatorer på hur deras marknadsföring står i relation till konsumenterna, vilket påverkar både den kortsiktiga och långsiktiga lönsamheten. Studiens resultat indikerar även på att företagens mål med marknadsföringen påverkar lönsamhetsmätningarna. Förslag till framtida forskning kan inledningsvis vara att studera varför det finns skillnader i vilka lönsamhetsmått som används, vilka mätvariabler som tillämpas samt vad som framkallar sådana skillnader. Vidare kan det vara av intresse att undersöka vilka mått på lönsamhet som lämpar sig bäst beorende på marknadsföringsmetod. Forskning kan även se till specifikt sociala medier och vilken marknadsföringskanal som är det mest lönsamma alternativet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.</p>

<p>Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.</p><p>Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.</p><p>Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.</p><p>Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram</p>

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått. Metod: Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde. Resultat: Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.

Titel: Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet. En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag. Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi Författare: Helena Andersson &amp; Sandra Barkstedt Handledare: Andreas Jansson Datum: maj 2017 Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om redovisning av humankapital i svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag är finansiellt lönsamt. Metod: Denna studie har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi, med en deduktiv ansats, antagit en kvantitativ forskningsstrategi. Data har hämtats från de studerade företagens egna årsredovisningar för skapande av en Jämförelsematris samt från Thomson Reuters DataStream för finansiella lönsamhetsmått. Analys av data har utförts genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; Slutsats: Resultatet indikerar att det inte finns något statistiskt samband mellan redovisning av humankapital och finansiell lönsamhet i svenska medicin- och bioteknikbolag. Studien visar däremot att redovisning av humankapital för dessa företag har ökat i omfattningen, vilket förklaras genom andra motiv. Förslag till forskning: Förslag till framtida forskning är framförallt att undersöka humankapitalsredovisning och andra aspekter av lönsamhet. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida redovisning av humankapital leder till finansiell lönsamhet i andra branscher. Nyckelord: Humankapital, humankapitalsredovisning, finansiell lönsamhet, finansiella lönsamhetsmått, frivillig redovisning, / Title: Human Capital accounting impacts on Financial Profitability. A quantitative study of Swedish listed Medicine- and Biotechnology companies. Level: Final assignment for Master’s Degree in Business Administration Authors: Helena Andersson &amp; Sandra Barkstedt Supervisor: Andreas Jansson Date: May 2017 Purpose: The purpose of this paper is to study whether Human Capital accounting in Swedish listed medicine and biotechnology companies is financially profitable. Method: This study has, based on a positivist research philosophy, with a deductive approach, and adopted a quantitative research strategy. Data have been retrieved from the studied companies own annual reports for the creation of a comparison matrix as well as from Thomson Reuters DataStream. Data analysis has been performed by descriptive statistics and multiple regression analyzes in the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: The result indicates that there is no statistical connection between Human Capital accounting and Financial Profitability in Swedish Medicine and Biotechnology companies. The study, on the other hand, shows that the recognition of Human Capital accounting for these companies has increased, which is explained by other motives. Suggestion for further research: Suggestions for further research are primarily to examine Human Capital accounting and other aspects of Profitability. Additional suggestions are to examine whether Human Capital accounting results in Financial Profitability in other industries. Key words: Human capital, Human Capital accounting, Financial Profitability, Financial Profitability measures, voluntary accounting