<p><strong>Bakgrund:</strong> Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.</p>

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått. Metod: Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde. Resultat: Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.