Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot  konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.</p>

<p>Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns & Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut.</p><p>Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin</p><p>Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning.</p><p>Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.</p>

För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag. Studien baseras på litteratur inom lean-omårdet samt inom traditionell ekonomistyrning. Resultatet av denna studie visar på hur traditionella mätetal anses skapa ett suboptimerat beteende och förespråka massproduktion för att nå mesta möjliga kostnadsfördelning. Vidare sker en diskussion kring hur företag som arbetar med lean och processorientering, genom att även integrera ekonomisystemen i organisationens arbete och implementera lean accounting, kan få fram och basera sina beslut på mer verkliga siffror och därmed på sikt skapa en ökad lönsamhet i företaget.

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått. Metod: Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde. Resultat: Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sänka kostnader och därmed öka konkurrenskraften på en allt mer hårdnad marknad. Synen på processtänkande och dess möjligheter har under senare årtionden ökat markant i intresse, däremot har ekonomisystemen inte förändrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förändra kalkyleringen använder många företag sig fortfarande av traditionella påläggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan &amp; Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrängd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod är känd under namnet Relevance Lost. Enligt Burns &amp; Vaivio (2001) har kalkyleringen flyttats från att vara en kontrollfunktion till att istället bli en supportfunktion. Traditionell kalkylering har även kompletterats med rullande prognoser, balanserade styrkort och operativa mått. Trots denna komplettering kvarstår problemet med att i ekonomiska mått kunna mäta en processförändring, som inte har någon definierad början och slut. Syfte: Vi syftar till att beskriva om och i sådana fall hur företag inom fordonsindustrin förändrar sina kalkyler efter en övergång till Lean Production. Vidare syftar vi till att förklara och förstå om kalkyler kan spegla tillverkningsprocesser, eller vad som kan användas istället. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka stora svenska företag inom fordonsindustrin som tillverkar enligt Lean Production filosofin Genomförande: Vi har studerat sju fallföretag med sammanlagt tretton intervjuer, vilket kan ses som en fallstudieliknande undersökning. Resultat: Företag inom den svenska fordonsindustrin har inte valt att förändra sina kalkylsystem efter övergången till Lean Production. Istället har kalkylerna kompletterats med icke-ekonomiska mått, för att mäta processförbättringar.

<p>För att skapa mer verkliga siffror och aktualitet i beslutsunderlag har lean accounting som ekonomistyrningsmetod uppkommit. Metoden sägs bättre komplettera de förändringar som skett mot mer processorientering inom företag. Syftet med denna uppsats är att beskriva de skillnader och likheter som förekommer mellan traditionell ekonomistyrning och lean accounting. Även hur lean accounting kan utgöra ett mer komplett styrsystem i processorienterade företag i dess strävan mot lönsamhet, diskuteras. Detta görs för att identifiera de brister som sägs uppkomma då traditionella ekonomistyrningsmetoder används i processorienterade företag. Studien baseras på litteratur inom lean-omårdet samt inom traditionell ekonomistyrning. Resultatet av denna studie visar på hur traditionella mätetal anses skapa ett suboptimerat beteende och förespråka massproduktion för att nå mesta möjliga kostnadsfördelning. Vidare sker en diskussion kring hur företag som arbetar med lean och processorientering, genom att även integrera ekonomisystemen i organisationens arbete och implementera lean accounting, kan få fram och basera sina beslut på mer verkliga siffror och därmed på sikt skapa en ökad lönsamhet i företaget.</p>

Product Costing in the Swedish Engineering Industry - a survey  This thesis is about product costing in the Swedish engineering industry. The thesis is empirical and consists of two studies, one descriptive and one explanatory study. The purpose of the descriptive study has been to make a survey of which product costing methods are used, which elements of product costing that are considered to be problematic and what companies spend time on related to product costing. The purpose of the explanatory study has been to compare and analyze the correspondence between literature and practice regarding design aspects of product costing, by using a contingency theoretical approach. The research method that has been used to collect data has been an e-mail survey. In the 90s, a dissertation was written by Urban Ask and Christian Ax in the area, but since then no major survey has been made either in Sweden or in any other country. Since the 1990s, the production environment has been developed and new production strategies have been implemented, which has contributed to new perspectives on product costing. The results of the descriptive study show that the recommendations given in "Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar" (EP) in 1936 still have a large impact on Swedish product costing practices. On the other hand, a trend can be noted which indicates that companies choose to work with new product costing systems such as target costing, activity based costing, value stream costing and kaizen costing. With regard to the allocation of indirect costs, the results show that the companies focus on ensuring that the allocation takes place in an appropriate manner. The outcome of the results shows that the distribution of indirect costs is differentiated, in the majority of cases a number of allocation bases, overhead components and cost centers are used. The product costing elements that are perceived to be most problematic to perform in practice are to: determine causal relationships, determine what deviations from standards are due to and calculate costs for future products. Overall the findings in the descriptive study indicate on a technically speaking well-developed Swedish costing practice. The explanatory study lends support to the hypotheses that the design of cost systems depends on contingency factors. Strongest support for the hypotheses was found between two factors (production strategies and company size) and cost system aspects. Weaker support was found between six other factors (manufacturing complexity, number of products, kind of product, the degree of automation, high- vs low-tech companies and the degree of competition) and cost system aspects. Overall the findings in the explanatory study indicate that companies do not shape their product costing according to the recommendations made in the literature.

<p>During the last decade, Activity-Based Costing (ABC) has been recognized as a means to obtain more accurate and relevant information of product cost. Consultants have tried using the ABC concept as leverage for new projects, representatives from companies have attended seminars, and articles have been written on the theoretical foundations, the empirical justification, and on the implementation process. However, little progress seems to have been made despite of these activities. The question, whether ABC is the solution to the “Relevance Lost” or not, still remains to be answered. The research is based on a case study of an Ericsson company that has introduced Activity-Based Costing model for product costing. The purpose is to provide a critical evaluation and analysis of the existing model and to discuss how to “regain the relevance” of product costing through ABC. The study is conducted by interviewing relevant persons who are responsible for costing model and production process at Ericsson Mobile Communications AB in Linköping (ECS). Relevant documents during the implementation of ABC model have also been examined. Despite of a logical ABC model within ECS, the accuracy of cost information has not been improved. Many factors have been forgotten. Keeping costing model update, relating managers’ responsibility to activities performed and taking the cost of unused capacity into account are several examples. The study shows that ABCis not and will not be, however, the solution to the aging traditional product costing unless one uses it properly.</p>

During the last decade, Activity-Based Costing (ABC) has been recognized as a means to obtain more accurate and relevant information of product cost. Consultants have tried using the ABC concept as leverage for new projects, representatives from companies have attended seminars, and articles have been written on the theoretical foundations, the empirical justification, and on the implementation process. However, little progress seems to have been made despite of these activities. The question, whether ABC is the solution to the “Relevance Lost” or not, still remains to be answered. The research is based on a case study of an Ericsson company that has introduced Activity-Based Costing model for product costing. The purpose is to provide a critical evaluation and analysis of the existing model and to discuss how to “regain the relevance” of product costing through ABC. The study is conducted by interviewing relevant persons who are responsible for costing model and production process at Ericsson Mobile Communications AB in Linköping (ECS). Relevant documents during the implementation of ABC model have also been examined. Despite of a logical ABC model within ECS, the accuracy of cost information has not been improved. Many factors have been forgotten. Keeping costing model update, relating managers’ responsibility to activities performed and taking the cost of unused capacity into account are several examples. The study shows that ABCis not and will not be, however, the solution to the aging traditional product costing unless one uses it properly.