The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningar analysera rättsläget avseende olovlig andrahandsuthyrning av bostäder enligt jordabalken (1970:994) och bostadsrättslagen (1991:614). Det utförs med anledning av de lagändringar som blev gällande i oktober 2019. I uppsatsen används rättsdogmatisk metod. Rättskällorna som behandlas är lagstiftning, förarbeten och doktrin. Den rättsdogmatiska metoden kompletteras med en rättsanalytisk metod. I och med den nya lagändringen så har hyresgästens besittningsskydd försvagats och hyresvärdens rättsliga ställning stärkts. En förstahandshyresgäst har numera ingen chans till rättelse när denne hyrt ut sin lägenhet olovligen i andrahand. Hyresvärden har numera enklare reglering att förhålla sig till, då vad som betraktats som skälig hyra har förtydligats. Hyresvärden har dessutom bättre förutsättningar att ha kontroll över sin fastighet eftersom hyresgäster nu riskerar böter eller fängelse om uthyrning sker utan samtycke eller tillstånd och dessutom tar ut en oskälig hyra.

No description available.

The purpose with this work is to investigate how much effect the value decrease following the expropriation has on the total compensation for acquisitions on expropriation grounds and the extent of acquisitions of entire properties where value decrease may have occurred. The value decrease originates from the business, which expropriation is made for. This value decrease is compensated in the influence rule in the Expropriation Act (1972:719). The reason value decrease has an impact on the total compensation is because no surcharge is given the compensation in the influence rule. While it three years ago was instituted a surcharge of 25% in the Expropriation Act (EA) for the compensation for the property's value at the acquisition date. The strongest reason for the introduction of the surcharge was to strengthen the property rights of property owners when their properties are acquired on expropriations purposes. But the difference in surcharge means that the compensation will be inconsistent, depending on whether the value decrease has occurred or not. The arising of the difference in total compensation has emerged from studies of the EA and its propositions. Furthermore, it emerges from the Environmental Code that properties acquired in its entirety as a result of environmental damage, i.e. activities that lead to damage to other properties, will also be compensated in the influence rule and thus no surcharge will be given. To investigate how many properties that have been acquired on expropriation purposes, where damage may have occurred and is compensated through the influence rule, there has been an empirical study of Trafikverket´s property acquisitions. Furthermore, Malmberget has been included in efforts to highlight the extent of land acquisition where properties may be subject to damages under the influence rule. In the empirical study, 166 properties acquired by Trafikverket in the past three years have been studied. 44 of these have been acquired for the construction of roads or railroads, whose activities may have resulted in a value decrease on the properties acquired. 122 properties were probably acquired as a result of environmental damage. Results from the study show that the influence rule might have been used in several acquisitions made in recent years and therefore had an impact on the total compensation. As the full compensation does not get the surcharge of 25%, the compensation as mentioned earlier becomes inconsistent. This does not seem reasonable when the motive behind the proposition was to strengthen the ownership. Thus, it should be the loss of the owner right that gets compensated and therefore the compensation through the influence rule also should be given the surcharge. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stor inverkan företagsskada kan ha på den totala ersättningen vid förvärv på expropriationsgrunder och i vilken omfattning förvärv av hela fastigheter, där företagsskada kan ha förekommit, har skett. Företagsskada är den värdeminskning en verksamhet, vilken expropriation sker för, leder till på fastighet som ska förvärvas. Denna skada ska ersättas enligt influensregeln i expropriationslagen (1972:719). Anledning till att företagsskada har påverkan på den totala ersättningen är att det inte utgår något påslag för ersättning enligt influensregeln, medan det för tre år sedan instiftades ett påslag om 25 % i expropriationslagen (ExL) för den ersättning som ska utgå för fastighetens värde vid förvärvstillfället. Det starkaste motivet till att införa detta påslag var att stärka äganderätten för fastighetsägare när deras fastigheter förvärvas på expropriationsgrunder. Skillnaden med påslaget kan leda till att ersättningen blir inkonsekvent, beroende på om företagsskada föreligger eller inte. Att det uppkommer en skillnad i den totala ersättningen har framkommit i studier av ExL och dess propositioner. Vidare framkommer det av miljöbalken att fastigheter som förvärvas i sin helhet till följd av miljöskada, d.v.s. verksamhet som leder till skada på annan fastighet, även denna ska ersättas enligt influensregeln och inte ges något påslag. För att undersöka hur många fastigheter som har förvärvats på expropriationsgrunder, där skada som ska ersättas enligt influensregeln kan ha uppkommit, har en empirisk studie av Trafikverkets fastighetsförvärv gjorts. Vidare har även Malmberget inkluderats i arbetet för att belysa omfattning av fastighetsförvärv där fastigheter kan vara utsatta för skada enligt influensregeln. I den empiriska studien har 166 fastigheter förvärvade av Trafikverket under de tre senaste åren undersökts. 44 styckena av dessa har förvärvats för att uppföra anläggning, vars verksamhet kan ha lett till företagsskada på förvärvad fastighet. 122 styckena har troligen förvärvats till följd av miljöskada. Resultatet från studien visar att influensregeln kan ha använts vid flertalet förvärv under de senaste åren och därför haft en påverkan på den totala ersättningen. I och med att ersättningen i sin helhet inte ges påslaget om 25 % blir ersättningen som tidigare nämnt inkonsekvent. Detta känns inte skäligt då det i propositionen framgår att det är äganderätten som ska stärkas. Således bör det vid förlorande av äganderätt, till följd av förvärv på expropriationsgrunder, utgå ett påslag även för ersättning som ska bestämmas enligt influensregeln.

Bedömningen gällande om en transaktion mot ersättning anses föreligga, är ett område inom mervärdesskatten där det frekvent har fastställts ny praxis från EU-domstolen i över 40 år och gör så än idag. En transaktion mot ersättning kan utgöras avleverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. Utifrån fastställda domar från EU-domstolen går det att utläsa att det sällan råder problem gällande om en vara anses levererad mot ersättning, vilket enligt vår mening grundas på en varas beskaffenhet. Det föreligger däremot fler problem gällande tolkningen om en tjänst anses tillhandahållen mot ersättning. Av praxis framgår att det finns underförstådda kriterier som måste vara uppfyllda för att en tjänst ska anses tillhandahållen mot ersättning. Domstolen har fastställt att det måste föreligga ett direkt samband mellan den ersättning som utgår ochden tjänst som tillhandahålls. Enligt vår mening är det tre huvudkriterier som särskiltutmärkt sig gällande bedömningen om ett direkt samband anses föreligga. Av de behandlade rättsfallen framgår att det måste vara fråga om ett rättsligt förhållande mellan parterna, vidare måste motprestationer utbytas, till sist ska ersättningen utgöradet faktiska motvärdet till den tillhandahållna tjänsten. Det direkta sambandet mellan ersättningen och tillhandahållandet av tjänsten är beroende av att alla tre kriterierna är uppfyllda.Baserar på analysen av EU-domstolens praxis, kan vi konstatera att det finns ett stort antal situationer som var för sig, kan utgöra ett problem gällande bedömningen om ettdirekt samband anses föreligga. EU-domstolen har fastställt ett antal underkriterier som, enligt vår mening, ska föreligga inom ramen för varje enskilt huvudkriterium. Kriteriet gällande det rättsliga förhållandet anses förefalla tämligen okomplicerat i förhållande till de andra kriterierna. För att ett rättsligt förhållande ska anses föreligga är det endast ett avtal mellan parterna i fråga som krävs. Ett rättsligt förhållande går inte att avtala bort.Kriteriet gällande att motprestationer ska utbytas, är beroende av att tjänsten innehålleren konsumerbar fördel. Vidare kan motprestationen inte vara för ospecificerad, utan denska gå att individualisera och hänföra till en specifik mottagare. Den ersättningen som utgår för en tillhandahållen tjänst ska utgöra det faktiska motvärdet till den aktuella tjänsten. Ersättningen ska även ha ett subjektivt värde och därav vara mätbar i pengar. En transaktion som är beroende av slumpen, är en omständighet som kan bryta det direkta sambandet. Att rätten till ersättningen är beroende av en slump, är en omständighet som kan medföra att relevansen mellan tjänsten och ersättningen blir för svagt för att utgöra ett direkt samband. När rätten till ersättningen i stället baseras på ett avtal, stärker det direkta sambandet oavsett om det är oklart om ersättning kommer att utgå. Enligt vår mening finns det inget minsta värde för att ett vederlag ska anses utgöra det faktiska motvärdet till en tillhandahållen tjänst. I princip kan minsta möjliga ersättning utgå och det kan ändå vara fråga om ett tillhandahållande av tjänst mot ersättning som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

In today's society when the pressure is high on exploitation and on local governments and their decisions about resources, we must not forget our heritage. The built environment is an important part of the heritage and need to be taken care of and protected for future generations. Municipalities have the ability to work with preservation of historically valuable buildings with the help of the Planning and Building Law. By designing areas and impose restrictions on what the individual property owner may do with their building, the municipality can ensure that their ambitions of preservation are met. The purpose of this essay is to describe the methods that municipalities have available in the Planning and Building Law when it comes to the preservation of historically valuable buildings. The essay is partly based on a survey that was sent to the Swedish municipalities. The survey is primarily focused on the financial compensation a property owner may claim, if restrictions imposed on his building. An assumption that was made early in the process was that the compensation limits municipalities in planning for preservation. A previous study showed that financial compensation was not a problem in local preservation work. The conclusion I make after analyzed the answerers of the survey is that the majority of the responding municipalities, due to possible claims for financial compensation, in fact hesitant at imposing restrictions when planning for preservation of the historically valuable buildings. The survey also shows signs that building sanction fees rarely are charged for breaches. / I dagens samhälle som kantas av högt exploateringstryck och den ökade pressen på kommunerna och deras beslut om resurser, så får vi inte glömma vårt kulturarv. Den byggda miljön är en viktig del i kulturarvet och behöver tas hand om och bevaras till kommande generationer. Kommunerna har möjligheten att arbeta med bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hjälp av plan- och bygglagens regler. Genom att planlägga områden och införa restriktioner för vad den enskilde fastighetsägaren får göra med sin byggnad, kan kommunen säkerställa att deras bevarandeambitioner uppfylls. Syftet med denna uppsats är att beskriva de metoder som kommunerna har att tillgå i planoch bygglagen när det kommer till bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Uppsatsen bygger delvis på en enkät som har skickats ut till Sveriges kommuner. Enkäten inriktar sig främst på den ekonomiska ersättning som en fastighetsägare kan göra anspråk på, om restriktioner påförs dennes byggnad. Ett antagande som gjordes tidigt i arbetet var att ersättningen begränsar kommunerna vid planläggning för bevarande. En tidigare studie visade att den ekonomiska ersättningen inte var ett problem i kommunernas bevarandearbete. Den slutsats som jag kommer till efter en analys av svaren från enkätundersökningen är att majoriteten av de svarande kommunerna, på grund av eventuella anspråk på den ekonomiska ersättningen, i själva verket tvekar vid införande av restriktioner för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Enkätundersökningen visar även tendenser på att byggsanktionsavgifter sällan tas ut vid överträdelser.

Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.

Det har skett en betydande folkökning i Stockholm under de senaste åren. För att kunna hantera ökningen ska tunnelbanan byggas ut. Stockholmsförhandlingen resulterade i planering och finansiering av ett antal nya sträckningar. Sträckningarna kommer mestadels att gå underjord och kräver markåtkomst och tillträde. För att tvångsvis få markåtkomst till järnvägstunnlar finns det två konkurrerande möjligheter antigen används tredimensionell fastighetsbildning eller servitutsrätt. När mark exproprieras eller på annat sätt tvångsvis överlåts ska ersättning utgå. Intrångsersättningen ska motsvara marknadsvärdeminskningen som intrånget gör.     Syftet med studien är att jämföra överlåtelseformerna servitut och tredimensionell fastighetsbildning vid tvångsvis markåtkomst för järnvägstunnlar samt även bestämma lämplig ersättning för överlåten mark eller rättighet. En kvalitativ studie har används för att svara på syftet och frågeställningen. Metoden har inkluderat en undersökning av rättssituationen, fallstudier och intervjuer. Järnvägstunnlar i Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats som lämpliga fall. I intervjuerna tillfrågades representanter från Stockholms Statliga och Kommunala lantmäteri, Trafikverket samt även en fastighetsvärderare. Frågorna som behandlades var om tunnelns intrång, lämplig ersättning och skillnaderna mellan servitut och tredimensionell fastighetsbildning.  Undersökningen resulterade i att det är juridiskt möjligt att bilda både en tredimensionell fastighet och servitut men utifrån fallstudierna och intervjuerna har tredimensionell fastighetsbildning fördelar framför servitutsbildning. Eftersom järnvägsägaren blir fastighetsägare över tunneln så blir ansvarsfördeliningen tydligare vilket förenklar den framtida förvaltningen. När det gäller ersättningen bör den bestämmas utifrån den faktiska marknadsvärdeminskningen om det går men för de fastigheter där det är svårt att påvisa en värdeminskning kan schablonbelopp användas. Undersökningen kom fram till att intrånget blir lite större när tredimensionell fastighetsbildning används och bör resultera i lite högre ersättning. / The population of Stockholm has increased over the last few years and will continue to increase in the near future. In order to facilitate a continuing development of Stockholm the Metro will expand. The Metro expansion will run mostly underground and requires access to underground space. There are two different options to receive access either through three-dimensional property or easements. Depending on which method is used there are different consequences for the railway owner and the property owners.  The purpose of this thesis is to describe the reasons for using either ownership or easements and the consequences of the choice, the effect an underground tunnel has on the property value, and if there is a difference in the effect on property value depending on which method is utilized.    A qualitative study has been employed to answer the research questions. The research consisted of case studies and the interviews. Three cases have been studied; the cases are railway tunnels in Stockholm, Gothenburg and Malmö. Interviews have been held with the cadastral authorities in Stockholm, the Transportation administration, and a property evaluator specializing in infrastructure. The research concludes ownership is a more suitable for railways and makes the maintaining easier. However it can be considered more intrusive and thus the compensation received should be a little higher. The compensation values that Norell came up with are appropriate for the seized space.

Bakgrund: Förmågan för ett företag att överleva och blomstra beror i stor utsträckning på tillgången till resurser från olika intressenter. För att intressenterna ska vilja tillhandahålla resurser är det kritiskt för företaget att dess handlingar uppfattas som legitima. Utformandet av den rörliga ersättningen till ledande befattningshavare är en sådan handling som enligt lagstiftning år 2019 måste kommuniceras genom ersättningsrapporter från publika bolag till dess intressenter, där intressenterna sedan får göra en bedömning huruvida ersättningen kan erhålla deras legitimitet. Vad en intressent anser legitimt kan variera avsevärt beroende på dennes förväntningar, normer och värderingar. Med den ökade transparensen som lagen om ersättningsrapporten främjar kan intressenter få det lättare att granska ersättningen och dess grunder. Således har diskussionen om rörlig ersättning till LBF aktualiserats, vilket vår studie syftar att öka förståelse kring med intressenters tillhandahållande av legitimitet i fokus. Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur rörlig ersättning till ledande befattningshavare erhåller legitimitet av bolags intressenter. Vi undersöker även hur lagar påverkar detta erhållande. Metod: Studien antar en kvalitativ metod som sammanfaller med en abduktiv ansats. Den baseras på det hermeneutiska synsättet eftersom vårt val av små-N-studie gör tolkning till en väsentlig aspekt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika bolags intressenter, där dessa valts ut genom ett målstyrt urval med avsikt att studera intressenttyper som innehar bred variation av arbetsroller, bransch, ålder och kön. Detta för att bidra till ökad generaliserbarhet gällande studiens resultat. Slutsats: Studien visar att transparens spelar en viktig roll för att erhålla förtroende och legitimitet från intressenter. Lagen om ersättningsrapporter har underlättat intressenternas granskning av rörlig ersättning till LBF och ökat legitimiteten sedan den infördes 2019. Tolkningsbarheten av detaljgraden gör dock lagen godtycklig vilket får bolag att etablera sig på en minimal transparensnivå. Kommunikationen av ersättningen bör anpassas för att erhålla legitimitet från de viktigaste intressenterna genom att antingen göra den lättbegriplig eller, vid fall av oetiskt handlande, använda sig av vilseledning. Studien visar att nivån på den rörliga ersättningen inte har legitimitetsproblem, men det finns olika åsikter om grunderna för ersättningen. God prestation från LBF visar sig vara den viktigaste grunden, men bolagets finansiella och icke-finansiella mått tas också upp. Media kan påverka intressenters medvetenhet och förändra legitimitetskraven. Transparenskraven förväntas att öka framöver, men viljan att uppfylla kraven bör komma från bolagen själva och inte från fler lagar, vilket föreslår att ersättningsrapporten tillfredsställer detta regleringsbehov. Framöver kan kopplingen mellan rörlig ersättning och hållbarhet bli viktigare för att erhålla legitimitet. Bolag kan därmed dra nytta av att proaktivt implementera hållbarhetsmål för att uppnå konkurrensfördel och säkerställa långsiktig legitimitet. / Background: The ability of a company to survive and prosper depends largely on the availability of resources from various stakeholders. For stakeholders to be willing to provide resources, it is critical for the company that its actions are perceived as legitimate. The design of the variable remuneration of executives is one such action that, by law in 2019, must be communicated through remuneration reports from public companies to their stakeholders, where stakeholders then must make a judgment as to whether the remuneration can receive their legitimacy. What a stakeholder considers legitimate can vary significantly depending on their expectations, norms and values. With the increased transparency promoted by the remuneration report law, stakeholders may find it easier to scrutinize the remuneration and its basis. Thus, the discussion on variable remuneration for LBF has become topical, which our study aims to understand with a focus on stakeholders' provision of legitimacy. Purpose: The study aims to increase understanding of how variable remuneration to executives obtains legitimacy from company stakeholders. We also investigate how laws affect this receipt. Method: The study adopts a qualitative method that coincides with an abductive approach. It is based on the hermeneutic approach as our choice of small-N study makes interpretation an essential aspect. Seven semi-structured interviews have been conducted with different companies' stakeholders, where these were selected through a purposive sampling with the intention of studying stakeholder types with a wide variety of job roles, industry, age and gender. This is to contribute to increased generalizability of the study's results. Conclusion: The study shows that transparency plays an important role in gaining trust and legitimacy from stakeholders. The Law on Remuneration Reports has facilitated stakeholder scrutiny of variable remuneration to LBF and increased legitimacy since its introduction in 2019. However, the interpretability of the level of detail makes the law arbitrary, leading companies to establish a minimal level of transparency. The communication of the remuneration should be adapted to gain legitimacy from key stakeholders by either making it easy to understand or, in case of unethical behavior, using misrepresentation. The study shows that the level of variable remuneration does not have legitimacy problems, but there are different views on the basis of the remuneration. Good LBF performance appears to be the most important basis, but the company's financial and non-financial measures are also mentioned. The media can influence stakeholder awareness and change legitimacy requirements. Transparency requirements are expected to increase going forward, but the will to comply should come from the companies themselves and not from more laws, suggesting that the remuneration report satisfies this regulatory need. Going forward, the link between variable remuneration and sustainability may become more important to gain legitimacy. Companies can thus benefit from proactively implementing sustainability targets to achieve competitive advantage and ensure long-term legitimacy.

Debatten om vd-ersättning har vuxit de senaste åren och medier har uppmärksammat allt fler fall om höga bonusar till vd:ar. Detta har väckt starka reaktioner från många aktieägare, men viktigt att förstå är att vd-ersättningen är mer än bara en vanlig lön. Olika former aversättningar ger upphov till olika incitament, vilket kan påverka företagspresentationen.Tidigare forskning om sambandet mellan vd-ersättning och företagsprestation har främststuderat de angloamerikanska marknaderna. Det är endast en studie som har gjort en mer omfattande undersökning kring den svenska marknaden, men detta är över 20 år sedan. Stockholmsbörsen är idag betydligt större och kapitalmarknaderna mer sammankopplade. Detta mynnar ut i studiens intresse att undersöka den svenska marknaden igen. Med ett urvalpå 214 bolag undersöks sambandet mellan rörlig vd-ersättning och företagsprestation mätt som ROA på Stockholmsbörsen. Studien använder en multipel regressionsanalys på paneldataför att undersöka sambandet och tidsperioden är fyra år. Resultatet från studien visar dock att det fortfarande inte finns något tillräckligt starkt signifikant samband mellan vd-ersättning och företagsprestation på den svenska marknaden, vilket väcker frågor kring incitamentsprogrammen faktiska relevans.