Frågan om att redovisa aktierelaterade ersättningar som en kostnad har varit mycket omdebatterad, speciellt redovisning av personaloptioner, som är en av det mest diskutabla redovisningsfrågorna i vår nutidshistoria. Från och med 1 januari, år 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det har även blivit allt vanligare att börsbolagen byter från optionsprogram till aktieprogram, visade en undersökning från revisions- och en konsultbolaget KPMG under år 2010. Vidare utförde NASDAX OMX Stockholm 2011 en granskning där de såg tendenser till att den finansiella informationen och efterlevnaden av IFRS hade förbättrats de senaste åren. Studiens syfte är att undersöka hur de börsnoterade företagen på den svenska marknaden upplyst om aktierelaterad ersättning år 2014 och om de blivit mer transparenta sedan år 2007. Ett ytterligare syfte är att ta reda på hur företagens användning av incitamentsprogram har förändrats. För att besvara vår problemformulering, det vill säga om de börsnoterade företagen i Sverige har blivit mer transparenta sedan år 2007 och följer upplysningskraven som anges i IFRS 2, granskade vi de 73 företagens årsredovisningar som var noterade på Large Cap år 2014, samt samma 73 företag år 2007, det vill säga totalt 146 årsredovisningar. Resultatet visade att användningen av optionsprogrammen har minskat från år 2007 till år 2014, vi såg även en markant ökning av användandet av aktieprogram till år 2014. Skillnaderna på vilket av åren som företagen var mer transparent skiljde sig åt beroende på vilket av upplysningskraven vi undersökte, men totalt sett kunde vi se att företagen år 2014 har blivit en aning mer transparent sedan år 2007. Något som skulle vara intressant att bygga vidare denna studie på är att undersöka hur det ser ut i ett annat land avseende transparens och upplysningskrav, och jämföra med Sverige. Då Sverige i genomsnitt är mer transparenta än andra länder kunde det vara spännande att se en jämförelse med ett annat land som anses vara transparent.

<p>Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år.</p><p>För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder.</p><p>Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.</p>

<p>Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.</p><p>Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.</p><p>Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats.</p><p>Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring.</p><p>Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.</p>

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB). Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare. Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men som valt att slopa dessa. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2 och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis Black &amp; Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen. Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2 medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet. Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder. Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda. Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar. Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats. Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring. Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.

<p>Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar</p><p>enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).</p><p>Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten</p><p>av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden</p><p>som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram</p><p>vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.</p><p>Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på</p><p>grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram</p><p>och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av</p><p>kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara</p><p>hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags</p><p>val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att</p><p>uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en</p><p>webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram</p><p>och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men</p><p>som valt att slopa dessa.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2</p><p>och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram</p><p>kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna</p><p>som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis</p><p>Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett</p><p>till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de</p><p>mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen.</p><p>Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på</p><p>grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2</p><p>medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger</p><p>kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av</p><p>andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att</p><p>göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram</p><p>inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en</p><p>högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice</p><p>versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.</p>

<p>Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black & Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad.</p> / <p>19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black & Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.</p>

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black &amp; Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad. / 19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black &amp; Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005. Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning. Dessutom studerades hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher. Analysen utgår från de diagram och tabeller som kunnat tas fram genom den insamlade datan. Slutsatser: Användningen av aktierelaterade ersättningar har ej minskat under perioden 2001 till 2013. Tilldelningen minskade kraftigt från 2001 till IFRS införande år 2005, för att sedan öka från 2005 till 2013. Överlag använde cirka hälften av bolagen aktierelaterade ersättningar vardera år. Inom branschen Tillverkning &amp; Industri tilldelades flest optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden. Den bransch som tilldelade minst antal optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden var Fastighetsverksamhet. Det gick att urskilja en stark minskning av användningen av personaloptionsprogram, samtidigt som en markant och stabil ökning av användningen av olika typer av aktieprogram kunde urskiljas. / Background: To create more transparency in reporting, the IASB (previously IASC) was formed and the EU determined that all the countries, which are members of the EU, are to apply the international standards of the IASB. This lead to the requirement that all the Swedish listed companies had to comply with IFRS 2 as of 2005, which meant that share-based payments were to be expensed, which had not previously been required. Purpose: The purpose of the study is to identify whether corporate use of share-based payments of directors, CEO and other employees, has changed from 2001 to 2013, which represents a time before, to a time after the introduction of IFRS in 2005. Method: A longitudinal study was conducted on the 60 companies listed in Large Cap on December 31, 2013. The study includes the total population during the years 2001 to 2013. The data collection was carried out through these companies’ annual reports for these years. What has been reviewed in the study is whether the companies have been using share-based payments during this period of time. If a change has occurred and, if so, how it appeared, which forms of share-based payments they have been using, and to what extent. Furthermore, the size of allocations, the presence of start-up incentive programs and if the use of share-based payments differ between companies in different industries were studied. The analysis is based on the graphs and tables that could be produced by the collected data. Conclusions: The use of share-based payments has not decreased over the period 2001 to 2013. The allocation decreased significantly from 2001 to the introduction of IFRS in 2005, to later on increase from 2005 to 2013. Overall, approximately half of the companies used share-based payments each year. Within the line of business Manufacturing &amp; Industry, the highest number of options and shares were allocated on average per company over the period. The line of business that allocated the least number of options and shares on average per company over the period was Real estate activity. It was possible to distinguish a strong reduction in the use of employee stock option programs. At the same time a significant and steady increase in the use of different types of share programs could be distinguished.