Syfte: Syftet med studien är att förstå hur kunskapsintensiva företag använder sig av incitamentsystem för att styra de anställda mot organisationens mål. Författarna vill förstå ledningens och anställdas syn på incitamentsystem samt påverkan på de anställdas drivkraft utifrån agent- och stewardshipteorin. Metod: Författarna har använt en huvudsaklig deduktiv ansats samt en kvalitativ forskningsmetod. Studien startade genom att författarna samlade in empiriskt material inom valda forskningsområdet för att sedan kunna identifiera en forskningslucka och slutligen forskningsfråga. För att besvara forskningsfrågan genomförde författarna kvalitativa intervjuer med åtta utvalda respondenter på ett kunskapsintensivt företag. Slutsats: Det kunskapsintensiva företaget den här studien berör använder sitt incitamentsystem som ett styrmedel för att styra anställda mot organisationens mål. Författarna har förstått att företaget med hjälp av incitamentsystemet skapar en långsiktig lojalitet samt teamkänsla, vilket möjliggör en gemensam strävan mot organisationens mål. Därmed kan incitamentsystemet skapa förutsättningar för optimal funktion och kreativa lösningar till företagets kunder. Författarna kommer fram till slutsatsen att de anställda är mer eller mindre agent eller stewards. Samtidigt styr ledarna de anställda mot en stewardship relation vilket är fördelaktigt i kunskapsintensiva företag där de anställda levererar kreativa lösningar till kunderna. Avslutningsvis menar författarna att stewardshipteorin kan ses som ett komplement till agentteorin. / Purpose: The aim in the study is to understand how a knowledge-intensive company uses their incentivesystem to control the employees to reach the organization's goals. The authors also want to understand the leaders and the employees' views on incentivesystems and the impact on employees' motivation based on the agent and stewardship theory. Method: The authors have used a main deductive approach as well as a qualitative research method. The study started by the authors collecting empirical material in the chosen research area in order to be able to identify a research gap and finally the research question. To answer the research question, the authors conduct qualitative interviews with selected respondents at a knowledge-intensive company. Conclusion: The knowledge-intensive company in this study uses its incentivesystem as a means of guiding employees towards the organization's goal. The authors understand that the company with the help of the incentivesystem creates a long-term loyalty and team spirit, which enables a mutual striving towards the organization's goals. Thus, the incentivesystem can create conditions for optimal function and creative solutions for the company's customers. The authors come to the conclusion that the employees are more or less agents or stewards. At the same time, the leaders steer the employees towards a stewardship relationship, which is advantageous in a knowledge-intensive company where the employees deliver creative solutions to the customers. In conclusion, the authors believe that the stewardship theory can be seen as a complement to the agency theory.

Problembakgrund & Problemdiskussion I de flesta bolag besitter den Verkställande direktören (VD) kontrollen över företaget medan aktieägarna äger företaget. Denna separation av kontroll och ägande kan ge upphov till agentproblem. Ersättningen ska skapa incitament för VD:n att agera utifrån aktieägarnas bästa intresse, vilket kan vara utmanande då människor har benägenhet att agera utifrån det som gynnar dem själva mest. Studier över hela världen som undersökt sambandet mellan VD-ersättning och lönsamhet har kommit fram till spridda resultat. Efter en genomgång av tidigare studier blir det tydligt att det är få studier utförda på små svenska börsnoterade bolag. Utifrån detta bristområde har problemformuleringen för studien utformats.  Problemformulering Finns det något samband mellan VD-ersättning och lönsamhet i små börsnoterade företag i Sverige?  Syfte Huvudsyftet är att undersöka sambandet mellan total VD-ersättning och lönsamhet, åren 2005 till 2014. Delsyftena blir att undersöka sambandet mellan lönsamhet och grundlön, rörlig ersättning, aktieinnehav och styrelsemedlemskap.  Teoretiska utgångspunkter Studien behandlar två teorier, agentteorin och stewardshipteorin, som syftar till att förklara relationen mellan agenten (VD) och uppdragsgivaren (aktieägare). Vidare berörs även VD-ersättningens struktur, rörlig ersättning som incitament, VD:s aktieinnehav och VD-dualitet.  Metod För studien valdes en kvantitativ metod med deduktiv ansats. En kombination mellan ett systematiskt och stratifierat urval utfördes på populationen mellan 2005 till 2014, vilket genererade 759 företagsobservationer. Denna studie utgår från en tidigare studie av Randøy & Nielsen (2002). För att mäta företagens lönsamhet användes måtten ROA och ROE, för att försöka ta hänsyn till endogenitet användes även två varianter av dessa mått, vi har valt att kalla dem ROA-e och ROE-e. Kontrollvariablerna marknadsvärde, skuldsättningsgrad, bransch och år användes även. Utifrån studiens syften operationaliserades hypoteser för signifikanstestning.  Resultat & Slutsatser Av samtliga hypoteser som testats kan endast ett signifikant samband bekräftas vad gäller sambandet mellan rörlig ersättning och lönsamhet. Att VD:n erhåller rörlig ersättning påverkar med andra ord lönsamheten positivt. Studiens resultat tyder på att agentteorin endast kan antas gälla för VD:ar som erhåller rörlig ersättning och VD-dualitet. Resultatet för övriga ersättningsformer och aktieinnehav tyder på att dessa typer av incitament inte går i linje med agentteorin och teorin om VD:s aktieinnehav fungerar som incitament för att öka lönsamheten. Det är dock svårt att bekräfta huruvida stöd i det här fallet istället kan ges åt stewardshipteorin. Stewardshipteorin står i kontrast mot agentteorin, vilket därmed skulle kunna vara anledningen till att inget samband mellan total ersättning/grundlön/aktieinnehav och lönsamhet går att finna.

Background: The background explains different financial crises and the effect those crises had on the Swedish acquits regarding variable compensation. The resent discussion regarding variable compensation and the main problems with bonuses is also explained. Our theories for this essay is mainly based on the new directions from Finansinspektionen FFFS 2009:6,7 and stakeholder theory. Other theories used are agency theory, stewardship theory and economic man.Purpose: The purpose of this essay is to analyze the new directions for variable compensation and to investigate if these new directions can lead to a more long-term thinking for managers in banks. Method:We used semi-structured interviews with open questions for our survey. During the survey we conducted three personal interviews and one mail interview, respondents represented the stakeholder groups: stakeholder, stakewatcher and stakekeeper. Conclusion: During our survey we found that the directions from Finansinspektionen are still on an early stage and it has been hard to analyze their effects. But it has been shown that the banks experience some difficulty in identifying their risk takers. In our investigation we have found that the new directions can be a step towards a more long-term thinking but it requires the management to change the point of view regarding bonuses.

No description available.

Små och medelstora företag har en betydelsefull funktion i samhället och bidrar till ett lands ekonomiska tillväxt. Under en kris finns det risk att SME-företagens betydelsefulla roll kan minimeras med tanke på att tillgången till kredit kan stramas åt under kriser, vilket gör att vissa företag står utan någon finansiering. Revisorerna kan i dessa tider bidra med trygghet gentemot bankerna och dess kreditbedömning av företagen. Detta skapar frågeställningen gällande vilka förväntningar det finns på revisorns betydelse för kreditbedömningen av små och medelstora företag under en kris. För att kunna besvara frågeställningen har utgångspunkten varit att undersöka revisorernas, SME-företagens och bankernas förväntningar på revisorns betydelse. För att genomföra denna studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Vi har totalt genomfört nio intervjuer, varav tre av varje aktör; revisorer, SME-företagen och banker. Vidare kunde vi i en större utsträckning se likheter kring revisorns betydelse vid krissituationer, där det ofta framlades att revisorn bidrar med trygghet och underlättar kreditbedömningen. Vi kunde däremot se skillnader kring förväntningsgapet på revisorn som inte framhävs lika tydligt. Bankerna i studien uppvisade ett tydligare förväntningsgap under en krissituation när det gäller revisorn och dess uppgifter i jämförelse med företagen. Detta kan bero på att revisorns granskningsarbete kan användas som underlag vid en eventuell kreditbedömning av ett företag. Avslutningsvis kan vi fastställa att det finns likheter kring revisorns betydelse vid kreditbedömningar under en kris men att det finns skillnader kring förväntningarna på revisorn.

Familjeföretag är en av de vanligaste företagskonstellationerna i Sverige och kan ställas inför unika utmaningar. Att vara ett familjeföretag innebär att det i många fall finns komplexa familjerelationer i företaget och att det kan vara svårt att skilja på privat- och arbetsliv. På grund av detta löper familjeföretag ofta större risk för att konflikter uppstår. Tidigare studier menar att revisorn kan vara den första att upptäcka problem i ett familjeföretag och därmed fylla en viktig funktion genom att anta fler roller än som enbart granskare. Det finns dock de som menar att revision bör separeras från andra tjänster för att inte riskera att skada revisorns oberoende. Vilken roll som revisorn har, eller bör ha, är således omdiskuterat vilket ligger till grund för denna studies syfte som är att bidra med förståelse för hur familjeföretag uppfattar revisorns roll. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika familjeföretag. Vidare har agentteorin och stewardshipteorin använts för att analysera empirin och därmed förstå relationerna, familjeföretagens unika karaktärsdrag samt revisorns roll. Studien visar att familjeföretagen uppfattar revisorns roll som granskare och rådgivare. Rådgivare är den roll de främst efterfrågar och är i behov av medan granskare snarare är något de behöver på grund av att de, enligt lag, är revisionspliktiga. Revisorn som granskare är dock inte enbart ett nödvändigt ont utan även något familjeföretagen värdesätter då revisionen utgör en kvalitetsstämpel. Tidigare studier, där revisorer tillfrågats, visar istället att revisorns dominerande roll är som granskare. Detta tyder på skillnader mellan familjeföretagens och revisorernas uppfattningar om revisorns roll. Studien kan därför bidra till att revisorer kan förstå familjeföretagens uppfattning om revisorns roll, och vad de efterfrågar, och därmed uppnå ett bättre samarbete. / Family businesses are one of the most common business constellations in Sweden and can be faced with unique challenges. Being a family business means that in many cases there are complex family relationships in the company and that it can be difficult to distinguish between private and work life. Therefore, family businesses often run a greater risk of conflicts arising. Previous studies suggest that the auditor can be the first to discover problems in a family business and thus fulfill an important function by taking on more roles than as solely an auditor. However, there are those who believe that auditing should be separated from other services in order not to risk damaging the auditor's independence. What role the auditor has, or should have, is thus debated. This is the foundation for the purpose of this study which is to contribute with an understanding of how family businesses perceive the auditor's role. The study has been accomplished by using semi-structured interviews with respondents from seven different family businesses. Furthermore, the agency theory and the stewardship theory have been used to analyze the empirical evidence and thereby understand the relationships, the unique characteristics of family businesses and the role of the auditor. The study shows that family businesses perceive the auditor's role as auditor and advisor. Advisor is the role they mainly request and need, while auditor is rather something they need because they are required to audit by law. However, the auditor as an auditor is not only a must, but also something that family businesses value, as the audit is a sign of quality. Previous studies, where auditors were asked, show that the auditor’s dominant role is as an auditor. This indicates differences between the family businesses' and the auditors' perceptions of the auditor's role. This study can therefore contribute to auditors being able to understand the family businesses' perception of the auditor's role, and what they demand, and thereby achieve better cooperation.

Debatten om vd-ersättning har vuxit de senaste åren och medier har uppmärksammat allt fler fall om höga bonusar till vd:ar. Detta har väckt starka reaktioner från många aktieägare, men viktigt att förstå är att vd-ersättningen är mer än bara en vanlig lön. Olika former aversättningar ger upphov till olika incitament, vilket kan påverka företagspresentationen.Tidigare forskning om sambandet mellan vd-ersättning och företagsprestation har främststuderat de angloamerikanska marknaderna. Det är endast en studie som har gjort en mer omfattande undersökning kring den svenska marknaden, men detta är över 20 år sedan. Stockholmsbörsen är idag betydligt större och kapitalmarknaderna mer sammankopplade. Detta mynnar ut i studiens intresse att undersöka den svenska marknaden igen. Med ett urvalpå 214 bolag undersöks sambandet mellan rörlig vd-ersättning och företagsprestation mätt som ROA på Stockholmsbörsen. Studien använder en multipel regressionsanalys på paneldataför att undersöka sambandet och tidsperioden är fyra år. Resultatet från studien visar dock att det fortfarande inte finns något tillräckligt starkt signifikant samband mellan vd-ersättning och företagsprestation på den svenska marknaden, vilket väcker frågor kring incitamentsprogrammen faktiska relevans.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.