The current reform of audit was introduced in 2010, which would mean that small limited firms in Sweden have the right to choose if they want to conduct an audit. The purpose of this study is to examine the expectations of smaller limited companies in Sweden have on conducting an audit. By examining these expectations, the essay also studies the companies’ perceptions of the auditor’s role and what kind of tasks they perceive to be included in the auditor’s role. In accordance with the study’s empirical results, the smaller limited companies are satisfied with their auditor’s work. The auditor’s role is perceived mainly as positive and to include tasks that are related to the firms’ financial area. This study has also shown that smaller limited firms in Sweden do consider audit to be important, which is why they use an auditor even with regard to the current reform that exempts them from this obligation.

Bakgrund I juli 2018 förväntas Revisorsinspektionens förslag gällande ett förmildrande av de formella kraven på utbildningen för revisorer att träda i kraft. Företagsrepresentanter har en uppfattning om de faktiska kunskaper som revisorn besitter och saknar. Genom att få en insikt i revisorns kunskaper skapas en förståelse som kan ge mervärde vid utformning av revisorns utbildning. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för företagsrepresentanters uppfattningar om revision med fokus på revisorns kunskaper och utbildning. Metod Studien har ett deduktivt angreppssätt med induktiva inslag. Kvalitativa data har inhämtats genom 20 semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter på både privata och kommunala företag med olika storlek. Slutsats Studien visar på både likheter och skillnader i uppfattningar om revisorns kunskaper och utbildning. Företagsrepresentanterna uppfattas vara nöjda med revisorns kunskaper vilket tyder på att deras förväntningar i stor utsträckning överensstämmer med verkligheten. Studiens resultat visar på samband mellan de kunskaper som företagsrepresentanterna uppfattar är viktigast hos revisorn och den utbildning som efterfrågas. / Introduction In July 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors’ proposal for a formalization of formal requirements for auditor’s education is expected to become effective. Corporate representatives has an idea of the actual knowledge that the auditor possesses and lacks. By gaining insight into the auditor's knowledge, an understanding is created that can add value to the design of the auditor’s education. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of corporate representatives' perceptions of auditing, focusing on the auditor's knowledge and education. Method The study has a deductive approach with inductive elements. Qualitative data has been obtained through semi-structured interviews with business representatives at both private and public companies of varied sizes. Conclusion The study shows both similarities and differences in perceptions about the auditor's knowledge and education. Corporate representatives are perceived to be satisfied with the auditor's knowledge, which indicates that their expectations mainly are in line with reality. The result of the study indicates a relationship between the knowledge that the corporate representatives perceive is most important among the auditor and the education requested.

Digitization has changed the auditing profession in different ways. Audits can now be carried out digitally and audit firms have switched from the analogue to the digital way of working. This is because the audit process has been digitized and many work steps that have previously been time-consuming to carry out manually today can be carried out efficiently digitally. This study aims to investigate how digitalisation has changed the auditor's working methods and function. What will be examined is which working methods have changed, which skills it requires from the auditor and how the auditor's function is affected. The study is characterized by a qualitative research approach where six semi-structured interviews were conducted with three different audit firms. These interviews together with the study's theoretical frame of reference lay the foundation for the study's results. It has been established by previous research that working methods in the audit process have changed in step with digitalisation. Therefore, the authors have further researched this through data to confirm the previous research. The results show that the audit process has changed and facilitated the auditor's tasks. With the help of the digital tools and systems, the auditor can now carry out his work digitally and easily search for the financial items needed, as well as through cloud technology manage data and communicate with the client. These changes free up time for the auditor to create added value for the client through advisory services.

Familjeföretag är en av de vanligaste företagskonstellationerna i Sverige och kan ställas inför unika utmaningar. Att vara ett familjeföretag innebär att det i många fall finns komplexa familjerelationer i företaget och att det kan vara svårt att skilja på privat- och arbetsliv. På grund av detta löper familjeföretag ofta större risk för att konflikter uppstår. Tidigare studier menar att revisorn kan vara den första att upptäcka problem i ett familjeföretag och därmed fylla en viktig funktion genom att anta fler roller än som enbart granskare. Det finns dock de som menar att revision bör separeras från andra tjänster för att inte riskera att skada revisorns oberoende. Vilken roll som revisorn har, eller bör ha, är således omdiskuterat vilket ligger till grund för denna studies syfte som är att bidra med förståelse för hur familjeföretag uppfattar revisorns roll. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika familjeföretag. Vidare har agentteorin och stewardshipteorin använts för att analysera empirin och därmed förstå relationerna, familjeföretagens unika karaktärsdrag samt revisorns roll. Studien visar att familjeföretagen uppfattar revisorns roll som granskare och rådgivare. Rådgivare är den roll de främst efterfrågar och är i behov av medan granskare snarare är något de behöver på grund av att de, enligt lag, är revisionspliktiga. Revisorn som granskare är dock inte enbart ett nödvändigt ont utan även något familjeföretagen värdesätter då revisionen utgör en kvalitetsstämpel. Tidigare studier, där revisorer tillfrågats, visar istället att revisorns dominerande roll är som granskare. Detta tyder på skillnader mellan familjeföretagens och revisorernas uppfattningar om revisorns roll. Studien kan därför bidra till att revisorer kan förstå familjeföretagens uppfattning om revisorns roll, och vad de efterfrågar, och därmed uppnå ett bättre samarbete. / Family businesses are one of the most common business constellations in Sweden and can be faced with unique challenges. Being a family business means that in many cases there are complex family relationships in the company and that it can be difficult to distinguish between private and work life. Therefore, family businesses often run a greater risk of conflicts arising. Previous studies suggest that the auditor can be the first to discover problems in a family business and thus fulfill an important function by taking on more roles than as solely an auditor. However, there are those who believe that auditing should be separated from other services in order not to risk damaging the auditor's independence. What role the auditor has, or should have, is thus debated. This is the foundation for the purpose of this study which is to contribute with an understanding of how family businesses perceive the auditor's role. The study has been accomplished by using semi-structured interviews with respondents from seven different family businesses. Furthermore, the agency theory and the stewardship theory have been used to analyze the empirical evidence and thereby understand the relationships, the unique characteristics of family businesses and the role of the auditor. The study shows that family businesses perceive the auditor's role as auditor and advisor. Advisor is the role they mainly request and need, while auditor is rather something they need because they are required to audit by law. However, the auditor as an auditor is not only a must, but also something that family businesses value, as the audit is a sign of quality. Previous studies, where auditors were asked, show that the auditor’s dominant role is as an auditor. This indicates differences between the family businesses' and the auditors' perceptions of the auditor's role. This study can therefore contribute to auditors being able to understand the family businesses' perception of the auditor's role, and what they demand, and thereby achieve better cooperation.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst. Dessa är: att revisionenvar lagstadgad länge, att revisionen har ändrats genom tiden, att kommunikationen mellanrevisorn och kunderna är bristande samt att kunderna köper pakettjänster från revisionsbyrå ochanser att revisorn är en del av företaget p.g.a. arvodet de betalar till revisorn. Vi kom fram till attåtgärder som kan införas i syfte att minska eller reducera gapet är: tydligare kommunikationmellan revisorn och kund, mindre omfattande uppdragsbrev samt avskaffande avrevisionsplikten.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Inledning Vi lever i en digitaliserad värld, en värld som fortsätter digitaliseras. Det finns de som hävdar att världen just nu befinner sig i en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen påverkar många delar av samhället såväl inom näringslivet som inom det civila. Det kan idag vara viktigt för företag att ligga i framkant inom arbetet med ny teknik både som en konkurrensfördel men också för legitimitetsskäl.  Syfte Syftet med studien har varit att utreda hur digitaliseringen och effekterna av den har påverkatdet arbete som utförs av revisorer och revisorns roll vilket mynnat ut i frågeställningen ”hur har digitaliseringen påverkat revisorns roll och arbete?”. Metod I studien har en deduktiv ansats använts. Vidare har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom revisorsyrket.  Slutsats Studien påvisar att digitaliseringen påverkar revisionsbranschen i såväl revisionsprocessen, revisorsrollen och kundrelationer. I revisionsprocessen har planeringsfasen påverkats av att informationsinhämtningen idag till största del sker digitalt istället för att skanna in fysiska dokument från pärmar. Den granskande fasen har påverkats i och med införandet av nya digitala hjälpmedel som kan processa större mängder data än vad en människa är kapabel till. Gällande kundrelationer så sköts mer av kontakten med kunder via digitala videomöten som ger revisorerna mer tid över till att revidera och agera som en rådgivare. Sammanfattningsvis så har den ökade digitaliseringen lett till att revisorsrollen effektiviserats och att rollen som rådgivande konsult fått en större och viktigare plats.