No description available.

As more and more people gain access to broadband in their properties, the security threats get bigger. A lot more people also have computers that they carry home from work where they store important information concerning the company. The information stored on theese computers can be very easy to retrieve if you have the will and the skill to do it. Very few people have any knowledge how to protect themselves from theese threats.

Globalt sett är Sverige ett föregångsland inom informationsteknologi. Såväl nationell som internationell statistik visar på växande bredbandstillgång och alltmer frekvent användning av tjänster på Internet. Sådana siffror utgår emellertid ofta från ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlägger faktisk tillgång till bredband i Sverige, samt utvärderar dess implikationer för fortsatt utveckling av Internetanvändningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet. Datastudien innefattar de trådbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trådlösa tekniker, så kallat mobilt bredband. Vårt empiriska underlag kommer i första hand från Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE), en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige. Studien bygger på huvudsakligen kvantitativ data kring bredbandstillgång, faktisk prestanda hos olika bredbandstjänster samt svenskarnas användning av Internet. Intervjuer med representanter från svenska bredbandsoperatörer har också genomförts. I litteraturstudien byggs en teoretisk referensram som visar sambandet mellan bredbandstillgång och ekonomisk utveckling, genom de tillämpningar av Internet som bredbandsteknikerna möjliggör. Enligt vår analys förefaller bredbandstillgången i Sverige mer ojämn än vad andra kartläggningar påvisar, om man tar hänsyn till geografisk spridning av accesstekniker och kapaciteten hos dessa. Höghastighetsanslutningar, enligt vår samtida definition, är teoretiskt sett möjliga med samtliga trådbundna och ett antal mobila tekniker, men i nuläget förefaller sådan prestanda bara realistisk för kabel-tv och fiber-LAN. Tillsammans når dessa två tekniker hälften av landets befolkning. Sambanden mellan bredbandspenetration, Internetanvändning och sedermera ekonomisk utveckling är långtifrån entydiga, men examensarbetet gör gällande att andra marknadskrafter verkar idag jämfört med för bara några år sedan. Från att det snarast varit bredbandsutbyggnaden som drivit tjänsteutvecklingen på Internet kan det idag observeras alltmer kapacitetskrävande tillämpningar som når ut till större målgrupper. Nuvarande bredbandsinfrastruktur riskerar att skapa samhällsklyftor när det gäller möjligheterna att tillgodogöra sig olika former av digitalt innehåll på olika platser i landet. Utmaningen ligger både i att erbjuda likvärdiga accessmöjligheter över hela landet och i att förbindelserna ska ha tillräckliga prestanda för att klara av de växande trafikmängderna. Kapacitets- och hastighetsmässigt finns idag inga långsiktiga alternativ till fiberbaserade tekniker, ett påstående som stärks av en teknisk analys ända ned till grundläggande fysikaliska principer, men anslutningsmöjligheterna och rörligheten med mobilt bredband talar för ett stort framtidsbehov även där. / Globally speaking, Sweden is a leading country in information technology. Both national and international statistics indicate growing broadband availability and increasingly frequent use of Internet services. Such figures, however, often originate from the provider's perspective and are based on theoretical performance. This thesis surveys actual broadband availability in Sweden, and evaluates implications for continued development of Internet utilisation from an economic perspective. Furthermore, future potential of currently available connection types are analysed. The empirical study includes the wired connection types xDSL, cable and fiber LAN, as well as a number of wireless techniques. Data has primarily been provided by The Internet Infrastructure Foundation (.SE), an independent organisation for the benefit of the public that promotes a positive Internet development in Sweden. The study is comprised of mainly quantitative data on broadband access, actual performance of different broadband services and Internet usage in Sweden. Interviews with representatives of Swedish Internet service providers have also been conducted. Based on a review of literature, we construct a theoretical framework that illustrates the link between broadband access and economic development, through Internet applications that are enabled by broadband technology. According to our analysis, broadband availability in Sweden appears to be more uneven than what other surveys indicate, when the geographical dispersion of connection types and their capacities are considered. High-speed connections, by our coeval definition of the term, are theoretically possible by all wired and by some mobile technologies, but to date such performance only appears realistic for cable and fiber LAN. Combined, these two connection types are available to half the population. The relationships between broadband penetration, Internet utilisation and economic development are far from unequivocal, but the thesis states that new market forces operate today, compared to only a few years ago. Whereas the development of Internet applications used to be driven by broadband expansion in itself, increasingly demanding applications reaching larger target audiences can be seen as the main drivers today. The current broadband infrastructure risks creating social gaps when it comes to the possibility of accessing different forms of digital content in various parts of the country. The challenge lies both in providing equal access throughout the country, and in managing the performance requirements of growing amounts of data traffic. Today, there are no long-term alternatives to fiber-based connections in terms of capacity and speed. This claim is based on an analysis down to basic physical principles. Availability and mobility of wireless techniques, however, suggest a substantial future need for those as well.

This thesis is a service design project that has been carried out in cooperation with the telecom company Telia Sweden (belonging to TeliaSonera AB). The purpose of the report was to examine Telia's fixed broadband service for private customers from a customer perspective. Previously, the service has mainly been developed from a technology-driven perspective. During the broadband subscription, the customers are able to borrow a router from Telia but it has been noticed that some customers opt out Telia’s router. The objective of this work has been to deliver useful customer insights and improvement proposals to Telia within the framework of the broadband service. In the project, a service design methodology was used where the focus has been on interactions with customers. The interactions consisted of in-depth qualitative interviews. The project consisted of five phases. An initial preparation phase with a literature study on service design methods, the Internet and broadband technology as well as learning about and understanding the company. During the preparation phase internal hypotheses about the service problem areas were collected. The initial phase was followed by three iterative loops with customer interactions, insight analysis, ideation and conceptualization. Customer insights and concepts have been tested, evaluated, and deepened during the project. In the last phase the result was processed and the insights were rated for easier implementation. A major problem area for many customers was the Wi-Fi and Wi-Fi range, because the technology is perceived as difficult and abstract. The conclusion is that Telia should help their clients to improve the Wi-Fi quality and the project work led to three ultimate concepts tested on customers. Also six recommendations were delivered to Telia. / Detta examensarbete är ett tjänstedesignprojekt som har utförts i samarbete med telekombolaget Telia Sverige (tillhörande TeliaSonera AB). Syftet med rapporten har varit att undersöka Telias fasta bredbandstjänst för privatpersoner ur ett kundperspektiv. Tidigare har tjänsten främst utvecklats utifrån ett teknikdrivet perspektiv. Under tiden som bredbandskund hos Telia får kunden låna en router men Telia har märkt att en del kunder väljer bort routern. Målet för arbetet har varit att leverera användbara kundinsikter och koncept på förbättringsförslag till Telia inom ramen för bredbandstjänsten. I projektet har en tjänstedesignmetodik använts där fokus har legat på interaktioner med kunderna. Interaktionerna har bestått av djupgående kvalitativa intervjuer. Projektet har bestått av fem faser. En inledande förberedande fas med förstudie om bland annat tjänstedesignmetoder, internet och bredbandstekniken, samt tid för att lära känna och förstå företaget. Under den förberedande fasen samlades även interna hypoteser om tjänstens problemområden in. Den inledande fasen följdes av tre iterativa loopar med kundinteraktioner, insiktsanalys, idégenerering och konceptualisering. Kundinsikter och koncept har testats, utvärderats och fördjupats under projektets gång. I den sista fasen bearbetades och rangordnades resultatet för att insikterna lättare ska kunna implementeras på företaget. Ett stort problemområde för många kunder var Wi-Fi och Wi-Fi-täckningen, då tekniken upplevs som svår och abstrakt. Slutsatsen är att Telia borde hjälpa sina kunder att själva förbättra Wi-Fikvalitén och arbetet ledde fram till tre slutgiltiga koncept som testades på kunder och utvärderades. Även sex rekommendationer till Telia levererades.

I denna uppsats utreds dels om en Internetleverantör har ett medverkansansvar enligt BrB, när den i sin roll som mellanhand, via tjänsten Internetuppkoppling ger sina kunder tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt gällande rätt, och dels huruvida det svenska rättsläget är förenligt med de direktiv som har utfärdats av EU på området.  I uppsatsen undersöks möjligheten till vitesförbud enligt 53 b § URL, i förhållande till lagstift-ning, förarbeten och EU-direktiv. Vidare undersöks både svensk praxis på området och ett för-handsavgörande från EU-domstolen. I ett försök att förstå gällande svensk rätt görs även en kortare jämförelse med dansk rätt, och dess domstolars möjlighet att utfärda vitesförbud mot Internetleverantörer. Utifrån bestämmelsen om vitesförbud i 53 b § URL torde det inte vara möjligt för en svensk domstol att utfärda ett vitesförbud mot en Internetleverantör som enbart tillhandahåller tjänsten Internetuppkoppling åt sina kunder. Det framkommer av de svenska förarbetena att det, för att utfärda ett sådant förbud, krävs både vetskap om intrången samt ett avtalsliknande förhållande mellan Internetleverantören och intrångsgöraren.  Vi kommer slutligen fram till att även om artikel 8.3 i Infosoc-direktivet kan anses ha imple-menterats på rätt sätt enligt dess ordalydelse är tillämpningen av 53 b § URL, i enlighet med förarbetena, i dagsläget sådan att den torde strida mot syftet med artikel 8.3. Det anser vi bör leda till att en direktivkonform tolkning av artikeln inte bara kan, utan även ska tillämpas av svensk domstol. Således kan, enligt oss, en Internetleverantör, genom att förbjudas medverka till intrång, åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt 53 b § URL även i de fall där leverantörerna endast med-verkar genom att tillhandahålla tjänsten Internetuppkoppling.

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Mobile penetration rates have already exceeded 100% in many countries. Nowadays, mobile phones are part of our daily lives not only for voice or short text messages but for a plethora of multimedia services they provide via their internet connection. Thus, mobile broadband has become the main driver for the evolution of mobile networks and it is estimated that until 2018 the mobile broadband traffic will exceed the level of 15 exabytes. This estimation is a threat to the current mobile networks which have to significantly improve their capacity performance. Furthermore, another important aspect is the fact that 80% of the mobile broadband demand comes from indoor environments which add to the signal propagation the burden of building penetration loss. Keeping these facts in mind, there are many potential solutions that can solve the problem of the increasing indoor mobile broadband demand. In general, there are two approaches; improve the existing macro-cellular networks by for example enhancing them with carrier aggregation or enter the buildings and deploy small cell solutions such as femtocells or WiFi APs. Both the academia and the industry have already shown interest in these two approaches demonstrating the importance of the problem. Various research papers and reports have been produced describing the technologies and presenting their capability to satisfy the perpetual increase in mobile broadband demand. However, according to the best of our knowledge, no research has been done so far that compares the two different approaches with a techno-economic perspective. Hence, the contribution of this thesis project is a holistic techno-economic study of the two approaches (macrocells with carrier aggregation and small cells) to encounter the tremendous growth of indoor mobile broadband demand. In order to achieve this goal, an indoor deployment scenario is presented and the different indoor and outdoor solutions are applied and studied in terms of radio performance (capacity) as well as total cost of ownership. The final result of the project is a comparison of the two approaches as well as a proposed strategy to deal with the problem. The result will help network operators to plan the evolution of their networks, vendors to focus their production as well as regulatory bodies to set the rules and supervise operators’ deployments. The simulations have shown that all the examined technologies are capable of supporting the mobile broadband demand of the studied scenario but macrocells enhanced with carrier aggregation is the most cost effective solution. However, if the requirements for guaranteed data rate and thus the QoS provided increase then eventually MNOs will have to abandon outdoor solutions and extend their infrastructure inside the buildings where the mobile data traffic is mainly generated. / Graden av mobilpenetration har redan nått över 100% i många länder. Nuförtiden är mobiltelefoner en del av vårt dagliga liv inte bara för röstsamtal eller korta textmeddelanden men också för en lång rad multimediatjänster som de tillhandahåller via sin Internetuppkoppling. På grund av detta har mobilt bredband blivit den huvudsakliga drivkraften för utvecklingen av mobila nätverk och det uppskattas att fram till 2018 kommer den mobila bredbandstrafiken överstiga 15 exabyte. Denna uppskattning är ett hot mot de nuvarande mobila nätverken som måste öka sin kapacitet avsevärt. Utöver det är en annan viktig aspekt det faktum att 80% av efterfrågan på mobilt bredband kommer från inomhusmiljöer vilket ger spridningen av radiosignaler problem med minskad penetrationsförmåga orsakad av byggnaden. Med hänsyn till dessa faktorer finns det många potentiella lösningar som kan åtgärda problemet med den ökande efterfrågan på bredband i inomhusmiljöer. Generellt sett finns två tillvägagångssätt; förbättra de existerande makrocells-baserade nätverken exempelvis genom att förstärka dem med carrier aggregation alternativt att i byggnader installera lösningar baserade på små celler som femtoceller eller WiFi-accesspunkter. Både den akademiska världen och industrin har redan visat intresse för dessa två tillvägagångssätt vilket visar att detta är ett viktigt problem. Ett antal forskningsartiklar och rapporter har producerats vilka beskriver teknologierna och deras förmåga att tillfredställa den ständigt ökande efterfrågan på mobilt bredband. Med det sagt, enligt vår kunskap i dagsläget har dock ingen forskning hittills utförts som jämför dessa två tillvägagångssätt från ett teknoekonomiskt perspektiv. Följaktligen är det bidrag denna uppsats ger en holistisk teknoekonomisk studie av de två metoderna (makroceller med carrier aggregation och lösningar baserade på små celler) för att möta den mycket stora ökningen av efterfrågan på mobilt bredband inomhus. För att uppnå detta mål presenteras ett scenario med installation i inomhusmiljö och de olika lösningarna för inomhus- och utomhusmiljöer appliceras och studeras med hänsyn till radioprestanda (kapacitet) och även total ägandekostnad. Projektets slutgiltiga resultat är en jämförelse mellan de två metoderna och ett förslag på en strategi som kommer hjälpa nätverksoperatörer att planera utvecklingen av sina nätverk, leverantörer att fokusera sin tillverkning och tillsynsmyndigheter att upprätta regler samt övervaka att dessa efterföljs. Simuleringarna har visat att alla de granskade teknikerna klarar av att uppfylla efterfrågan på mobilt bredband i de studerade scenariona men att makroceller med carrier aggregation är den mest kostnadseffektiva lösningen. Men om kraven på garanterad datahastighet, och med det den QoS som tillhandahålls, ökar så kommer MNOs till slut att behöva överge utomhuslösningar och utöka deras infrastruktur inuti byggnader där den mobila datatrafiken i huvudsak genereras.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. / This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.

Providing mobile broadband (MBB) coverage to passengers in planes (and other yingobjects) has been one of the very important requirements by airline industry for sometime. With the emergence of high-capacity wireless network concepts, there is a renewedeort in dening systems based on 5G (also dened as NR, new radio) for air-to-ground(A2G) communication. When passenger planes have been taken into consideration, a fewhundreds of passengers may need to be supported, thus requiring a high-capacity backhaullink. When 5G is used for such A2G link, beamforming and other advanced physicallayer techniques can be used between the ground stations and ying objects to obtainhigh-data rate and reliable new radio link. This masters thesis work includes link andsystem level evaluations of such NR systems when beamforming, large bandwidth, higherantenna gains, coordination between ground stations, etc., are deployed. The evaluationswere carried out in Ericsson's internal state-of-the-art simulators. The study providesbaseline for system design principles for future A2G system based on NR. Also a properpropagation model for A2G communication has been identied and beamforming solutionwith other related techniques that could be used in A2G scenario have been investigated. / Att tillhandahålla mobil bredbandstäckning till passagerare i flygplan (samt andraluftburna föremål) har varit ett viktigt krav från flygsindustrin på senare tid. Medframväxten av trådlösa nätverkskoncept med hög kapacitet har en förnyad insats uppståttför att definiera system baserade på 5G (också kallat New Radio (NR)) för Airplane-to-Ground (A2G) kommunikation. För passagerarplan så kan hundratals passagerare behövatäckning, vilket kräver en backhaul-länk med hög kapacitet. När 5G används för en sådanA2G-länk så kan såkallad lobformning och andra avancerade tekniker användas mellanmarkstationerna och flygande objekt för att erhålla hög datahastighet och tillförlitlig radiolänk. I denna uppsats ingår länk- och systemnivåutvärderningar av sådana NR-systemnär lobformning, stor bandbredd, antenn-amplifikation, koordinering mellan markstationeretc utplaceras. Utvärderingarna genomfördes i Ericssons interna simulatorer. Studienger vägledning för principer inom systemdesign för framtida A2G-system baserat på NR.En lämplig utbredningsmodell för radiovågor för A2G-kommunikation har identifieratsoch en metod för lobformning och andra relaterade tekniker som kan användas i A2Gscenariothar också undersökts.