No description available.

The intellectual property concept of ‘communication to the public’ in Article 3(1) of the InfoSoc Directive is a current issue within the EU, as the means of communication increase all the time due to the fast development of the information society. Accordingly, the CJEU has more than occasionally been instructed to rule upon this provision, as the Member States of the EU are unconfident as to how it should be interpreted. The poor guidance provided for in the preamble of the InfoSoc Directive in terms of how to construe the provision does probably contribute to this confusion. Article 3(1) of the InfoSoc Directive has been subject to disputes as concerns different means of communication, that is to say broadcasting, live performances, streaming and hyperlinking. Broadcasting and streaming are generally considered as communications within the meaning of the provision whereas live performances and hyperlinking have been deemed as falling outside the scope. More in detail, the most important criteria of a ‘communication to the public’ – laid down by the CJEU – suggest that the concept should be interpreted broadly, covering all transmissions and retransmissions where equipment facilitates for communications of signs, sounds or images, regardless of the means used and the nature of the place for the communication. A public refers to an indeterminate but fairly high number of people – considering the potential number rather than the exact number – not present at the place where the communication originates. The gap between the wording of Article 3(1) of the InfoSoc Directive and the developments carried out by the CJEU is considered troublesome since it decreases the legal certainty of the provision. A future recasting of these matters should thus contemplate the possibility to integrate the criteria laid down by the CJEU into the law.

This master's thesis focuses on the argumentation of library organisations and European national libraries in their contributions to the European Commission's public consultation on the review of the EU copyright rules. This study aims to explain how the debate around copyright limitations and exceptions is constructed in library stakeholders' contributions. The construction is explained through argumentation analysis and a theoretical framework of the relations between structural, instrumental, and discursive power. The main findings are that library stakeholders in general are strongly supportive of a EU copyright reform, arguing that democratic values as well as the EU Single Market would benefit. There are also library stakeholders who argue against legislative change, either suggesting extended collective licences, or arguing that the Member States' sovereignity is more important than a pan-European copyright legislation. Furthermore, many library stakeholders propose either a general ”fair use” exception in EU copyright law, or adding several specific exceptions, e.g. for text and data mining, e-lending, publicly funded research openly available, and that contracts and technical protection measures cannot override limitations and exceptions. National libraries and library organisations from the Central and Eastern European Member States' are more supportive of a copyright reform than their Western European counterparts. They do not mention licences as a possible solution. In general, the library stakeholders agree that the interoperability, exchange and cooperation in activities and projects involving several EU Member States suffers from the current copyright legislation. / I den här masteruppsatsen utreds argumentationen som används av biblioteksorganisationer och europeiska nationalbibliotek i deras svar på Europeiska kommissionens samråd rörande en granskning av EU:s upphovsrätt. Studien ämnar besvara frågan om hur debatten kring inskränkningar och undantag i upphovsrätten konstrueras i biblioteksintressenternas samrådssvar. För att besvara denna fråga används argumentationsanalys, samt ett teoretiskt ramverk bestående av relationerna mellan strukturell, instrumentell och diskursiv makt. Resultatet av analysen är att biblioteksintressenterna generellt sett stöttar en reform av EU:s upphovsrätt, med argumenten att både demokratiska värden och EU:s inre marknad gagnas av detta. Andra biblioteksintressenter argumenterar mot en upphovsrättsreform och föreslår i stället kollektiva avtalslicenslösningar, eller så argumenterar de att medlemsländernas suveränitet är viktigare än en sameuropeisk lagstiftning. Dessutom föreslår många biblioteksintressenter antingen ett allmänt ”fair use”-undantag i EU:s upphovsrätt, eller att flera specifika undantag ska läggas till, t.ex. för text- och data-mining, e-bokslån, offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet, och att kontrakt och tekniska skyddsåtgärder inte kan upphäva inskränkningar och undantag. Nationalbibliotek och biblioteksorganisationer från central- och östeuropeiska medlemsländer stöttar en upphovsrättsreform i större utsträckning än sina västeuropeiska motsvarigheter. De nämner inte alls licenser som en möjlig lösning. Överlag instämmer biblioteksintressenterna i att interoperabilitet, utbyte och samarbete i aktiviteter och projekt som involverar flera medlemsländer lider av upphovsrättens nuvarande skick.

The aim of this study is to investigate the liability for the users of platforms as well as the liability of the platform providers themselves in cases where the users of social platforms upload copyrighted material to the platforms according to EU law. The study is also aimed to examine the by the EU proposed “Directive on Copyright in the Digital Single Market” (2016/0280(COD)), especially in relation to the proposed Art. 13 of the directive, and how the directive might change the liability of the platform providers. The study is regarding the first aim based on established EU law and discusses the liability for users and platform providers mainly through cases from the European Court of Justice. This is done through the legal dogmatic method. The study finds according to established EU law that it is unclear whether the users or the platform providers could be held liable for the communication to the public made without the right holder’s approval according to Art. 3.1 of the Infosoc Directive (2001/29/EG). It is also unclear if the platform providers can benefit from the exemption rules in Art. 12 and 14 of the E-Commerce Directive (2000/31/EG). Concerning the examination of the proposal of the Copyright Directive, it is discussed mainly through a legal policy method. Since the study discusses the proposal of the directive it is primarily how the directive - if it becomes established law – will change the liability for the platform providers, as well as other critique of the proposal that the study examines. The study finds that the current proposal of the Copyright Directive seems to be to unclear in its preliminary design and fails to keep a balance between the protection of the right holder’s rights and the general goals of the EU. The study also finds that the current proposal might not clarify the current uncertainty of the liability for platform providers.

No description available.

No description available.

Upphovsrätten har alltid varit föremål för två motstående intressen, dels upphovsrättsinnehavarens intresse, dels det allmännas intresse. Det är upp till lagstiftaren att bibehålla denna balans och samtidigt förse båda parter med tillfredställande lösningar. De enheter som interagerar i denna balansakt för den här uppsatsen är: upphovsrätten i sig, undantag till och inskränkningar i upphovsrätten, Trestegsregeln vilken skall reglera undantagen och inskränkningarna samt skyddet av tekniska åtgärder. Den sistnämnda enheten är en indirekt reaktion på informationssamhällets ankomst där upphovsrättsskyddade verk kan kopieras digitalt samt spridas med minimal ansträngning. Det som utmärker informationssamhället är ett ökat antal av digitala intrång, särskilt över Internet, samt det faktum att kopian av verket helt motsvarar originalets kvalité. För att motarbeta piratkopiering i informationssamhället samt harmonisera medlemsstaternas olikheter gällande undantag till och begränsningar i upphovsrätten, har ett upphovsrättsdirektiv framarbetats. Sverige implementerade direktivet 1 juli, 2005 och syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida implementeringen har upprätthållit eller förvrängt denna känsliga balansakt. Informationssamhällets ankomst har särskilt påverkat undantaget för privat bruk, dels p.g.a. att intrång från aktörer i denna sektor är svårkontrollerade, samt dels p.g.a. den olägenhet som ett intrång i användarnas privata sfär skulle utgöra. Utifrån det som behandlas i denna uppsats visar det sig att balansen har upprätthållits rent generellt, men att det även har uppstått särskilda effekter som kan orsaka, eller kan komma att orsaka en förvriden balans. Exempelvis har den svenska lagstiftaren intagit en mycket restriktiv ställning, inte bara gentemot digitalt privat bruk, utan även gentemot analog användning. Det framgår också att Trestegstestet och dess ställning i nationell lag kan vara beroende av lagstiftningstraditioner. Vidare riskerar verk som är föremål för förmånstagare av ett lagstiftat undantag till upphovsrätten, att låsas in p.g.a. skyddet av tekniska åtgärder. Problemet är relaterat till den svenska lagstiftarens val att inte implementera en bestämmelse för ett ikraftträdande av undantag för privat bruk. Generellt sett är detta problem mycket komplext vilket förhindrar en lösning på ett sådant här tidigt stadium. / Copyright has always been the subject of two conflicting interests, that of the copyright owner and that of the public. It is up to the legislator to maintain this balance in order to provide a solution somewhat satisfying for both parties. The constituent elements in the balancing act for this thesis are the copyright, the exceptions and limitations to the copyright, the Three-Step Test limiting the exceptions and limitations and the protection of technological measures. This last element is a reaction to the Information Society, where copyrighted work can be copied digitally and disseminated with minimal effort. An increasing amount of infringements, especially on the Internet, and the fact that the copy becomes identical in quality to the original have become typical for the Information Society. To combat piracy in the Information Society and to harmonise the discrepancies in the exceptions and limitations of the Member States’ national laws, the InfoSoc Directive has been issued. Sweden implemented the Directive on July 1, 2005 and the purpose of this thesis is to examine whether the implementation has maintained or distorted the delicate balancing act. The Information Society has affected the exception for private use in particular, partly because digital infringements in this sector are hard to control since the users are anonymous and partly because of the inconvenience of encroaching on the private sphere of the users. As concluded in this thesis, the balance has been generally maintained, however there are specific effects that may have caused or are capable of causing a distorted balance. For instance, the Swedish legislator has restricted not only digital private use, but also analogue private use. Moreover, the Three-Step Test and its impact in national law may be dependent on national legal traditions. Furthermore, works subjected to beneficiaries of the exception for private use, risk a lock-up because of the protection of technological measures. This problem is related to the Swedish legislator’s choice of not implementing an enforcement provision related to the exception for private use. As for this problem in general, its complexity prevents a solution at this stage.

<p>Upphovsrätten har alltid varit föremål för två motstående intressen, dels upphovsrättsinnehavarens intresse, dels det allmännas intresse. Det är upp till lagstiftaren att bibehålla denna balans och samtidigt förse båda parter med tillfredställande lösningar. De enheter som interagerar i denna balansakt för den här uppsatsen är: upphovsrätten i sig, undantag till och inskränkningar i upphovsrätten, Trestegsregeln vilken skall reglera undantagen och inskränkningarna samt skyddet av tekniska åtgärder. Den sistnämnda enheten är en indirekt reaktion på informationssamhällets ankomst där upphovsrättsskyddade verk kan kopieras digitalt samt spridas med minimal ansträngning. Det som utmärker informationssamhället är ett ökat antal av digitala intrång, särskilt över Internet, samt det faktum att kopian av verket helt motsvarar originalets kvalité. För att motarbeta piratkopiering i informationssamhället samt harmonisera medlemsstaternas olikheter gällande undantag till och begränsningar i upphovsrätten, har ett upphovsrättsdirektiv framarbetats. Sverige implementerade direktivet 1 juli, 2005 och syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida implementeringen har upprätthållit eller förvrängt denna känsliga balansakt. Informationssamhällets ankomst har särskilt påverkat undantaget för privat bruk, dels p.g.a. att intrång från aktörer i denna sektor är svårkontrollerade, samt dels p.g.a. den olägenhet som ett intrång i användarnas privata sfär skulle utgöra. Utifrån det som behandlas i denna uppsats visar det sig att balansen har upprätthållits rent generellt, men att det även har uppstått särskilda effekter som kan orsaka, eller kan komma att orsaka en förvriden balans. Exempelvis har den svenska lagstiftaren intagit en mycket restriktiv ställning, inte bara gentemot digitalt privat bruk, utan även gentemot analog användning. Det framgår också att Trestegstestet och dess ställning i nationell lag kan vara beroende av lagstiftningstraditioner. Vidare riskerar verk som är föremål för förmånstagare av ett lagstiftat undantag till upphovsrätten, att låsas in p.g.a. skyddet av tekniska åtgärder. Problemet är relaterat till den svenska lagstiftarens val att inte implementera en bestämmelse för ett ikraftträdande av undantag för privat bruk. Generellt sett är detta problem mycket komplext vilket förhindrar en lösning på ett sådant här tidigt stadium.</p> / <p>Copyright has always been the subject of two conflicting interests, that of the copyright owner and that of the public. It is up to the legislator to maintain this balance in order to provide a solution somewhat satisfying for both parties. The constituent elements in the balancing act for this thesis are the copyright, the exceptions and limitations to the copyright, the Three-Step Test limiting the exceptions and limitations and the protection of technological measures. This last element is a reaction to the Information Society, where copyrighted work can be copied digitally and disseminated with minimal effort. An increasing amount of infringements, especially on the Internet, and the fact that the copy becomes identical in quality to the original have become typical for the Information Society. To combat piracy in the Information Society and to harmonise the discrepancies in the exceptions and limitations of the Member States’ national laws, the InfoSoc Directive has been issued. Sweden implemented the Directive on July 1, 2005 and the purpose of this thesis is to examine whether the implementation has maintained or distorted the delicate balancing act. The Information Society has affected the exception for private use in particular, partly because digital infringements in this sector are hard to control since the users are anonymous and partly because of the inconvenience of encroaching on the private sphere of the users. As concluded in this thesis, the balance has been generally maintained, however there are specific effects that may have caused or are capable of causing a distorted balance. For instance, the Swedish legislator has restricted not only digital private use, but also analogue private use. Moreover, the Three-Step Test and its impact in national law may be dependent on national legal traditions. Furthermore, works subjected to beneficiaries of the exception for private use, risk a lock-up because of the protection of technological measures. This problem is related to the Swedish legislator’s choice of not implementing an enforcement provision related to the exception for private use. As for this problem in general, its complexity prevents a solution at this stage.</p>

No description available.

I denna uppsats utreds dels om en Internetleverantör har ett medverkansansvar enligt BrB, när den i sin roll som mellanhand, via tjänsten Internetuppkoppling ger sina kunder tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt gällande rätt, och dels huruvida det svenska rättsläget är förenligt med de direktiv som har utfärdats av EU på området.  I uppsatsen undersöks möjligheten till vitesförbud enligt 53 b § URL, i förhållande till lagstift-ning, förarbeten och EU-direktiv. Vidare undersöks både svensk praxis på området och ett för-handsavgörande från EU-domstolen. I ett försök att förstå gällande svensk rätt görs även en kortare jämförelse med dansk rätt, och dess domstolars möjlighet att utfärda vitesförbud mot Internetleverantörer. Utifrån bestämmelsen om vitesförbud i 53 b § URL torde det inte vara möjligt för en svensk domstol att utfärda ett vitesförbud mot en Internetleverantör som enbart tillhandahåller tjänsten Internetuppkoppling åt sina kunder. Det framkommer av de svenska förarbetena att det, för att utfärda ett sådant förbud, krävs både vetskap om intrången samt ett avtalsliknande förhållande mellan Internetleverantören och intrångsgöraren.  Vi kommer slutligen fram till att även om artikel 8.3 i Infosoc-direktivet kan anses ha imple-menterats på rätt sätt enligt dess ordalydelse är tillämpningen av 53 b § URL, i enlighet med förarbetena, i dagsläget sådan att den torde strida mot syftet med artikel 8.3. Det anser vi bör leda till att en direktivkonform tolkning av artikeln inte bara kan, utan även ska tillämpas av svensk domstol. Således kan, enligt oss, en Internetleverantör, genom att förbjudas medverka till intrång, åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt 53 b § URL även i de fall där leverantörerna endast med-verkar genom att tillhandahålla tjänsten Internetuppkoppling.