Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 in Sweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to modern technologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behavior of illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent this phenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? The question is, why is illegal download of music a problem – and for whom? To investigate this I’ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative record companies and interviewed a drummer in a local band. As a conclusion I discuss the pros and cons of free download of music in Sweden.

Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 inSweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to moderntechnologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behaviorof illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent thisphenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? Thequestion is, why is illegal download of music a problem – and for whom?To investigate this I’ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative recordcompanies and interviewed a drummer in a local band. As a conclusion I discuss the pros andcons of free download of music in Sweden.

<p>Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren.</p><p>För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot.</p><p>Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige.</p><p>Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen. En trend där personer som begår brott mot upphovsrättslagen sällan straffas vilket kan ha skapat en positiv attityd gentemot olaglig nedladdning bland dagens ungdomar.</p><p>Möjligheterna finns dock att tillgå men en underlig paradox visar sig allt tydligare. Skivbranschen har i kategorin möjligheter en världsomspännande marknad som finns tillgänglig via Internet där man via digitalförsäljning av musik kan nå potentiella kunder världen över. Samtidigt är det just denna tekniska revolution som har bidragit till skivbranschens största hot nämligen nedladdningen. Nedladdningen ledd av den svenska intresseorganisationen Piratbyrån advocerar att musik bör göras gratis samt arbetar för att göra nedladdning ännu mer spritt och användarvänligt.</p><p>Det är i detta klimat svenska skivbolag arbetar i och branschen är av allt att döma i kris. Därför ägnas denna kandidatuppsats till att söka alternativa förslag till lösningar och strategier för hur svenska skivbolag bör agera för att överleva.</p><p>Slopandet av kopieringsskyddet, avvecklandet av cd-singlar som fysisk produkt, skapandet av en attitydförändring hos dagens ungdomar gentemot nedladdning samt en starkare fokus på den digitala försäljningen av musik är några av de förslag till lösningar som presenteras.</p>

Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren. För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot. Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige. Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen. En trend där personer som begår brott mot upphovsrättslagen sällan straffas vilket kan ha skapat en positiv attityd gentemot olaglig nedladdning bland dagens ungdomar. Möjligheterna finns dock att tillgå men en underlig paradox visar sig allt tydligare. Skivbranschen har i kategorin möjligheter en världsomspännande marknad som finns tillgänglig via Internet där man via digitalförsäljning av musik kan nå potentiella kunder världen över. Samtidigt är det just denna tekniska revolution som har bidragit till skivbranschens största hot nämligen nedladdningen. Nedladdningen ledd av den svenska intresseorganisationen Piratbyrån advocerar att musik bör göras gratis samt arbetar för att göra nedladdning ännu mer spritt och användarvänligt. Det är i detta klimat svenska skivbolag arbetar i och branschen är av allt att döma i kris. Därför ägnas denna kandidatuppsats till att söka alternativa förslag till lösningar och strategier för hur svenska skivbolag bör agera för att överleva. Slopandet av kopieringsskyddet, avvecklandet av cd-singlar som fysisk produkt, skapandet av en attitydförändring hos dagens ungdomar gentemot nedladdning samt en starkare fokus på den digitala försäljningen av musik är några av de förslag till lösningar som presenteras.

<p>I denna uppsats behandlar vi en form av illegal IT-användning, nedladdning av upphovsrättskyddat material via Internet. Undersökningen är koncentrerad till att undersöka om beteendet gällande nedladdning hos studenter förändrats till följd av den förändrade upphovsrättslagen som i juli 2005 trädde i kraft. Beteendet innebär om studenterna förändrat sin nedladdningsfrekvens och sitt tillvägagångssätt efter lagändringen jämfört med innan lagändringen samt vilka orsaker som ligger bakom det aktuella beteendet. Undersökningen genomfördes vid Örebro universitet.</p><p>För att samla in data till denna undersökning gjordes en enkätundersökning som besvarades av 153 stycken individer. Data för att sammanställa inledning, frågeställning och syfte samlades i huvudsak in från artiklar och information som funnits via Internet.</p><p>Det vi kom fram till i denna undersökning var att nedladdningsfrekvensen och antalet som fortfarande laddar ned är mindre efter lagändringen än det var innan. Orsakerna till den minskade nedladdningen är främst att de känner att risken att åka fast är stor samt att de anser att straffet för nedladdning är tillräckligt hårt för att avskräcka. En annan viktig orsak är att de tillfrågade vill vara laglydiga.</p><p>Bland dem som fortfarande laddar ned anser större delen att risken att åka fast är liten samt att straffet för nedladdning inte avskräcker tillräckligt mycket. De har även till viss del förändrat sitt beteende när det gäller tillvägagångssättet vid nedladdningen. Många användare har bytt från att använda Direct Connect till att använda BitTorrent istället.</p>

This thesis explores the opinion of different participants in the music business regarding music being made available at the public libraries. The aim of the thesis is to answer the following questions; which are the most important issues concerning the distribution of music? How do the informants perceive the public libraries mission and activity in regard to make recorded music available? Which are the benefits/disadvantages with music being made available at public libraries? Seven qualitative, semi-structured interviews were conducted with representatives from the following organisations; SKAP (The Swedish Society of Popular Music Composers), FST (Society of Swedish Composers), SAMI (Swedish Artists and Musicians Interest Organisation) SMF (The Swedish Society of Musicians), SOM (Swedish Independent Musicproducers), IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) and EMI Music Sweden. A study of literature and articles generated nine themes, which constitutes the frame of reference for the thesis. The result shows that several of the informants have not reflected upon the public library as an important actor when it comes to the distribution of music. However, during the interviews many interesting thoughts and ideas were discussed. One of the most important roles of the public library is to inform and supply information about music, according to the respondents. The importance of the public library can be expressed in two dimensions, the local distribution of music and for supporting local cultural activities, but the public library needs to make efforts on a national level to become a more well known actor when it comes to matters concerning music. / Uppsatsnivå: D

<p>Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.</p><p>Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.</p><p>I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige.</p><p>Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär.</p><p>Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor.</p><p>Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.</p>

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading. The film industry has to overcome the problem with illegal downloading, expand their library of movies to give more value for the subscription money and above all continue to develop their streaming services by listening to what the consumers want.

I denna uppsats behandlar vi en form av illegal IT-användning, nedladdning av upphovsrättskyddat material via Internet. Undersökningen är koncentrerad till att undersöka om beteendet gällande nedladdning hos studenter förändrats till följd av den förändrade upphovsrättslagen som i juli 2005 trädde i kraft. Beteendet innebär om studenterna förändrat sin nedladdningsfrekvens och sitt tillvägagångssätt efter lagändringen jämfört med innan lagändringen samt vilka orsaker som ligger bakom det aktuella beteendet. Undersökningen genomfördes vid Örebro universitet. För att samla in data till denna undersökning gjordes en enkätundersökning som besvarades av 153 stycken individer. Data för att sammanställa inledning, frågeställning och syfte samlades i huvudsak in från artiklar och information som funnits via Internet. Det vi kom fram till i denna undersökning var att nedladdningsfrekvensen och antalet som fortfarande laddar ned är mindre efter lagändringen än det var innan. Orsakerna till den minskade nedladdningen är främst att de känner att risken att åka fast är stor samt att de anser att straffet för nedladdning är tillräckligt hårt för att avskräcka. En annan viktig orsak är att de tillfrågade vill vara laglydiga. Bland dem som fortfarande laddar ned anser större delen att risken att åka fast är liten samt att straffet för nedladdning inte avskräcker tillräckligt mycket. De har även till viss del förändrat sitt beteende när det gäller tillvägagångssättet vid nedladdningen. Många användare har bytt från att använda Direct Connect till att använda BitTorrent istället.

The traditional media channels are beeing more and more digitalized and is now offering the consumers access to the content anywhere, anytime. There are indications from different researchers that this could lead to a fragmentation of the media audience. This could be because the content is beeing more and more specialised to different demographic groups of people. With this paper we sought to find out if we could get any indications on if the development tend to continue regarding on demand-services. Does the media audience think they will continue their subscriptions to the services, and if so - why? If not, how will they consume media if not via on demand-services? We conducted an online survey where 243 individuals participated and found out that our respondents indicated to continue their subscriptions because of the quantative content the service offers. Although our result indicated that the people who now are subscribing on an on demand-service will continue to do so - the majority of our respondents showed that they would turn to illegal filesharing and streaming if they, for any reason, would cancel the on demand-subscription.