Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på Malmö Högskolas Produktdesignprogram. Projektets syfte har varit att utforska framtiden inom mobil kommunikation. Det är utfört av Victor Johansson i samarbete med Sony Ericsson Mobile Communications AB.Allt fler funktioner flyttar in i våra telefoner; biljetter, betalkort, kartor, tidtabeller och fotoalbum. Genom att dessa saker flyttar in i telefonen blir de immateriella. Men vad händer när allt fler saker blir immateriella och interaktionen med denna icke-fysiska värld förblir platt och endimensionell? Finns det bättre sätt att nå, hantera och ”greppa” i denna världen?Projektet började med en studie vilken till stor del bestod av trendanalyser. Målet med studien var att fastställa problemområden och att ta fram en problemställning. Efter det följde projektet den traditionella designprocessen med brief, idéprocess, skissprocess, prototyp och slutkoncept.Projektet har resulterat i ett fysiskt koncept som är tänkt att ligga tre år fram i tiden. Konceptet gör innehåll från den immateriella världen mer tillgängligt för användaren och utforskar nya sätt att interagera med detta innehåll. / This report is the result of a thesis project at Malmö Universitys Productdesignprogram. The purpose of the project has been to explore the future of mobile communications. It is written by Victor Johansson, in collaboration with Sony Ericsson Mobile Communications AB.More and more functions move into our phones; tickets, credit cards, maps, schedules and photo albums. When these things move into the phone they become intangible. But what happens when more and more things are intangible, and interaction with this non-physical world remains flat and one dimensional? Are there better ways to reach, manage and "grab" this world?The project began with a study which largely consisted of trend analysis. The goal of this study was to identify problem areas and to develop a problem. Afterwards the project followed the traditional design process with a brief, idea process, sketching process, prototypes and final concept.The project has resulted in a physical concept that is supposed to be launched three years from now. The concept makes content from the intangible world more accessible to the user and explores new ways to interact with this content.

<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Software orchestrators like Kubernetes are growing in popularity with computer engineers for deploying and running complex software systems. Interestingly, there are now new technical standards being proposed for the telecom industry to begin utilizing software orchestration for the software that runs inside cellular networks. The telecom industry is currently transitioning from 4G to 5G technology. One of the central pieces of this development work is implementing a software orchestrator for 5G networks. This raises some questions about how and why the telecom industry will use software orchestration in their cellular networks. Software orchestration is a complex technology and it is challenging to develop an implementation of a software orchestrator. Some important questions that this thesis addresses are: What do network operators need from this technology? Furthermore, telecom vendors, like Ericsson and Huawei, have developed their own versions of a 5G software orchestrator, which orchestrator should the network operators choose? Furthermore, we investigate what 5G is, why the telecom industry is developing software orchestrators for the 5G roll-out, and importantly, we determine the design requirements that the telecom industry has for these "5G orchestration systems". We interpret and break down technical whitepapers from the industry, and we build a picture of the IT stack of upcoming 5G networks. In our research, we find that software orchestration is being used to deploy and maintain complex software stacks such as software-defined networking (SDN) system that is central to 5G networks. We uncover some of the specializations needed in a software orchestrator for the telecom industry, such as modularity, high-availability, and specialized system integration. With this information, we make feature and design recommendations for 5G orchestrators, and we compile a list of criteria that network operators can use to assess and compare different 5G orchestrators. / Orkestreringsprogramvaror som Kubernetes växer i popularitet med IT ingenjörer för att installera och köra komplexa mjukvarasystem. På grund av pågående transitionen från 4G till 5G, används orkestreringsprogramvaror nu också i mobilnäten. I den här uppsatsen undersöks vad är 5G, varför telekombranschen använder orkestreringsprogramvaror för nya 5G nätverk, och vad krav har telekombranschen på denna "5G orkestreringsprogramvaror". Denna undersökning utförs genom en litteraturstudie. Genom den här undersökningen, det visar sig att orkestreringsprogramvaror används för att installera och köra komplexa mjukvarasystem som är centralt till 5G nätverk. Specialiseringskrav för orkestreringsprogramvaror i telekombranschen upptäcks, som modularitet, hög tillgänglighet, och specialiserad API-hookar. Rekommendationer görs för 5G orkestreringsprogramvarors funktioner, och en lista sammanställas av kriterier som telekomoperatör kan använda för att bedöma och jämföra 5G orkestreringsprogramvaror.