<p>Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.</p><p>Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.</p><p>Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.</p><p>Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten. Det framgår att staten har valt att lägga mycket energi på utredningar men satsat på en ganska låg profil vad gäller utbyggnaden och låtit marknaden ta största ansvaret med stöd av vissa subventioner till kommuner och användare.</p><p>Efter empirin innehåller uppsatsen en genomgång av den forskning som har gjorts angående IT-satsningars effekter på samhällsekonomin, där det framgår att den nationalekonomiska forskningen i allmänhet har intagit en alltmer positiv ställning vad gäller IT och dess effekter på ekonomin efter att inledningsvis ha präglats av skepticism och ett avsnitt som behandlar vilken roll staten kan ha och ska ha vid projekt som bredbandsutbyggnaden.</p><p>I den avslutande delen av uppsatsen återfinns författarens egna tankar och reflektioner, försök till utvärdering av statens roll och slutdiskussionen. Här fastslås att nationalekonomiskt tänkande nästan helt saknats i utredningarna, vilket måste betraktas som en stor brist med tanke på områdets potentiella betydelse för samhällsekonomin. Vidare anser författaren inte att staten har lyckats uppnå de mål som den själv har föresatt sig angående bredbandsutbyggnaden men att det däremot inte går att avgöra huruvida det statliga agerandet varit optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av ett hypotetiskt räkneexempel framgår dock att det inte verkar otroligt att andra alternativ än det valda kunde ha varit framgångsrikare.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-4943 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Lundgren, Pontus |
| Publisher | Linköping University, Department of Management and Economics, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds