Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet. En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap. Vi har även granskat 15 detaljplaner med enskilt huvudmannaskap från planering till genomförande. Detta har vi gjort genom att studera detaljplanekartan, plan- och genomförandebeskrivning, aktuella förrättningsakter samt besiktning av områdena. Ett frågeformulär har skickats ut till samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län med frågor gällande enskilt huvudmannaskap. Vi har kommit fram till att enskilt huvudmannaskap används i en större utsträckning än vad lagen avser. Utformningen av de allmänna platserna har till största delen blivit enligt kommunens intentioner, presenterade i plan- och genomförandebeskrivningen. Dock har vi sett att allmän plats natur i vissa områden lämnats oreglerad. Vi har även sett att kommunen inte har reglerat utformningen särskilt utförligt i planbestämmelserna på plankartor då de presenterat omfattande intentioner i plan- och genomförandebeskrivningen.

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan. En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap. Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade. En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen. Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.

No description available.

The study comprises four case studies, in the form of detailed plans from the three municipalities in Västra Götaland. The detailed individual has principal responsibility in a public place, and each case study includes a survey and analysis of the implementation process of a public place. Documents that have been reviewed are flat map, planning and implementation description, contract (development agreements / land use agreements) and ordinances. Finally a visit was performed in each planning area, by a visual inspection. Preliminary work, SOU 's, lagkommentarer, Propositions and previous studies focusing on individual principal on public places, has been read to get a knowledge base for the study. Older laws have been studied, such as the elderly Planning and Building Act 1987, in order to know the legislation of the detailed plans that are subject of the study. The study has its origins from two theses from the year 2012, which covered a similar subject. The difference in this study is that the agreements been added as an additional document, to create an overall picture of the implementation process of a public place with a single principal responsibility. Qualitative method with a hermeneutic approach has been used, where text interpretation has been the central approach, to understand the municipality's underlying intentions for public places. Analyses of the text documents have been conducted to investigate whether they contain the same issues. The aim was to see how the implementation process is complex, and how clearly municipality ensures its intentions for the general location of the plane map into reality. In completed case studies we have seen that municipalities use the agreement to partially regulate the design of public space, and only partial use of the possibility to enter the planning regulations on the design of plan map. We have also seen that the intentions in the general location plan map, doesn´t always agree with the planning and implementation descriptions. Despite this, the site visits revealed that the facilities for the public space is implemented in accordance with the plan map. The experience we had with us is that site visits are an important part in contact with the plans. Site visits gave us a better understanding of the municipality's intentions when text documents interpreted, and assess accessibility in public places. It's something we think should be used more, even when new detailed plans drawn up. The implementation process from plan to reality is a complex process. The process includes several different parts, where communication between officials is important to intentions of zoning should not to change or fall away. The municipality should therefore monitor each document established in the implementation process, to ensure the intentions and reduce the chance that reality will not be that the municipality has planned.