The aim of this study was to understand Special Educational Needs Coordinators´ (SENCO) perceptions of how pupils can be supported in school transitions from grade 6 to 7 and how SENCOs can be described as actors in the transition.  Eight semi structured interviews were made with the same number of SENCOs from three different municipalities. Four of them employed in grade 4-6 and four in grade 7-9.  In a thematic analysis, actions described by the SENCOs as supportive in the transition is discern. Building relationships between the pupils and professionals they will meet seems to be an especially important action. Transfer information to the receiving school, orientate the pupils both mentally and physically in the new context and plan the transition is also claimed to have powerful impact. Also, the informants mentioned the meaning of expecting positive outcomes in meetings with the pupils and how they will manage the transition. SENCOs as an actor in the transitions is portrayed as the organizer of the transition, the documenter and the filterer of transition information. The actions are in the study explained with the concepts of net of actions to visualize the schools’ organization of the transitions and street level bureaucracy how the SENCOs use their discretion. In the study the concept of net of actions was found useful to describe processes perceived to be fixed and chronologically. However, the processes can change in different ways depending on how they are constructed and reconstructed by actors´ actions and current conditions. The findings in this Swedish study seem to be in line with previous European research.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av övergången till och frånIntroduktionsprogrammet individuellt alternativ med utgångspunkten i frisk- och riskfaktorer.Den teoretiska ramen utgörs av specialpedagogiska perspektiv, den salutogena modellen medKASAM samt tidigare svensk och internationell forskning. För att besvara frågeställningarnaanvänds en kvalitativ metod där elevers upplevelser av övergångar undersöks genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Insamlade data har bearbetats genom tematisk analys där treteman har extraherats; relationer, stöd och känslor, motivation och framtidsmål. Studiensresultat ligger i linje med tidigare forskning som beskriver övergångar som kritiska tillfällen.Med elevperspektivet som utgångspunkt, det relationella perspektivet och den salutogenamodellen som teoretisk bas identifieras kritiska aspekter att beakta för att skapa tryggaövergångar för elever i den framtida specialpedagogiska yrkespraktiken.

Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden.  Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som  normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett. / The aim of the thesis is to explore one of the first transitions that Swedish school children encounter and how children get to know and make sense of the school system. The point of departure is to study what activities are undertaken to mark the transition from preschool class to first grade and the meaning-making processes in which children are involved. Ethnographic data from two Swedish school settings are used in the study. The material contains participant observations and field notes from different school settings, as well as ethnographic interviews with the children. The transition is analysed using theoretical perspectives on time together with concepts such as rites of passage and socialization. The analyses show that the preschool class and first grade are marked as different in several ways during the transition process. The analysis also show that time is important for the meaning ascribed to the transition. Different aspects of time (past, present and future) are used to do and make sense of the transition. Talk about the future and activities pointing at the future are used to understand transition, but transition also strengthens the focus on the future. The transition from preschool class to first grade can be understood as a phase of separation, a liminal phase and a period of incorporation. But the preschool class itself can also be understood as a liminal phase, a time in between preschool and school. It was found that transitions constitute a collective process through which children do transition together. At the same time, transitions can be understood as multiple, as children deviate from a normal transition. Such deviant experiences further add to how a “normal” transition is understood. In socialization processes, meanings are constructed in interactions between children, teachers and school. Children’s orientation to the temporal order of school and their participation in socializing activities contribute to the construction of children as students, but also to the construction of school and transition.