The aim of this study is to get a picture of how communities in the Swedish church, more precisely in Växjö diocese, work with LGBTQ questions. Furthermore, this study pays attention to the different factors that might have affected this work over the years, and I will also investigate if the work with LGBTQ questions differ between the communities I have picked for this study. To conduct this study, a qualitative method is used in form of semi-structured interviews. This study uses Goffman’s theory of stigma, as well as Foucault’s theory of power, as a theoretical framework to analyse the collected data. The result shows that although there are no specific guidelines in how the communities are supposed to work with the LGBTQ questions, work is underway in the diocese of Växjö. For instance, in connection to the annual Pride-festival, the communities try to engage themselves by showing that there is an acceptance towards LGBTQ-persons within the Swedish church. The result also shows that there are some specific factors that affect the work related to LGBTQ questions, such as the fact that gay marriages are legal by law in Sweden.

De arbetsmarknadspolitiska programmens insatser riktas åt olika håll. Detta beror på att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör antaganden om olika sociala kategoriers egenskaper, kvalifikationer och behov. Den här studien visar att arbetsmarknadspolitiska program skapar och vidmakthåller synen på att det finns “starkt” och “svagt” på arbetsmarknaden, vilket antas bero på personliga egenskaper och kvalifikationer. Studien analyserar hur sådana antaganden bidrar till att upprätthålla en utestängningsprocess på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys har språket i arbetsmarknadspolitiska program granskats och problematiserats för att identifiera vilka antaganden som påverkar deras insatser. Studien är baserad på Carol Bacchis metod för policyanalys: “What’s The Problem Represented To Be?” Inga tidigare studier har påträffats som granskar hur språket i svenska arbetsmarknadspolitiska program synliggör normer och antaganden. Inte heller har några tidigare studier problematiserat att normer och antaganden styr och formar programmens insatser. Denna studie bidrar därför med viktig kunskap till forskningsfältet liksom för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.

Intresset för detta arbete som vill fördjupa förståelsen för integration grundar sig i den globala flyktingkrisen och den politiskt heta potatis detta har blivit. Arbetet utgår från frågor som dels rör vad aktuell lagstiftning säger om integration och dels hur det praktiska arbetet med integration fungerar. Genom en textanalys inspirerad av diskursanalys av lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända, i kombination med en kvalitativ semistrukturerad intervju med en enhetschef för en verksamhet som arbetar med integration i en svensk mellanstor kommun, är målet att besvara dessa frågor. Resultatet visar att integration i vald lagtext i hög grad handlar om arbete på grund av att det är viktigt för Sverige att ha en hög sysselsättningsgrad, och de sociala aspekterna av integration i den analyserade lagtexten är tämligen osynliga. I den praktiska verksamheten är arbetet med Arbetsförmedlingens etableringsplaner centralt och det finns ur ett socialt perspektiv en ambition att nyanlända personer ska anpassa sig till svenska normer. Slutsatsen är att det i lagtext och i det praktiknära arbetet är arbetslinjen som är i fokus och att politiska beslut och styrande dokument kan påverka det förhållningssätt yrkesverksamma har i det praktiska arbetet med integration av nyanlända invandrare. I arbetet med integrationsfrågor kan det även vara viktigt att vara medveten om och reflektera kring den osymmetriska maktbalans som kan finnas mellan en nyanländ invandrare och etniskt svensk, mellan profession och klient men också mellan stat och praktisk verksamhet. Detta för att inte bidra till ett klimat som inte tar hänsyn till alla människors lika värde.

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur ensamkommande flyktingbarn upplever sig bli bemötta från Migrationsverket ur ett maktperspektiv. Till grund för denna uppsats ligger fyra intervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning och maktperspektiv. Studiens material utgår från ensamkommande barns tillbakablickande berättelser. Urvalet utgörs av fyra personer som kom som ensamkommande flyktingbarn men som idag är över 18 år och inte bor på Hem för vård eller boende. Resultatet visar att makt förekommer igenom hela asylprocessen. Maktdimensionerna tog sig uttryck i väntrummet, under mötet med Migrationsverket och i väntan på beslutet från Migrationsverket. Bärare av makten var handläggaren vid Migrationsverket, god man, tolk och organisationen. Uppsatsen stämmer till viss del överens med vad befintlig forskning kommit fram till men den indikerar på behov av fortsatt forskning. / Nej

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

Studien undersöker maktfördelningen i en projektgrupp, tillsatt för att köpa in ett affärssystem. Syftet med studien är att studera hur och varför makt delas i en projektgrupp, samt hur användandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. För att besvara syftet ställs tre frågeställningar (1) Hur formas maktfördelningen inom en projektgrupp? (2) Hur används makt och hur påverkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur påverkas maktfördelningen av konflikter? För att besvara frågeställningarna används teorier om inköpsprocessen för affärssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter. Den insamlade empirin består av semistrukturerade intervjuer med samtliga inom en projektgrupp och interna dokument rörande inköpet. Resultatet visar att maktfördelningen påverkas av kontexten och resurser i form av kunskap och erfarenhet, men också av en aktörs formella makt inom företaget. När en aktör använder sin makt uppstår enligt studien konflikter som kan vara både positiva och negativa för projektets resultat. Aktörer med informell makt riskerar att tappa makt vid konflikter, men studien har även visat att makten kan förskjutas till den med bäst lämpade resurser.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken. I studien framgick det även att alla skolor utgick från olika handlingsplaner och att det förebyggande arbetet hade en stark koppling med det samarbete som fanns med andra verksamheter. Slutligen förs en avslutande diskussion där paralleller dras med resultatet samt förtydligas egna åsikter inom området.