Detta är en kvalitativ textanalys med syftet att undersöka hur läromedel framställer islam och hur detta står i relation till läroplanens ambition till en interkulturell skola. Tidigare forskning visar på att islam genom historien ofta har framställts som en mer konservativ och maktlysten religion. Utifrån att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle är det relevant att undersöka hur detta ställs inför ambitionen att skapa ett mer interkulturellt lärande. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen utformad av Fairclough undersöks fyra läromedel i religion för årskurserna 4-6 och deras beskrivningar av islam. Det material som valts ut till analysen är publicerade mellan år 2008 och 2014, Fem världsreligioner (2008), Upptäck religion (2008), Puls Religion (2011) och SOS religion (2014). Uppsatsen svarar på frågeställningarna Vilka maktförhållanden åskådliggörs i läromedel med avseende till kristendomen och islam? Samt Hur kan dessa maktförhållanden hindra eller skapa ett upprättande av en interkulturell skola? Dessa frågeställningar är utformade efter studiens syftesformulering.   Resultatet i studien visar att det finns stora skillnader mellan framställningen av islam och kristendomen i de utvalda läromedlen. Det visade sig också att det finns vissa hinder med framställning av maktförhållanden inom islam som kan ge konsekvenser för den ambitionen från läroplanens ambition till en interkulturell skola. De analyserade läromedlen framställer kristendomen som en mer normgrundande religion medan islam framställs mer som främmande och utanför det svenska samhället.

Inom ideella organisationer finns det ofta en idé om att det är egalitära principer som råder vad gäller beslutsfattande, dock kan maktfördelningen i beslutsprocesser uppfattas annorlunda av medlemmarna. De egalitära principerna tar sig alltså inte alltid uttryck i beslutsprocesser då medlemmarna kan uppfatta att alla faktiskt inte har lika mycket makt att uttala sig och påverka beslut i organisationen. Vem är det som egentligen har makt uttala sig när ett beslut ska tas? Varför har just den personen makt i beslutsprocessen? Baserat på teorier och forskning om beslutsfattande och organisationskultur är detta vad uppsatsen ämnar att undersöka. Närmare bestämt, hur medlemmar i en ideell organisation uppfattar att makt erhålls och fördelas i beslutsprocesser. Studien genomfördes med intervjuer av åtta stycken personer i en ideell organisation med 40 medlemmar. Med stöd i Bacharach & Lawlers (1980) teori om hur makt i form av auktoritet och inflytande erhålls i organisationer visade resultatet att medlemmarna uppfattade att makt skilde sig dem emellan i beslutsprocesser. Studiens resultat föreslår att medlemmarna uppfattar att makt erhålls genom tillgång till fyra källor till makt. Dessa källor till makt kommer från teorin och är formella positioner i organisationen, personlighet, expertkunskaper samt tillfälle. Vidare har tre situationer i beslutsprocessen identifierats i vilka källorna till makt analyserats. Dessa situationer är att tillfrågas, att komma med idéer och delta i diskussion. Resultatet föreslår att de intervjuade uppfattar att flera av de olika källorna till makt kan uttryckas i samma situation och då kan kombinationen av dem vara det som ger medlemmar mer eller mindre makt i beslutsprocessen. Resultatet visar att medlemmar uttrycker att alla har samma rätt till makt även fast de samtidigt, genom att förklara hur beslutsprocesser går till, belyser att det inte är så.

My survey is about how people with foreign backgrounds are presented and what characteristics are attributed to articles from Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.I study how this has change between 1994 and 2014. The reason for the these years is that the political situation changed during this time i Sweden. I have focusing on the postcolonial theory and Jesper Strömbäcks framing theory. I use etos and modality as my tools to analyzes the articles combine with my theories. The analysis shows that people with foreign backgrounds are presented as something different that can be described as ”the others” and are associated, among other things, as victims, criminals and heroes.

I denna studie kommer vi studera makt mellan barn i den fria leken. Studiens syfte är att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan. Vi har valt att studera detta utifrån två frågeställningar, Har vissa barn större makt i leken än andra och hur kommer den till uttryck? Gör barn utan synlig makt motstånd eller följer det barnet som har makten? Om barnet skulle göra motstånd, hur utförs då motståndet? För att få svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod där observationerna genomförts med hjälp av mobiltelefon och fältanteckningar.För att analysera vår empiri har vi använt oss utav Bertram H. Ravens sex maktkategorier. Vi kom fram till att barn använder fyra utav Ravens maktkategorier i leksituationer. Makt framkommer dagligen på förskolan och kan vara både positiv och negativ. Barn som använder sig utav makt vet hur de ska gå tillväga för att ta makten. Makt kan utspela sig både verbalt och icke-verbalt då underordnade barn vet vad han/hon med makt vill ha. Vi har i vår studie kommit fram till att underordnade barn sällan gör motstånd. Slutsatser vi kom fram till är att det är väldigt viktigt att som förskollärare vara närvarande i barnens lek för att kunna förhindra negativ maktutövning. Genom att vara närvarande som förskollärare förebyggs den negativa makten och i stället kan förskolläraren hjälpa till att skapa den positiva makten. Genom den här studien kan vi alltså konstatera att förskollärarens närvaro är viktig för att leken ska upplevas positiv av alla barn.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelseför demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingaroch lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnensom vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även destyrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet ochinflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om,och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn ochpedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen attbestämma om inte stämde så väl överens. För barnen var det i leken de helst ville bestämma,men endast ett fåtal av pedagogerna tog upp leken som den viktigaste aspekten för barnenatt bestämma om. Vi kom också fram till att hur pedagoger tänker kring barns inflytandei förskolan ser mycket olika ut.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens. För barnen var det i leken de helst ville bestämma, men endast ett fåtal av pedagogerna tog upp leken som den viktigaste aspekten för barnen att bestämma om. Vi kom också fram till att hur pedagoger tänker kring barns inflytande i förskolan ser mycket olika ut.

<p>”Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationer</p><p>i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan”.</p><p>Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,</p><p>framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,</p><p>Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.</p><p>Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn. Maktrelationen tycks utgå från en lögn och hur den delvis återspeglas i de lekar som huvudpersonerna Sandra och Doris leker – som i sin tur har som syfte att skapa subjekten, definiera det hitintills odefinierade. Jag utgår i analysen från de fyra begreppen makt, lek, lögn och språk och använder mig av valda delar av Michel Foucaults maktanalys, Judith Butlers performativitetsbegrepp samt i viss mån en kortfattad teoretisering kring lekakten per se.</p><p>Min metod är att genom textexempel ur romanen belysa maktrelationens olika fundament med hjälp av maktanalys, performativitet och lek. Fokus ligger enbart på romanens två centralkaraktärer och deras identitetsskapande.</p><p>Problematiken i maktkampen är att flickornas skapande av subjekt flyter in i varandra och när en maktomkastning sker i relationen går inte deras respektive världsbilder längre ihop. Lekarna och de performativa akterna i lek och språk är identitetsskapande men eftersom leken från det ena perspektivet bygger på en lögn blir skapandet av subjekten skevt. Språket flickorna använder är ett sätt för dem att ta makten över sin position i världen. De skapar sig ett eget språk som till en början är gemensamt och unikt för dem men med tiden blir mer och mer oöversättbart och åtskilt. Sandras och Doris uppfattning om sanning vilar i leken, vilket visar sig såväl hjälpa som stjälpa deras individuella utveckling.</p>

<p>Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två. De två faktorer handläggarna främst upplever som svårigheter i sin yrkesroll är att de ibland känner det svårt att leva upp till rollen som personlig handläggare när arbetsbelastningen är så hög som den är idag samtidigt som de är så starkt begränsade av de tidsregler som satts upp för varje ärende. Den andra faktorn som nämns är att det kan vara påfrestande att lämna negativa besked till klienter. För att få ytterligare förståelse för de resultat som framkom genom intervjuerna, har jag i analysen tagit hjälp av Lipsky och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrati, Hasenfelds människobehandlande organisationer, Foucaults maktbegrepp, samt Webers byråkratibegrepp och idealtyper för handling. De slutsatser jag tillslut drog av studien var att även om handläggarna är väl medvetna om de svåra aspekterna av sitt arbete och att de kan känna att de har en för hög arbetsbelastning och att arbetet ibland kan vara väldigt påfrestande, så verkar det inte vara någonting som påverkar deras dagliga arbete i särskilt hög grad, utan generellt så upplever jag att de har en positiv syn på sitt arbete och att de trivs bra på sina respektive arbetsplatser.</p>