Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a. att de yrkesetiska principerna som fastställs av de fackliga organisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet inte har förankrats i de skolor där studiens informanter är verksamma. Studiens informanter föredrar att lösa situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum internt, bland arbetskamraterna. Även om viljan finns att vara en visselblåsare tycks en rädsla finnas hos informanterna på grund av de negativa följdverkningar som kan uppstå utifrån ett kritiskt ställningstagande till en kollegas agerande. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns många frågor som har att göra med kränkningar som lärarna i den här studien i mindre utsträckning reflekterat kring i sin yrkesverksamhet, trots tydliga regelverk som trycker på att anmälningsplikt gäller.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serien</p><p><em>Klass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien <em>Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet. Kriterierna som ligger till grund för denna uppsats är en specifik kunskapsgrund för yrket samt en nedtecknad yrkesetik. Forskningsrön som presenteras i uppsatsen uttrycker hur läraren på ett professionellt sätt skall kunna motivera elever till fortsatt lärande samt hur lärares förväntningar spelar en avgörande roll för hur elever skall lyckas uppnå goda resultat i skolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av modifierad didaktisk etnografisk metod och en kvalitativ analys. Analysen har baserats på ett urval av avsnitt ur TV-serien som fokuserar på pedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. Resultatet visar att TV-seriens pedagoger uppvisar likheter och motstridigheter med vad pedagogisk forskning framför som eftersträvansvärt när det gäller att motivera elever till fortsatt lärande. Det vill säga pedagogerna uppvisar inte alltid vad som beskrivs som en specifik kunskapsgrund för yrket. Resultatet visar även att TV-seriens pedagoger i några avsnitt inte uppfyller de yrkesetiska principer som finns nedtecknade för läraryrket. <strong><p>Ämnesord</p>: pedagogik, läraryrkets professionalitet, motivation, yrkesetiska principer </strong></em></em></p>

Uppsatsens syfte är att analysera vilken bild TV-serien Klass 9A visar av den professionella pedagogen i jämförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhället spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhällets gemensamma värderingar, attityder och normer. TV som media kan därför komma att påverka hur människor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrån två kriterier som beskriver läraryrkets professionalitet. Kriterierna som ligger till grund för denna uppsats är en specifik kunskapsgrund för yrket samt en nedtecknad yrkesetik. Forskningsrön som presenteras i uppsatsen uttrycker hur läraren på ett professionellt sätt skall kunna motivera elever till fortsatt lärande samt hur lärares förväntningar spelar en avgörande roll för hur elever skall lyckas uppnå goda resultat i skolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av modifierad didaktisk etnografisk metod och en kvalitativ analys. Analysen har baserats på ett urval av avsnitt ur TV-serien som fokuserar på pedagogernas förhållningssätt gentemot eleverna. Resultatet visar att TV-seriens pedagoger uppvisar likheter och motstridigheter med vad pedagogisk forskning framför som eftersträvansvärt när det gäller att motivera elever till fortsatt lärande. Det vill säga pedagogerna uppvisar inte alltid vad som beskrivs som en specifik kunskapsgrund för yrket. Resultatet visar även att TV-seriens pedagoger i några avsnitt inte uppfyller de yrkesetiska principer som finns nedtecknade för läraryrket. Ämnesord : pedagogik, läraryrkets professionalitet, motivation, yrkesetiska principer

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läraretik definieras, motiveras och förvärvas enligt yrkesetisk litteratur för lärare och lärarstudenter. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete och om den kompetens lärare behöver för att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av tre böcker om yrkesetik som används på lärarprogrammen i Sverige. Böckerna är: Läraren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik. Lärares yrkesetik av Roger Fjellström, docent i praktisk filosofi. Den värdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr. i pedagogik och Airi Bigsten, förskollärare och doktorand i pedagogik. Böckerna analyseras utifrån följande frågor: Varför finns det yrkesetik för lärare? Vad innefattar lärares yrkesetik? För vem är yrkesetiken bra? Hur förvärvas/utvecklas yrkesetiken? Undersökningen visar att: Skolan består av en etisk/moralisk dimension inför vilken läraren behöver god handlingsberedskap. Introduktionen av yrkesetik bör ske under lärarutbildningen, vilket ökar möjligheten för läraren att tidigt utveckla sin etiska kompetens. Yrkesetiken är viktig för att yrket skall ses som en profession.

I min uppsatsskrivning har jag utgått ur en explorativ ansats där fokusgruppsintervjuer har använts som en metod för materialinsamling. Med hjälp av fokusgrupper vill jag lyfta fram och se hur yrkesetiska principerna i yrkesrådet syns i praktiken enligt professionella lärare. Jag vill också ta reda på hur de beskriver olika situationer och framför allt hur de resonerar kring detta. Det finns totalt elva professionella högstadielärare som har intervjuats i tre grupper. Efter intervjuerna slutfördes transkriberades de. Sedan delade jag upp materialet utifrån de fyra olika yrkesetiska principerna. Detta gjorde det lättare för läsaren att se vilken av principerna som är i fokus.  Resultatet visar att det finns en avsaknad av de yrkesetiska principerna både i teori och praktik för de intervjuade lärarna. Det finns en stor kunskapslucka hos dem kring dessa och de upplever att det är något som man sällan eller aldrig diskuterar.  Efter avslutat arbete och utifrån vad informanterna diskuterat kan man ställa sig frågan om vem som är ansvarig när det kommer till yrkesetiken och dess upprätthållande. Läraren är ju såklart en av de ansvariga parterna, men finns det fler? Utifrån svårigheter som informanterna lyft, är det rimligt att peka ut andra som har ett särskilt ansvar för yrkesetiken (ex ledning, kommuner, utbildare, skolverk etc.) och på vilket sätt och varför i så fall?