<p>Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur Intraprenad kan fungera inom äldreomsorgen. I uppsatsen beskrivs och analyseras betydelsen av Intraprenad som en form att organisera det inre arbetet inom äldreomsorgens verksamheter, sett ur ledningsperspektiv och personalperspektiv. Förändringar som uppstått i personalens arbetssituation, samt fördelar och nackdelar med Intraprenad problematiseras och analyseras på organisationsnivå. I studien används en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Uppsatsen består dels av en genomgång av tidigare forskning inom området, samt insamlat empiriskt material av tre slag, intervjuer med ansvariga chefer inom verksamheten, skriftliga frågeformulär till ledningsgruppen för Intraprenaden samt enkäter till hela personalstyrkan på Intraprenaden, för att få reda på vilka erfarenheter och föreställningar som finns. Resultatet är bearbetat och kategoriserat i teman, som vi operationaliserat fram utifrån teori, tidigare forskning, samt det empiriska underlaget från vår b-uppsats. Under arbetet med framtagning av enkäten har vi även använt oss av våra intervjuer. Driftsformens betydelse för organisationens sätt att fungera diskuteras i relation till tidigare forskning och med hjälp av några centrala begrepp från Nyinstitutionell teori samt från New Public Manegement. Resultatet från personalenkäten visar att personalen är mer engagerad och känner större meningsfullhet i sitt arbete, sen Intraprenaden infördes. I frågeformuläret beskriver ledningsgruppen för Intraprenaden att de känner och tar ett ännu större ansvar nu. På ledningsnivå finns det intentioner att bland annat få ut besluten så långt ner i verksamheten som möjligt. Det råder stor samsyn mellan personalens och ledningens erfarenheter och föreställningar om Intraprenadens positiva konsekvenser för verksamheten, så här ett år efter genomförandet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen. Resultatet visade att den upplevda trivsel på arbetsplatsen hängde ihop med vilken grad av delaktighet, inflytande samt vilket ledarskap som fanns på arbetsplatsen. Personalen på det intraprenadstyrda äldreboendet, där trivseln bland personalen var bäst, upplevde att de hade stora möjligheter till att vara med och påverka i olika beslut på arbetsplatsen. På det boende där personalen trivdes sämst, upplevde personalen att de inte hade möjlighet till inflytande och delaktighet i den mån de önskat. Slutsatsen var att personalens trivsel påverkades av vilken grad av delaktighet, inflytande och ledarskap som rådde på arbetsplatsen.

Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet. Resultatet visade på små skillnader både i arbetstillfredsställelse och i de äldres kvalitet mellan de båda äldreboendena. Ur ett ekonomiskt perspektiv fanns positiva effekter i intraprenaden genom att personalen var mer medvetna om de ekonomiska aspekterna. Frivillighet är viktigt vid valet vid valet av förändrad driftsform och att ledarskapet har en viktig roll. Sökord: Alternativa driftsformer, intraprenad, äldreomsorg, äldreboenden, system teori.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv. / The purpose of this study is to describe and analyze how the leaders of Katedralskolan in Växjö are working to motivate employees when introducing an ”intraprenad”. The focus of this study is primarily information and communication from the management but also to some extent from an employee perspective.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt. Vi har gjort tio semistrukturerade och individuella intervjuer.ResultatRespondenterna upplever ledningens arbetssätt som positivt i och med att de arbetar både som ledning och som omvårdare eftersom det ger dem en ökad förståelse för verksamheten, brukarna och personalen. De anställda har delade uppfattningar om ledningens styrning där några upplever den som tydlig, medan vissa anser den vara vag och otillräcklig. Resultatet visar att kommunen har en betydande roll i hur verksamheten styrs, vilket ses som negativt.Delaktigheten och inflytandet de anställda upplever i arbetet visar sig vara varierande. I de flesta fall upplevs ledningen lyssna och ta till sig personalens åsikter. Inflytande har de anställda främst i mindre beslut och i den egna arbetssituationen, medan ledningsgruppen fattar de större besluten i verksamheten. Ett sätt att nå delaktighet och inflytande i verksamheten är genom regelbundna möten och samlingar. Delaktigheten upplever respondenterna påverkar dem positivt. Gällande ekonomin är delaktigheten och inflytandet begränsat. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Abstract</p><p>Our study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying Örebro´s intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, Umeå and Västra-Götaland. One purpose of this study was also to create an overall picture of intrapreneurship in local activity by studying our pictures from reality. This process can be called as hermeneutical spiral and the way we see our environment is based on hermeneutics. Another purpose was to find out and develop the knowledge of our interviewees about their intrapreneurship in local activity. We have deep interviewed four people in local activity to find out and to understand their views about intrapreneurship. Our theoretical framework, for example, consists of organisation structure and change, decentralization, creativity and learning organizations. In our conclusion part we have developed our own definition of intrapreneurship in local activity inspired by our advanced knowledge. We have also found out that there are two important reasons for the local authorities to choose intrapreneurship as their operational mode. The first one is economical and the other one is based on cooperation.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vår uppsats behandlar intraprenader i kommunal verksamhet med inriktning mot att förstå, förklara, utvidga och utveckla själva begreppet intraprenad genom befintlig information, vårt eget resonemang och teoretiska kopplingar. Anledningen till att vi just valt detta ämne grundar sig i vår nyfikenhet på detta relativt outforskade fenomen. Intraprenader har inte förekommit som begrepp inom den kommunala verksamheten mer än drygt tio år. Efter vi förundersökt ämnet, visar det sig att intraprenad och intraprenader är ett relativt outforskat område och antalet uppsatser som tidigare är skrivna om just intraprenader är mycket få. Den information vi funnit utgörs till största delen av Örebro kommuns, men även andra kommuners respektive intraprenadpolicies och det arbete som gjorts kring dessa. Större delen av den befintliga informationen kommer att utgöras av intraprenadfakta från Eksjö kommun, Umeå kommun, Västra Götalandsregionen och Örebro kommun.</p><p>Avsikten med uppsatsen är att titta på helhetsbilden av fenomenet intraprenad i kommunal regi genom att sätta ihop de olika verklighetsbilder vi skapat för att på så sätt bilda en sorts hermeneutisk spiral och därför kan vi konstatera att vårt sätt att arbeta i denna uppsats och se på omgivningen liknar till stora delar det hermeneutiska synsättet. Ett annat syfte med denna uppsats är att ta fram och utveckla den kunskap om intraprenader som finns hos våra intervjupersoner och detta har vi gjort genom att bland annat djupintervjua fyra personer för att på så sätt också få fram respondenternas egna tankar och åsikter kring intraprenader. Vad gäller vår teoretiska referensram, använder vi oss av olika centrala begrepp förknippade med intraprenader, exempelvis organisationsstruktur- och förändring, decentralisering, beslutsfattande, kreativitet och lärande organisation.</p><p>Utifrån de tankar som framkommit när vi först började diskutera och resonera kring begreppet intraprenader formulerade vi ett antal intressanta frågor vilka vi såg som ett första steg mot vårt syfte med arbetet. Runt dessa frågor har vi sedan samlat in fakta främst i form av intraprenadpolicies som Eksjö kommun, Umeå kommun och Västra Götalandsregionen utarbetat. Vi har också använt oss av de intraprenadansökningshandlingar som inkommit till Örebro kommun. I nästa steg har vi samlat våra egna tankar av dem och vad de kan innebära. Därefter har vi analyserat det material som hittills framkommit och utifrån vår analys försökt identifiera kopplingar till olika teoretiska begrepp. För att ytterligare utvidga våra egna resonemang har vi genomfört intervjuer med olika personer med anknytning till intraprenader. För att få en djupare insikt i och förståelse för fenomenet intraprenad har vi granskat all information och dragit paralleller utifrån allt material vi samlat in och erhållit från tidigare avsnitt med hjälp av intraprenadpolicies och intraprenadansökningshandlingar, intervjuer och teoretiska begrepp. I den avslutande diskussionen representeras bland annat vår egen definition på begreppet intraprenad, inspirerats av vår utvecklade kunskap av intraprenader och att vi finner två övergripande anledningar till varför kommuner väljer att införa intraprenader: en ekonomisk och en medarbetarorienterad.</p>

Abstract Our study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying Örebro´s intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, Umeå and Västra-Götaland. One purpose of this study was also to create an overall picture of intrapreneurship in local activity by studying our pictures from reality. This process can be called as hermeneutical spiral and the way we see our environment is based on hermeneutics. Another purpose was to find out and develop the knowledge of our interviewees about their intrapreneurship in local activity. We have deep interviewed four people in local activity to find out and to understand their views about intrapreneurship. Our theoretical framework, for example, consists of organisation structure and change, decentralization, creativity and learning organizations. In our conclusion part we have developed our own definition of intrapreneurship in local activity inspired by our advanced knowledge. We have also found out that there are two important reasons for the local authorities to choose intrapreneurship as their operational mode. The first one is economical and the other one is based on cooperation. / Sammanfattning Vår uppsats behandlar intraprenader i kommunal verksamhet med inriktning mot att förstå, förklara, utvidga och utveckla själva begreppet intraprenad genom befintlig information, vårt eget resonemang och teoretiska kopplingar. Anledningen till att vi just valt detta ämne grundar sig i vår nyfikenhet på detta relativt outforskade fenomen. Intraprenader har inte förekommit som begrepp inom den kommunala verksamheten mer än drygt tio år. Efter vi förundersökt ämnet, visar det sig att intraprenad och intraprenader är ett relativt outforskat område och antalet uppsatser som tidigare är skrivna om just intraprenader är mycket få. Den information vi funnit utgörs till största delen av Örebro kommuns, men även andra kommuners respektive intraprenadpolicies och det arbete som gjorts kring dessa. Större delen av den befintliga informationen kommer att utgöras av intraprenadfakta från Eksjö kommun, Umeå kommun, Västra Götalandsregionen och Örebro kommun. Avsikten med uppsatsen är att titta på helhetsbilden av fenomenet intraprenad i kommunal regi genom att sätta ihop de olika verklighetsbilder vi skapat för att på så sätt bilda en sorts hermeneutisk spiral och därför kan vi konstatera att vårt sätt att arbeta i denna uppsats och se på omgivningen liknar till stora delar det hermeneutiska synsättet. Ett annat syfte med denna uppsats är att ta fram och utveckla den kunskap om intraprenader som finns hos våra intervjupersoner och detta har vi gjort genom att bland annat djupintervjua fyra personer för att på så sätt också få fram respondenternas egna tankar och åsikter kring intraprenader. Vad gäller vår teoretiska referensram, använder vi oss av olika centrala begrepp förknippade med intraprenader, exempelvis organisationsstruktur- och förändring, decentralisering, beslutsfattande, kreativitet och lärande organisation. Utifrån de tankar som framkommit när vi först började diskutera och resonera kring begreppet intraprenader formulerade vi ett antal intressanta frågor vilka vi såg som ett första steg mot vårt syfte med arbetet. Runt dessa frågor har vi sedan samlat in fakta främst i form av intraprenadpolicies som Eksjö kommun, Umeå kommun och Västra Götalandsregionen utarbetat. Vi har också använt oss av de intraprenadansökningshandlingar som inkommit till Örebro kommun. I nästa steg har vi samlat våra egna tankar av dem och vad de kan innebära. Därefter har vi analyserat det material som hittills framkommit och utifrån vår analys försökt identifiera kopplingar till olika teoretiska begrepp. För att ytterligare utvidga våra egna resonemang har vi genomfört intervjuer med olika personer med anknytning till intraprenader. För att få en djupare insikt i och förståelse för fenomenet intraprenad har vi granskat all information och dragit paralleller utifrån allt material vi samlat in och erhållit från tidigare avsnitt med hjälp av intraprenadpolicies och intraprenadansökningshandlingar, intervjuer och teoretiska begrepp. I den avslutande diskussionen representeras bland annat vår egen definition på begreppet intraprenad, inspirerats av vår utvecklade kunskap av intraprenader och att vi finner två övergripande anledningar till varför kommuner väljer att införa intraprenader: en ekonomisk och en medarbetarorienterad.

<p>Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering.</p><p>Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet?</p><p>Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.</p><p>Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten.</p><p>Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes.</p><p>Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare.</p><p>Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.</p>

Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering. Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet? Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv. Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten. Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes. Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare. Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet.