<p>Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.</p>

Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Magistergraduierungsarbeit--Fach Publizistik- und Kommunikationswissenschaft--Ruhr-Universität Bochum.

Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering. Likt USA hade vi i Sverige drabbats. Vi valde att införa den så kallade ”Koden” som har liknande syfte som USA:s nya lagstiftning. Intresset för internkontroll har de senaste åren ökat. Det får anses som viktigt att företag inför en fungerande kontroll för att möta eventuella risker som kan påverka företagens möjligheter och mål. Företagen bör följa lagar och förordningar samt riktlinjer och uppsatta planer. Ett sätt kan vara att implementera COSOs modell, ett ramverk som fått en internationell spridning. En av beståndsdelarna, information &amp; kommunikation, är en grundläggande förutsättning för en effektiv internkontroll. Hela verksamheten måste vara informerad och arbeta åt samma mål för att det ska fungera på bästa sätt.   Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för onoterade företags interna kontroll samt implementering av informationen ut i verksamheten. Vidare är syftet att belysa vad betydelsen av god information och kommunikation innebär för företag. Slutligen önskas ge en insikt över hur företag med hjälp av en god internkontroll på bästa sätt nå uppsatta mål och minimera framtida oegentligheter.  Metod: Uppsatsens avgränsning utgörs av onoterade företag inom Västra Götalands län. Fokus i studien ligger på den kvalitativa metoden. Intresset var att få möjlighet till personliga möten där de intervjuade personerna kunde återge hur företaget aktivt arbetar med internkontroll samt hur de har valt att implementera information ut till sina medarbetare. Ett personligt möte gav oss möjlighet till mer intryck, då observationer kunde göras. Vidare används vetenskapliga artiklar samt läroböcker till det teoretiska avsnittet. Slutsats: Alla företag tillämpar internkontroll. Som tidigare studier visar är det mer eller mindre ett måste att ha någon slags kontroll över sin verksamhet. Vid framställningen av den interna kontrollen kan COSO-modellen vara till bra hjälp. Slutsatsen visar också betydelsen av information och kommunikation i företagens verksamhet.  Nyckelord: Internkontroll, COSO – modellen, Information &amp; kommunikation / Background and problems discussed: To succeed in the corporate world, it is important to be prepared for all the risks that can occur. These risks may include anything from financial crises to conscious errors from senior executives or employees. Enron was a scandal that made a significant impact on the world, which prompted the United States to introduce a new legislation. The intention was to reduce the risk of inadequate reporting. Like the U.S., Sweden also chose to introduce the so-called "Code", which has a similar purpose as the new U.S. legislation. The interests of internal control have increased in recent years. It is important that companies apply a well-functioning control to deal with any risks that may affect the companies’ abilities and goals. The companies should comply with laws, and set plans to help them to reach their goals. One way can be to implement the COSO model, a framework with international diversification. Communication is the key for effective internal control; the entire operation must be aware of guidelines, and work in the same direction to reach the companies’ goals. Purpose: The purposes are to create a greater understanding of the unlisted company’s internal controls and the implementation of information in the operations. Further, to illustrate what the importance of good information and communication means for the companies. Finally, to give an insight in how companies with a good internal controls best can reach the goals and minimize future frauds. Method: The delimitation of the thesis is non-listed companies within Västra Götaland, Sweden. The qualitative method has been used. Our interest was to have the opportunity for personals meetings. The respondents could reflect; how companies actively work with internal control, and how they have chosen to implement information to their employees. Personal meetings gave the opportunities for more impressions to observe how it looked in the operations. Further, scientific articles and textbooks have been used to the theoretical chapter. Conclusion: All companies applying internal control. As previous studies shows, it is more or less essential to have some kind of control over the operations. In the production of internal control, COSO model can be useful. The conclusion also shows the importance of information and communication in the business operations.   Keywords: Internal control, COSO – model, Information &amp; Communication

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv. / The purpose of this study is to describe and analyze how the leaders of Katedralskolan in Växjö are working to motivate employees when introducing an ”intraprenad”. The focus of this study is primarily information and communication from the management but also to some extent from an employee perspective.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Enterprise Social Software (ESS) hat sich hat sich in den letzten Jahren von zunächst eher experimentell angelegten Implementierungen hin zu einer in vielen Organisationsbereichen etablierten Technologie gewandelt. Daraus ergeben sich für Unternehmen Herausforderungen, die sich unter anderem auf die erfolgreiche Nutzung von ESS beziehen. Ziel der vorliegenden Dissertation ist es daher, das Konstrukt des ESS Erfolgs umfassend zu analysieren, um darauf aufbauend Determinanten zu identifizieren, die einerseits den Erfolg beeinflussen (Erfolgsfaktoren) sowie andererseits die Auswirkungen des ESS Einsatzes auf eine Analyseeinheit (Erfolgsindikatoren) beschreiben. Um dieses noch relativ junge Forschungsfeld zu explorieren und somit einen Erkenntnisbeitrag liefern zu können, wird die Datenbasis dieser Arbeit mithilfe qualitativer Forschungsmethoden erhoben und ausgewertet. Die Ergebnisse zeigen, dass ein Fokus auf technologische Aspekte bei der Betrachtung des ESS Erfolgs zu eng gefasst ist. Stattdessen erhalten soziale Determinanten wie die Unternehmenskultur, die sich aus der Art und Weise der Kommunikation und Zusammenarbeit innerhalb von Organisationsstrukturen ergibt, eine entscheidende Rolle und beeinflussen dadurch den Erfolg einer ESS.

Enterprise Social Software (ESS) hat in den letzten Jahren den Einzug in die Unternehmen gefunden und gehört zunehmend zum Portfolio von Informationssystemen. Mit dem Aufkommen von ESS entstehen neue Möglichkeiten und Herausforderungen für die interne Unternehmenskollaboration und damit auch für die Evaluation dieser Software-Art. Dabei beeinflussen die besonderen Eigenschaften von ESS ihre Evaluation und erfordern daher ein tieferes Verständnis sowie neue Theorien der Evaluationsgestaltung. Die vorliegende Dissertation analysiert die Aspekte der Gestaltung und Anwendung der ESS-Evaluation und trägt diesbezüglich zur Erkenntnis- sowie Theoriebildung in dem noch jungen Forschungsbereich bei. Hierbei kommen in sieben Einzelbeiträgen sowohl verhaltenswissenschaftliche also auch gestaltungsorientierte Forschungsansätze zum Einsatz. Genauer werden die Dimensionen und Ausprägungen im Rahmen einer Gestaltungstheorie herausgearbeitet und Prinzipien der Evaluationsgestaltung definiert. Des Weiteren werden unter anderem Methoden und Metriken sowie Barrieren untersucht. Es zeigt sich, dass die ESS-Evaluation kein temporärer Vorgang ist, sondern sich deren Zielsetzung je nach Perspektive und Phase im Systemlebenszyklus verändert. Die Indikatoren für den erfolgreichen ESS-Einsatz sowie die Evaluationsbarrieren unterscheiden sich folglich in den verschiedenen Phasen sowie im Unternehmenskontext. Die Ergebnisse geben sowohl Praktikern als auch Forschern einen Entscheidungsspielraum hinsichtlich ihrer individuellen Evaluationsgestaltung und -anwendung.

Enabling data-driven decision-making is a central theme of modern digital strategies. In this context, expectations are often placed on artificial intelligence (AI)-driven analytics to exploit the unutilized information potential of big data. However, companies regularly fall short of their expectations, as they lack the knowledge of building AI capabilities or the understanding of value-creating mechanisms. The overarching aim of this cumulative dissertation is to provide theoretical underpinnings for and empirical evidence of the mechanisms necessary to build and realize AI capabilities for data-driven value creation in an organizational context. To attain the overarching research objective, this cumulative dissertation reports on eight individual research papers embedded in a framework that builds on the big data analytics-related business value model of Grover et al. (2018). The research contributions draw on a wide range of qualitative and quantitative methods, addressing behavioral and design-oriented research questions in the field of information systems.