Uppsatsen handlar om den ekonomisk-politiska debatten kring kapitalmarknaden och dess reglering och funktion i svensk ekonomi mellan 1960-1979. Debatten undersöks i tre steg via Nationalekonomiska föreningens diskussioner, riksdagens behandling av Kreditmarknadsutredningen, Kreditinstitutsutredningen och Kapitalmarknadsutredningen, samt rapportering och opinionsbildning i svensk dagspress. Utgångspunkten är att kapitalmarknadens förändring från 1960-talet och framåt kan ses som en marknadiseringsprocess där det politiska inflytandet successivt har minskat. Denna process är i sin tur en konsekvens av förändrade ekonomisk-politiska allianser och förändringar i nationalekonomisk idéutveckling