Dagens gymnasieskola präglas av effektivisering och marknadisering. Med en ramfaktorteoretisk analys undersöker studien en grupp lärares upplevelser av vad som utgör pedagogiska utmaningar i den egna verksamheten där effektivisering och vinstintressen styr. Resultatet påvisar vikten av en fungerande organisation anpassad till de behov eleverna har och vikten av rektors pedagogiska ledarskap. Samtidigt beskriver studien även den komplexa roll och de spänningsfält som läraryrket idag befinner sig i.

The Swedish public employment service is an agency controlled by the government which under a long time has been criticized. Therefore the government decided to implement market solutions with the aim to reach a better agency for unemployed and employers. Furthermore, this has included a change for the employees at the agency when some of the tasks will be handled by independent companies as well as other organizations. The phenomenon where independent companies and other organization will be included is called a quasi-marketization. With this background I do wonder what will happen to the employees profession at the agency when a big part of the tasks will be handled by independent companies and other organizations. How will the quasi-marketization manifest itself in the profession?  To examine this 7 interviews with employees at the Swedish public employment service have been accomplished. To be able to investigate the above question, Freidson and his theory about professionalism as a thrid logic have been used. The study then shows that the profession has been through a big change which includes more legal repsonsibility, less work with unemployed people, some competencies and skills that are not necessary, limited autonomy and less sense of participation.  Moreover what does this entail for the professionalism of the employees? The study shows that a profession which does not match the expectations has been formed. The employees mainly want to work with interpersonal contact, which is increasingly abolished.

Idrott och motion är ett av de största fritidsintressena i Sverige. Den svenska idrottsrörelsen bottnar i den ideella sektorn och det har skett en ökad professionalisering och kommersialisering främst inom elitidrotten. Idag är idrotten mer än bara en match, mervärden har blivit viktigare och man säljer ett helhetskoncept. Syftet med denna studie är att belysa hur organisationer inom den ideella sektorn hanterar professionalisering och kommersialisering, med avseende på elitishockeyn i Sverige. För att besvara studiens syfte har en flerfallstudie genomförts med hjälp av sex elitishockeyklubbar i Sverige. Urvalet bestod av klubbar från de två högsta ishockeyserierna och klubbarna representerar både större städer och mindre orter. Resultatet visar att samtliga elitishockeyklubbar är högst företagsliknande och att bolagiseringar kan ses som en del av professionaliseringen. Klubbarna har många beroendeförhållanden och anser att de går mot en fortsatt kommersialisering där fokus på idrott som underhållning ökar. / Sports and exercise are one of the most popular hobbies in Sweden. The Swedish sports movement stem from the non profit sector and there has been a increase in professionalization and commercialization mainly within the elite sports. Sports is more than just a game today, added value has become more important and one sells a total concept. The purpose of this thesis is is to highlight how organizations in the non profit sector manages professionalization and commercialization, with respect to elite hockey in Sweden. To answer the purpose of the study case studies have been conducted using six elite hockey teams in Sweden. The sample consisted of teams from the two top hockey leagues and teams representing both large cities and smaller towns. The result shows that all elite hockey teams are highly business-like and turning in to a corporation can be seen as a part of professionalizaton. Clubs have many interdependencies and see a continued development towards increades commercializaion with a focus on sport as entertainment.

Omvandlingen av sjukvården mot marknadisering och nya driftsformer har huvudsakligen genomförts utifrån ekonomiska och politiska föresatser om ökad effektivitet och vårdkvalitet. Goda arbetsvillkor för personalen är en viktig förutsättning för förverkligandet av dessa mål. Givet det oklara kunskapsläget kring psykologiska implikationer av omställningen i välfärdssektorns styrning var syftet med avhandlingen att studera olika aspekter av arbetsvillkor samt arbetsrelaterade attityder och hälsa i privat, bolagiserad och förvaltningsdriven sjukvård. Det gjordes genom att undersöka hur krav och resurser i arbetet förhåller sig till uppkomsten och utbredningen av utbrändhet hos sjuksköterskor, betydelsen av kontroll i och över arbetet för de anställdas arbetstrivsel samt hur motivationsbaserade kognitioner av bemyndigande hos vårdpersonal förändras vid privatisering och relaterar till attityder och hälsa. De empiriska studierna inkluderade såväl tvärsnittliga som longitudinella enkätdata från tre svenska akutsjukhus med olika driftsform. Resultaten visade högre nivåer av utbrändhet hos sjuksköterskor i privat jämfört med förvaltningsdrivet sjukhus. För arbetstrivsel fanns ingen nivåskillnad mellan de tre driftsformerna. Krav i arbetet hängde samman med högre utbrändhetsnivåer och lägre arbetstrivsel. Flera resurser var förenade med lägre grad av utbrändhet medan kontroll hängde samman med högre trivsel. Vid en förändring från bolagiserad till privat driftsform var vårdpersonalens bemyndigande relativt stabilt. Dock fanns efter privatiseringen en tendens till standardisering då graden av bemyndigande blev mer lika. Likaså skedde en statusmässig differentiering i bemyndigande mellan yrkesgrupperna genom att flera med låg status fick mindre bemyndigande. Sammantaget pekar avhandlingen på fler likheter än skillnader mellan driftsformerna vilket antyder att driftsform tycks ha mindre betydelse för såväl nivå som betydelse av arbetsvillkor för personalens attityder och hälsa. / The shift in health care towards marketization and new types of ownership has mainly been carried out for financial and political reasons aimed at increasing care efficiency and quality. Good working conditions for the personnel are essential for these goals. However, knowledge of the implications at the individual level is still limited. Considering this, the aim of this thesis was to study working conditions, work-related attitudes and health in private for-profit (PFP), private non-profit (PNP), and publicly administered (PA) hospitals in three empirical studies. This was done by investigating how demands and resources at work predict the development of burnout, how control within and over work relate to employee job satisfaction, and how perceptions of empowerment change in connection with privatization and relate to attitudes and health. The empirical studies include cross-sectional and longitudinal questionnaire data from three Swedish acute care hospitals with different ownership types. The results showed higher levels of burnout among nurses at the PFP hospital than those at the PA hospital. There was no difference in levels of job satisfaction among the ownership types. Demands were associated with higher burnout levels and lower job satisfaction. Several job resources were associated with lower burnout, while control was related to higher job satisfaction. In a change from PNP to PFP, employees’ empowerment levels remained relatively stable. However, there was a tendency towards standardization as their degrees of empowerment became more similar after privatization. Also, a status-related differentiation in empowerment occurred among the occupational groups as some with low status experienced less empowerment. Altogether, the findings show more similarities than differences among the ownership types, suggesting that ownership is of less importance for both the levels and the impact of working conditions on attitudes and health. / <p>At the time of the doctoral defence, the following paper was unpublishd and had a status as follows: Paper 2: Manuscript.</p>

No description available.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to investigate the policy proposal The right to Challenge (utmaningsrätt) and the political motivation that has been used to implement it, as well as the result of it. The focus is on a case study of the implementing in Örebro municipality. Moreover, a comparative study is done to investegate the differences and similarities between Örebro and other municipalities that have chosen to implement The right to Challenge. The main question in this essay is How did Örebro’s municipality implement it and what was the result? There is also four minor questions: How was The right to Challenge motivated and what hopes did the politicans have for it? What has The right to Challenge so far contributed with in Örebro municipality? What do the entreprenures think about their oppertunity to challenge the municipality? What similarities and differences exists between Örebro and other municipalities that have chosen to implement The right to Challenge? The results that are presented in this essay generate conclusions that the implementing of The right to Challenge was motivated with arguments that it will result in increased diversity, improved efficiency, and reduced costs. This has however not been the case since very few challenges have been submitted, most likely due to a lack of promotion. The similarities are many when the results in Örebro and the other municipalities are compared, the only outlayer is Uppsala. The divergence seems to be caused by the fact that Uppsala, in difference from the other municipalities, chose to hire a process manager specifically to help implement. The implementing of The right to Challenge is followed by many problems, both in how it is constructed and how it is executed. Tendences also show that The right to Challenge contains a symbolic value that is based on ideology.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.