Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.

This essay will examine the inauguration speech of Barack Obama, Donald Trump, and Joe Biden. The aim is to analyze how political psychology can affect the design of the speeches and how globalization and nationalism can help understand what they really say in their speeches and what underlaying messages might be found. By doing qualitative ideational analyzes of the speeches, it is found that political psychology may affect the design of the speeches regarding the presidents’ personal backgrounds and the aim to create emotions with the citizens. Globalization and nationalism can be found in different ways in each president’s inauguration speech.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.