Elitlicens infördes för klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i början av 2000- talet. Elitlicensen ställer krav på idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan även på det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppmärksammas det fortfarande att ishockeylag åker ur hockeyallsvenskan på grund av ekonomiska problem. Dryga tio år efter införandet av elitlicensen ställer vi oss frågan om elitlicensen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Syftet med vår studie är att söka svar på huruvida elitlicensen är effektiv som reglering, vi ställer oss frågan om elitlicensen är rätt sätt att reglera och om det därmed är rätt sätt på vilket man vill uppnå syftet med elitlicensen, att skapa stabilitet i serien. Med stabilitet i serien menar vi att klubbar inte får ekonomiska problem under säsongens gång och därmed blir tvungna att lämna pågående serie. Studien bygger på en kvalitativ analys där vi har genomfört intervjuer med representanter från svenska ishockeyklubbar i allsvenskan. Vår undersökning visar att elitlicensen, utifrån vår valda teoretiska referensram, till större del är en effektiv reglering. Studien visar att elitlicensen fungerar tillfredsställande på förebyggande plan men även att elitlicensnämndens roll är viktig för att elitlicensen som reglering skall vara effektiv.

Det finns många faktorer och omständigheter runt en organisation som påverkar hur man väljer att utforma organisationen i fråga. Syftet med detta arbete är att finna faktorer som påverkar utformningen av ideella föreningars näringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förståelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa används contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omständigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i två delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemässigt upplägg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (där arbetsdelningen mellan ideella och anställda förändras) och näringsverksamhetens omfattning (där större omfattning påverkar avståndet mellan näringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen. För juridisk form och det skattemässiga upplägget kan också de ideellt aktivas ekonomiska kompetens men även medlemmarnas attityd till näringsverksamheten räknas som contingencies. De ideellt aktivas ekonomiska kompetens kan påverka redovisningens komplexitet och val av juridisk form medan attityden hos medlemmarna indirekt kan ha betydelse för val av juridisk form.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer. Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor. De svarande betonade vikten av att få ta eget ansvar, möjlighet till att få tillfredsställelse genom att göra ett bra arbete, att ha varierande arbetsuppgifter samt möjlighet till personlig utveckling. Vidare gick det att identifiera att anställda från ideella och privata organisationer tycker tämligen lika. Det gick inte att se några större skillnader när medelvärden för varje fråga jämfördes mellan de två organisationsformerna. En statistisk skillnad mellan organisationsformerna kunde dock påvisas inom fem av 14 påståenden om vad som var viktigt för motivationen. Ideellt anställda ansåg att organisationens mål, policy och egna prestationer var viktigare för motivationen. Privat anställda tyckte att lön, status och att organisationen ej inverkade på privatlivet var viktigare för motivationen.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning. Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt. Sverige har alltså givit upp normgivningsmakten på mervärdesskatteområdet till förmån för EU.3 I juni 2008 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen ansåg bl.a. det vara oförenligt med EU-rätten att låta ideella föreningars ekonomiska verksamhet falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Vidare ansåg kommissionen att svensk rätt, genom hänvisningen i 4 kap 8 § ML till 7 kap. 7 § IL, ger unionsrättsliga begrepp en innebörd som inte överensstämmer med den EU-rättsliga. En rimlig konsekvens av detta, om det är fallet, är att de unionsrättliga begreppen i mervärdesskattedirektivet inte tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Med anledning av fördragsbrottsförfarandet tillsatte regeringen en utredning vars uppdrag bl.a. var att bedöma de svenska mervärdesskattereglernas förenlighet med EU-rätten. I uppdraget ingick att utredningen, utifrån den ram som EU-rätten medger, skulle föreslå så långt gående undantag för den ideella sektorn som möjligt. Dessutom skulle utredningen undersöka möjligheten till andra ordningar, för att kompensera de eventuella försämringar för den ideella sektorn som anpassningen till mervärdesskattedirektivet skulle komma att innebära. Vid utformandet av de nya lagförslagen skulle principen om skatteneutralitet och likabehandlingsprincipen särskilt beaktas. Därutöver skulle hänsyn även tas till EU-rättens villkor för statsstöd. Rapporten, Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (mervärdesskatteutredningen), lades fram i början av november 2009. I den föreslås bland annat regeln i 4 kap. 8 § ML slopad. Vissa andra undantag från mervärdesskattskyldighet för den ideella sektorn föreslås bli införda. Kommissionens krav på harmonisering av ML till mervärdesskattedirektivet kommer alltså att innebära att tanken bakom gammal svensk föreningstradition, som återspeglas i IL och ML, ska anpassas till EU:s neutralitetssynsätt som återfinns i mervärdesskattedirektivet. För föreningarna och dess funktionärer kommer detta förmodligen att ge upphov till en hel del frågor. Vad kommer anpassning till mervärdesskattedirektivet att innebära för förändringar för den ideella verksamheten i Sverige? Exempelvis är, enligt nuvarande svensk lagstiftning, de allmännyttiga ideella föreningarna skattebefriade för verksamhet som är i ett direkt led eller har naturlig anknytning till föreningens ändamål. Så även det som av hävd utgör finansieringskälla för föreningens ändamål. Mervärdesskattedirektivet anger istället vilka särskilda transaktioner som ska undantas från mervärdesskatteplikt. I vissa fall är undantaget knutet till vilket subjekt som utför transaktionen, i andra fall inte. Vad kommer till följd därav, enligt utredningens förslag, att vara befriat från mervärdesskatteskatteplikt för de ideella föreningarna? Hur stämmer förslaget överens med mervärdesskattedirektivet och hur ställer sig allt detta till principen om skatteneutralitet, som ligger till grund för mervärdesskattedirektivet?

<p><strong>Bakgrund:</strong> Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen. Uppsatsen syftar också till att ge en tydligare bild av rättsläget för ideella föreningar.</p><p><strong><strong></strong></strong></p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Uppsatsen avgränsas till större ideella föreningar som samverkar eller konkurrerar med företag. Föreningarna är allmännyttiga ideella föreningar som är frikallade från skattskyldighet. Föreningar har valts med geografiskt lokal anknytning runt Östergötland. Uppsatsen avgränsar sig till att se ur skatterådgivares och ideella föreningars företrädares perspektiv.</p><p><strong><strong><strong> </strong></strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>De institutionella faktorerna är de viktigaste orsakerna till att föreningarna agerar på olika sätt. Att det är skattemässigt indifferent mellan erksamhetsformer visar sig vara falskt när det står mellan bolag och ideella föreningar. Ovissheten kring gällande praxis är relativt stor, vilket innebär att även det spelar en viktig roll när föreningarna väljer verksamhetsform.</p>

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

Sedan lång tid tillbaka har det ideella arbetet i samhällen världen över tillskrivits stor betydelse. Detta gäller inte minst de humanitära ideella organisationernas arbete som handlar om att motverka utsatthet och utanförskap. Samtidigt som det ideella engagemanget i Sverige tycks vara större än någonsin är detta fortfarande ett relativt outforskat fenomen där studier i stor utsträckning saknas. Det visar sig även finnas en kunskapslucka angående vilka förväntningar  engagerade individer har. Med syftet att bidra till ökad kunskap om vad det innebär att arbeta i ideella organisationer intervjuas därför inom denna kvalitativa studie åtta anställda och ideella från en kvinnojour och en stadsmission i södra Sverige. De frågeställningar studien berör handlar om vilka motiv och förväntningar det finns till att individer engagerar sig ideellt samt vilka  uppfattningar individer i ideella organisationer har om vad ideellt arbete innebär i samhället. Tillsammans med sociologiska teorier och begrepp om individens kapital, spegling i samhället, möjlighet till självförverkligande samt plikt- och kanförväntningar visar studien på balansgången mellan egoistiska och altruistiska motiv och förväntningar där den ideellt engagerade individen har en ömsesidig förväntan att ge någonting men också få någonting tillbaka.

No description available.

En lyckad organisationsförändring beror i allt större utsträckning på hur väl organisationen lyckas med att generera support och entusiasm från dem anställda. Den interna kommunikationen är ett viktigt verktyg vid en organisationsförändring och kan påverka hur de anställda känner inför en förändring. Genom att intervjua anställda vid Vetlanda pastorat inom Svenska kyrkan som genomgår en organisationsförändring har studien undersökt hur den interna kommunikationen påverkar de anställdas inställning till en förändring. Av resultatet framgick att de fyra faktorer som studiens analysmodell grundat sig i; tidpunkt, avsändare, meddelande och kanal har en påverkan på dem anställdas inställning. Andra faktorer som också visat sig ändra inställningen är känslan av delaktighet och möjligheten till att kunna påverka förändringsprocessen, samt att de anställda har en tydlig bild kring hur deras roll i organisationen kommer se ut. Det har även framgått i studien att det är av vikt att kommunikationen inte reduceras till att enbart handla om spridning av information. Det måste även erbjudas möjlighet till den återkoppling som är grundläggande inom kommunikationsprocessen.