Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

This study is made, on behalf of Västerbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the Västerbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al. (1997) and Jiffer and Roos (1999). The result indicated that the financial crisis of 2008 had an effect on the voluntary sport sector in Västerbotten on many different levels. The voluntary organizations work differently today towards sponsors than they did a couple of years ago but this has nothing to do with the financial crises. It is rather a procedure they are going through to keep the companies interested. The result also evinced that communication is important to establish a good relation, but this has not changed during the crisis.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter. Ämne:  Företagsekonomi/Redovisning Nivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum:  2010-06-04 Handledare:  Leif Carlsson Problemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar? Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar. Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis. Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning

Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis. Vår problemformulering lyder; - Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte; – Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter. Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.

Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet. / The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den. Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet. Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis. En ideell förening är beroende av bidrag från medlemmar och kommun. Normer och praxis inom redovisning är utarbetad utifrån den privata sektorn och präglas då av ett vinstdrivande syfte och finansiella mått. För den ideella sektorn lämpar sig ickefinanseella mått i form av måluppfyllelse bättre. I och med att ideella föreningar inte har en egen lagstiftning så påverkas redovisningens utformning också av ett vinstdrivande perspektiv. Den effektivitet som församlingen mäter och redovisar i sin årsredovisning är statistik på antalet medlemmar och deltagare i församlingens olika verksamheter. Däremot redovisas effektivitet i form av målsättning snarare verbalt på församlingsmöten. Genom synen på redovisning som ett informationssystem är verbal kommunikation också en form av redovisning. Icke finansiella mått är viktigast för församlingen, anser styrelsemedlemmarna, för att de kan påverka medlemmarna till att engagera sig mer i verksamheten. Finansiella mått kan församlingen också ha användning för så länge redovisningen av dem genomförs på ett sätt så medlemmarna kan ta till sig den informationen. Om redovisningen genomförs så att medlemmarna förstår informationen kan den få en positiv effekt på verksamheten för att den kan motivera medlemmarna att engagera sig mer. Studien har lett till en modell som visar hur effektivitets-redovisningen kan påverka en förening positivt. Genom att sätta upp mätbara delmål både för styrelsen och för medlemmarna kan motivationen ökas och mer resurser bli tillgängliga för verksamheten. Med fler motiverade medlemmar och mer resurser kan församlingen nå sina mål och öka effetkiviteten. Utvärdering av de uppnådda målen och redovisning av resultaten ska inspirera medlemmarna till att sätta nya mål och en enighet bland medlemmarna att sträva efter att uppnå de nya målen. / The purpose with this thesis is to describe how a non-profit association measures and presents efficiency and its effects on the organization. Non-profit organizations cannot measure efficiency in the same way as profit-driven organizations since they do not have a financial purpose. In this thesis a christian congregation is studied to attain a deeper insight in how non-profit organizations measures and presents efficiency. This thesis is conducted through a case study of both qualitatative and quantitatative character. The authors have visited the congregation in question and made a questionnaire among the members about their attitudes towards efficiency and how it is presented to them. The authors have also interviewed four members of the board to get a deeper insight in the subject. What distinguishes non-profit organizations from profit-driven ones is that they have a non-financial purpose. And also that they mostly are operated on a voluntary basis. A non-profit organization is depending on subsidies from members and the municipality. Norms within accounting are designed from a profit-driven view and is mostly focusing on financial measures. For the non-profit sector measures of non financial character is more appropriate to use. The accounting within non-profit organizations are heavily affected by a profit-driven perspective since they do not have an exclusive legislation. The efficiency that the congregation measures and presents in their annual report is statistics of members and participants in their activities. However they do present efficiency in sense of objectives verbally through their meetings. Verbal communication can from a informationsystem kind of view be considered as a way of accounting. Non financial measures is the most important ones for the congregation since it can make the members become more engaged in the activities. If the accounting is created in a way that the members can relate to, it may have a positive and motivative effect on the organisation. The study resulted in a model that shows the positive effects of presenting efficiency in an organization. By introducing measureable goals more members will become engaged and more resources will be available in the organization. Through this the congregation more easily can reach its goals. Evaluation of reached goals will inspire the members to set up new ones and to become more united.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället. Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta. Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde. Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen. När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen. / The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society. We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest. We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field. The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation. When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.

We have in this master thesis chosen to evaluate limit us to the non-profit fundraising associations. The evaluation is based on what Vedung(1998) the side-effect model, where we have the purposes of the law as the point of departure, to see that these law purposes are fulfilled. With this model we have also seen if there are any side-effects that were not foreseen. In the analysis we have compared the non-profit associations’ annual reports with each other and with one profit making limited company. The evaluation shows that the annual reports are now more alike than before, both between each other and with the profit making limited company. However there is still room for the associations to use the annual report in a marketing-oriented way, to “sell” themselves to the stakeholders. Before 2001 it was almost impossible to compare the non-profit associations’ annual reports. The profit making limited companies annual reports are much more focused on numbers, this probably has to do with that the stakeholders’ wishes return on investment. A donor to a non-profit association rather wants to know that his/her money have done someone’s life to the better. Our conclusions in this master thesis are that the new accounting law have affected the non-profit associations’ annual reports, this when they now are obligated to form its accounting according to ÅRL. But in the same time we also believe that the law not only has affected how the annual reports are formed. The expectations from the stakeholders, the accountants etc. also forms how they arrange the annual report, have also been affected. If any side effects that have arisen since the law changed among the non-profit associations’ annual reports are not easy to find. This is because it is still differences between a profit making limited company and a non-profit association, but they are now under the same annual report rules. / Syftet med uppsatsen är att utvärdera om årsredovisningarna hos ideella föreningar har påverkats efter att man 2001 valde att skriva om bokföringslagen så den nu gäller ett större antal företag. Anledningen till att man valde att ändra bokföringslagen var att få normgivningen mer enhetlig och generell. Innan 2001 var normgivningen spridd på flera olika lager, vilket ledde till att allt blev mer komplicerat än vad det behövde vara, menade vissa. Vi har i denna uppsats valt att utvärdera ideella insamlingsorganisationer för att avgränsa oss. Utvärderingen utgår från vad Vedung (1998) kallar bieffektmodellen, där vi har som utgångspunkt syften med lagen, för att se om dessa syften levdes upp till. Vi har även i och med denna modell sett på om det blev sidoeffekter av lagen, som inte var meningen från början. I analysen jämför vi de ideella föreningarnas årsredovisning med varandra och med ett vinstdrivande företag. Utvärderingen visar på att årsredovisningarna nu är mer lika varandra, både mellan varandra och med ett vinstdrivande företag. Dock finns det ett utrymme i årsredovisningen som föreningarna använder på ett reklaminriktat sätt, för att sälja in sig till intressenterna. Innan 2001 var det i princip omöjligt att jämföra de ideella föreningarnas årsredovisningar. Det vinstdrivande företagets årsredovisning är mycket mer inriktat på siffror och detta har antagligen att göra med att deras intressenter är vinstintresserade. En bidragsgivare till en ideell förening vill förmodligen istället veta att det man har skänkt pengar till har gjort att någon har det bättre nu. Våra slutsatser i uppsatsen är att bokföringslagen har påverkat de ideella föreningarnas årsredovisningar, detta då de nu är tvingade till en mall enligt ÅRL. Men samtidigt tror vi att inte bara lagen har påverkat hur årsredovisningarna utformas. Förväntningar från intressenterna, samma revisor eller andra mallar på hur de kan lägga upp årsredovisningar påverkar även det. Sidoeffekter som har uppstått i och med att lagen ändrades är att årsredovisningarna hos ideella föreningar inte är helt enkla att läsa av. Detta då det i grunden ändå är skillnader mellan ett vinstdrivande företag och en ideell förening, men att de nu går under samma redovisningsregler.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren. Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas. Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor. Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare. Resultatet visar att stöd och visad uppskattning från föreningen är två framgångsfaktorer. En annan framgångsfaktor är att föreningarna bedriver uppsökande verksamhet mot framtida ledare.