Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

Ideella organisationer har blivit en viktig del av det svenska samhället. Formellaledare har många gånger det yttersta ansvaret över hela eller en specifik del aven ideell organisation. Men hur leds dessa typer av organisationer och hur serledarens beteende ut? Syftet med denna uppsats är att öka förståelse för hurledarbeteendet ser ut inom ideella idrottsorganisationer och sedermera kunnabeskriva hur dessa individer leder ideella organisationer. Studien har utgått frånen kvalitativ datainsamling där semistrukturerade intervjuer utgjorde ochsedermera blev empirin. Forskningsdesignen har varit en tvärsnittsstudie ochstudien har genomförts utifrån en induktiv ansats. Studiens problemformuleringvar utformad enligt följande:  Hur kan ledarbeteendet hos formella ledare i ideella idrottsorganisationerbeskrivas och förstås?  Teorin kretsade kring tidigare ledarskapsteorier och i synnerhet ledarbeteendesamt ledarstilar. Studiens resultat fann att ideella ledare delegerar, ger ut ansvar,kommunicerar och motiverar medlemmar. Ledarens egenskaper och beteendengjorde därför att det tjänande ledarskapet och den demokratiska ledarstilenförekommer mest frekvent bland ideella ledare. / Nonprofit organizations are today an important part of Swedish society withseveral hundreds of thousand people engaged in these organizations. Formalleaders have responsibility for the functioning of these non-profit organizations.The purpose of this study is to describe and increase the knowledge aboutformal leaders' behavior and management of running these nonprofitorganizations. The study is based on a qualitative method which hascross-sectional study as a research design. The empirical data was collectedthrough semi structured interviews with leaders from seven differentnonprofit-sports organizations. This study conducts an inductive approachthrough the entire essay. The study's problem formulation was formed as below: How can the leadership behavior of formal leaders in non-profit sportsorganizations be described and understood? The answers from the empirical research have been compared to earlierleadership models and theories. The result has also been compared to previousstudies within the area of nonprofit leadership and leaders. The result from thestudy shows that nonprofit leaders' behavior tends to be a variation between ademocratic and servant leadership. Leaders often motivate, delegate,communicate and reward in their management style. These types of behaviorsand characteristics of a democratic leader style, but used to have a more servanttype of relationship with the followers and members in a sports organization.

Fältet sports economics har för det mesta nått konsensus att professionella idrottsklubbar kostar mer än vad det smakar. Det mesta av fältets slutsatser är dock anpassade till en amerikansk kontext. Pandemin i nuläget har även satt fokus på det ekonomiska läget för många av de svenska idrottsföreningarna. Därför undersöker den här uppsatsen ifall idrottsföreningar i SHL och Allsvenskan har externa effekter på en kommuns attraktivitet eller inkomster med hjälp av fixed effects på paneldata med Sveriges kommuner över perioden 2000–2019. Resultatet antyder att kommuner med SHL-föreningar har knappt 1% högre genomsnittlig nettoinkomst för dess invånare men inget starkt signifikant estimat finns för Allsvenska föreningar. Signifikansen för SHL-föreningarna blir klart svagare när kontroll för befolkningsmängd och storstadskommuner inkluderas. Inget signifikant estimat för kommunernas attraktion, mätt med nettoinflyttningar som andel av kommunens befolkningsmängd, finnes heller. / The field of sports economics has mostly reached a consensus that professional sports clubs cost more than it is worth. However, most of the field's conclusions are adapted in an American context. The current pandemic has also focused on the economic situation for many of the Swedish sports associations. Therefore, this thesis examines whether sports associations in the SHL and Allsvenskan have external effects on a municipality's attractiveness or income with the help of fixed effects on panel data with Sweden's municipalities over the period 2000–2019. The results suggest that municipalities with SHL associations have almost 1% higher average net income for its inhabitants, but there is no very significant estimate for Allsvenska associations. The significance for the SHL associations becomes clearly weaker when control for population and metropolitan municipalities are included. There is also no significant estimate of the municipalities' attraction, measured by net moving as a proportion of the municipality's population.

Corporate social responsibility is a concept that grows stronger in our society day by day. At the same time CSR has become a central part non-profit organizations. Svenska fotbollsförbundet wants to strengthen the picture of the association's social commitment by lifting their sustainability work. Based on a quantitative approach, this study aims to illustrate how non-profit soccer associations in Skåne works with corporate social responsibility and how they work from an economic, social and environmental sustainability perspective. Furthermore, the paper aims to create an understanding for the non-profit soccer associations view on sharing knowledge. The study is based on a web based questionnaires sent out to randomly selected soccer associations in Skåne to create an understanding of what the paper aims to illustrate. The result shows that soccer associations work with CSR and from an economic, social and environmental sustainability perspective without really knowing about it and that there is a lack of communication and knowledge sharing between the non-profit soccer associations and Riksidrottsförbundet and Svenska Fotbollsförbundet. Furthermore, the study shows that there is a desire to work more with issues from a sustainability perspective, but the soccer associations wants material and help to be able to distribute their time to maximise their work.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

No description available.

Våld i nära relationer är ett stort problem i Sverige och världen som framförallt påverkar kvinnors liv och hälsa. I Sverige har civilsamhällets roll inom den sociala omsorgen förändrats över tid. Kvinnojourer som ideell organisationer verkar i det civila samhället och innehar en viktig roll i att möta och stödja våldsutsatta kvinnor i Sverige. Denna studie undersöker kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet i svenska kommuner och identifierar faktorer som påverkar detta. Uppsatsen fokuserar på tre delar; samverkan och samarbete, resurstilldelningen och ansökningsprocessen i relation till kommunen de verkar i. Genom enkätundersökning och samtalsintervjuer med kvinnojourer har data samlats in och sammanställts för att beskriva deras upplevda situation. Resultaten är varierande men pekar på att bristande resurser i form av ekonomiskt bidrag från kommunen är en utmaningen för att kunna bedriva sin önskade verksamhet fullt ut. Vidare upplever många kvinnojourer bristande intresse, engagemang och kunskap från kommunens sida, vilket kan påverka hur bidrag prioriteras till kvinnojourer.

Idrottsföreningars omsättning ökar mer och mer, i takt med detta har fler föreningar fått problem med ekonomin. Innebandyföreningars ekonomistyrning har blivit allt viktigare med tanke på införandet av det ekonomiska kravet, elitlicens. Syftet med studien är att undersöka hur innebandyföreningar bedriver sin ekonomiska verksamhet för att möta de ekonomiska kraven de står inför, samt undersöka hur användningen av ekonomiska styrmedel ser ut för att öka intäkter och minska kostnader. Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex innebandyföreningar för att uppfylla syftet. Samtliga innebandyföreningar som ingår i studien omfattas av elitlicensen. Resultatet från studien visar att budget som ekonomiskt styrmedel nyttjas av samtliga innebandyföreningar och är av stor betydelse för innebandyföreningarnas ekonomistyrning. Sponsringen visar sig vara en stor och viktig intäktskälla för innebandyföreningarna. Studiens resultat tyder även på att innebandyföreningar snarare fokuserar på att intäkstmaximera än att kostnadsminimera. Förslag till fortsatt forskning är bland annat att studera hur idrottsföreningar i andra sporter hanterar sin ekonomistyrning för att kunna jämföra med innebandyföreningar. Ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka hur mindre innebandyföreningar som inte omfattas av elitlicensen sköter sin ekonomistyrning.

Många ideella organisationer behöver bidrag och stöd för att kunna bedriva sitt arbete. Därmed blir det viktigt att vara synliga och sticka ut från mängden för att få människors stöd. Syftet med denna studie är att undersöka specifika förutsättningar för marknadsföring av ideella organisationer som bedriver insamling i Sverige. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes hur väl Barncancerfondens och Kvinna till Kvinnas uppfattningar överensstämmer med teorier som finns inom området. Slutsatser som överensstämde med litteraturen var att ideella organisationer ofta har som mål att nå en mycket bred publik eller till och med hela allmänheten. Men studien visar även att Barncancerfonden och Kvinna till Kvinna arbetar strategiskt med målgrupper för att rikta insamling och informationsarbete, trots att det finns en vilja att nå ut brett. Inom ideella organisationer är det även svårt att modifiera budskapet, eftersom det måste spegla verksamheten. Hur organisationen påverkas av detta beror delvis på vilken typ av ämne som organisationen berör eftersom det med ett intresseväckande ämne är lättare att nå ut. En annan specifik förutsättning är att gåvor ofta är en osynlig handling som gynnar någon annan. Avsaknaden av produkt nämns av organisationerna som något marknadsföringen måste bemöta, vilket kan ske på olika sätt. Ideella verksamheter normalt uppfattas ha ett gott syfte vilket gör allmänheten mer mottaglig för budskapen.

Background and research issue: The financial result in a non-profit organization is of secondary importance when the organization is missing a purpose to make profit. Instead, the organization’s work to accomplish its mission is of greater importance for the stakeholders. The annual report is a significant document for the organization in strengthening the accountability to its stakeholders. Previous research in the non-profit field argues that the non-profit sector meets difficulties in being accountable to a range of stakeholders and in measuring the organizations performance in terms of output and outcome. Furthermore, previous literature in the non-profit field have focused on understanding the performance measurement practices of non-profits. Less explored is how non-profits use performance measures and if the measures give any essential value. Purpose: The purpose of the essay is to generate detailed knowledge about and compare how Swedish non-profit organizations report their performance in the annual report to strengthen the accountability to their stakeholders. Method: The study is based on a qualitative method. Through a multiple comparative case study, primary data were used based on semi-structured interviews with six non-profit organizations and secondary data based on the organizations’ annual reports. Empiricism: The empirical evidence shows that four performance perspectives were reported by the majority of the associations, which was as follows: input, output, capacity and inter-organizational networks. Result: The results of the study show that the majority of the organizations report the more traditional measures input and output in their annual report. There is therefore a clear connection between the performance measures that the organizations report and the accountability that the study has identified, a functional accountability. The results of the study also show that there is still a challenge in reporting performance regarding outcome and public value. Accordingly, the results highlight difficulties for non- profit associations to design tools to measure these two perspectives that are connected to a social accountability towards stakeholders. / Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat. Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter. Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar. Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.