Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter. Studien fann även att attityderna ytterligare kan förbättras och att IT-säkerheten i organisationerna markant kan förbättras om kunskapen om, attityderna till och beteendet gällande IT-säkerhet förbättras, exempelvis genom utbildning.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till att mottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta har tvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebruset har användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta sig genom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definieras provokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa de problem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissa normer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väcka uppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbt växande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn. Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren. Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar som provokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagaren uppfattar ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring? Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling. Slutsats: Provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte. Det är dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilken utsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns att mottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponering och tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam och förutsägbar.

Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare. Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är: • Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt? - Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation? • Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare? - Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt? Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation. Dessa resultat analyseras sedan med hjälp av teorier kring motivation och ledarskap från bland andra Maslow, Herzberg och Deci och Ryan. I slutet på uppsatsen sammanställs resultat och analys till en lista på nio konkreta råd för hur framtida projektledare kan agera för att skapa och behålla motivation hos ideella arbetare. Studien visar bland annat att ideella arbetare främst motiveras utav inre motivation när de söker sig till ett ideellt arbete. Men att de under projektet kan variera mellan både yttre och inre motivation och att motivationen är påverkbar från ledarens sida. Ledaren kan bland annat motivera de ideella arbetarna genom att vara närvarande i arbetsuppgifterna och genom att skapa en personlig relation till sina ideella arbetare. Andra sätt att motivera sina ideella arbetare kan vara att skapa en sammanhållning i projektgruppen, genom att situationsanpassa sitt ledarskap och genom att vara tydlig när det gäller information och projektets mål.

Den här studien har titeln: Att vara chef i ideella organisationer. Det är en kvalitativ studie som rör ledares uppgifter i organisationer som präglas av värderingar, makt och politiskstyrning. Studien är gjord av mig, Marie Antman, som examenarbete på Högskolan Väst inom ramen för kursen Magisterprogram i ledarskap vårterminen 2021. Bakgrunden är att antalet anställda i den ideella sektorn har ökat samtidigt som forskning kring sektorns intraorganisatoriska aspekter har släpat efter. Den forskning som är gjord har visat att sektorn skiljer sig åt från den privata, vinstdrivna, sektorn på väsentliga områden. Det handlar om sektorns politiska (förtroendevalda) styrning, om motstridiga krav och mål och inom organisatoriska förväntningar på att bära organisationens värderingar. Studiens syfte var att skapa insikt och bidra till ökad förståelse för hur anställda chefer i ideellsektor hanterade sektorns unika omständigheter. För att svara upp mot studiens syfte genomfördes en studie med en konstruktivistisk ansats där deltagarnas egna berättelservar i fokus. Studien genomfördes genom intervjuer med tio chefer med erfarenhet från anställning som chef i minst två ideella organisationer. Urvalet var ändamålsenligt i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmodellen byggde på de roller och uppgifter som chefer har utifrån studiens särskilda fokus på den ideella sektorns unika utmaningar. Studiens analys utgår ifrån grundsynen att i praktiken handlar varje chefs arbete om en kombination av chefskap, makt och ledarskap, att ledarskap är en process som handlar om relationer och som bör förstås i utifrån olika sociala kontexter och att det ideella ledarskapet kräver perspektiv på organisationer utifrån strukturella, politiska och symboliska aspekter. Empirin hanterades genom en tematisk ansats med inspiration av såväl grundad teori som av narrativ analysmetod. De teman som utkristalliserade sig var: förståelse för sektorn, chefeller ledare, arbetsplatsen som demokratiarena, makt och intressekonflikter, engagemangets fram- och baksidor, etisk stress samt att sätta mål. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av en komplex socialt kontext med starka värderingar och ideal och mångfasetterade intressekonflikter som cheferna hade att hantera. Studiens främsta bidrag var dels att genom sin empiri ge en insiktsfull beskrivning av hur sektorns unika utmaningar ter sig för studiens chefer och sätten de hanterar det på dels att peka på att det inte går att förstå chefskapet i dessa organisationer utan att förstå den komplexa socialakontext som varje ideell organisation är. Här finns fortsatt utveckling att göra för att skapa en bra modell för att visualisera de olika delar som en sådan organisation består av, hur de förhåller sig till varandra och hur de är i ständig förändring. Studien pekar också på att chefer i den ideella sektorn har en chefsroll som inte tidigare har identifierats som handlar om att fungera som förbindelselänk inom de olika delar som den ideella organisationen består av: förtroendevalda, medlemmar, anställda, ideella krafter, givare och målgrupper. Studien visar också att det dubbla ledarskap som finns inbyggt i dessa organisationer leder till att chefer i ideell sektor inte hanterar alla en chefs/ledares uppgifter. För att hanterade utmaningar som denna studie fokuserar på arbetade cheferna främst med det strukturella och det politiska perspektivet. Studiens visade dock att de skulle vara hjälpta av att också kunna utveckla möjligheter till att även förfoga över det symboliska perspektivet. / Title: Being a leader in non-profit organizations. Author: Marie Antman, University Westwithin the framework of the course Master's Program in Leadership in the spring semester 2021. This is a qualitative study that deals with the tasks of leaders in organizations that are characterized by values, power and political control. The background is that the number of employees in the non-profit sector has increased while research on the sector'sintra-organizational aspects has lagged. The research that has been conducted has shown that the sector differs from the private, profit-driven, sector in significant areas. It concerns the sector's political governance, about conflicting demands and goals and intraorganizational expectations to embody the organization's values. The purpose of the studywas to contribute to an increased understanding of how employed managers in the nonprofit sector handled the sector's unique circumstances. In order to respond to the purpose of the study, a study was conducted with a constructivist approach focusing on the participants' own stories. The study was conducted through interviews with ten managers with experience from employment as a manager in at least two non-profit organizations. The selection was appropriate in the sense that it was done with the aim of selecting the participants in a strategic way. The analysis model was chosen to highlight the roles and tasks that managers have based on the study's special focus on the non-profit sector's unique challenges. The study's analysis is based on the basic view that in practice each manager's work is about a combination of management, power and leadership, that leadership is a process that is about relationships and should be understood in different social contexts and that non-profit leadership requires perspective on organizations structural, political and symbolic aspects. The interviews were handled through a thematic approach with inspiration from both grounded theory and narrative analysis method. The themes that crystallized were: understanding of the sector, manager or leader, theworkplace as an arena of democracy, power and conflicts of interest, the pros and cons of commitment, ethical stress and setting goals. In summary, the interviews describes a complex social context with strong values and multifaceted conflicts of interest that the managers had to deal with. The main contribution of the study was an insightful description, provided by the interviews, of how the sector's unique challenges appear to the leaders and the ways they handle it, and to point out that it is not possible to understand the leadership in these organizations without the understanding of the complexity of the social context that each non-profit organization constitutes. There is further development to be done to create a model for visualizing the different parts that such an organization consists of and how they relate to each other. The study also indicates that managers in the non-profit sector have a previously unidentified managerial role that is about acting as a liaison within the various parts of the organization: elected representatives, members, employees, non-profit forces, donors and target groups. The study also shows that a dual leadership is built into these organizations which leads to managers in the non-profitsector not handling all the tasks of a manager/leader. To address the challenges that this study focuses on, managers worked primarily with the structural and political perspective. However, the study showed that they would be helped by also being able to develop opportunities to work with the tools of the symbolic perspective

Sammanslagningar mellan organisationer är ett vanligt fenomen inom företagsvärlden, där grunden oftast ligger i ekonomisk vinning. Sammanslagningar kan ske på flera olika sätt, till exempel påbörjade samarbeten som sedan leder till hopslagningar, upphandlingar av en annan organisation och även hostila övertaganden genom aktieandelar. Detta skapade en undran om hur sammanslagningar mellan ideella organisationer sker. Ideella organisationer ägs inte på samma sätt som normala organisationer, de har ingen ägare som kan ta ut en vinst från företaget eller aktier som någon annan kan ta över. En sammanslagning mellan ideella organisationer sker då på bådas begäran och förmåga. De ideella organisationerna bör då se en vinning med sammanslagningen för att uppnå sina mål. Denna studie gör en granskning av två ideella organisationer i form av idrottsföreningar som undersöker deras pågående sammanslagning. Vilka faktorer och mål de ansågs stämma överens för att de skulle överväga och påbörja sammanslagningen. Studien kommer även göra en granskning på hur organisationerna hanterar kulturen under sammanslagningen. Organisationskulturen är en viktig aspekt för en välfungerande organisation. Om en sammanslagning ska lyckas är forskare överens om att kulturerna måste tas i hänsyn. De äldre kulturerna som redan är rotade i organisationerna behöver bli en ny kultur för den gemensamma organisationen. Interaktionerna mellan medlemmarna inom organisationerna behöver fungera på ett sätt så att arbetet kan föras vidare och fungera, det är vid dessa tillfällen som organisationskulturen får en viktig roll i alla företag. Därav anses en analys av hur de två ideella organisationerna har hanterat kulturen i sammanslagningen vara av stor vikt. Studien har gått ut på att intervjua ledande personer inom sammanslagningen från båda föreningar som sitter i den nya gemensamma styrelsen.

Tidigare forskning har visat att avlönat arbete inom ideella organisationer särskiljer sig genom de anställdas drivkrafter och arbetsvillkor. Svensk ideell sektor utmärker sig internationellt genom att domineras av demokratiska folkrörelser. I den här uppsatsen undersöktes upplevelser av avlönat arbete i svenska folkrörelser. Fyra chefer och fem tjänstemän från sju olika folkrörelser intervjuades och intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilken genererade tre huvudteman: organisatoriska faktorer, individuella faktorer och ledarskap. I linje med tidigare forskning drevs intervjupersonerna av inre motivation, och hade låga löner och stor arbetsbörda. Nya fynd i denna studie var att de anställda la vikt vid att de motiverades av själva organisationen, påverkades av medlemsstyrningen, och av relationen till medlemmarna och de förtroendevalda. Framtida forskning som fokuserar på dessa aspekter kan hjälpa folkrörelseorganisationer att fungera bättre.

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Syftet med denna studie har varit att studera hur idrottsföreningar i Kronobergs län arbetar med rekrytering och bibehållande av ideella ledare, för att kunna analysera hur föreningar påverkas av förändringsprocesser i samhället. Studiens empiri har framkommit genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter i de olika idrottsföreningarna, samt med verksamhetsledaren på Smålandsidrotten. Resultat och analys visar på att rekrytering och bibehållande inte är områden som prioriteras av idrottsföreningar. Uttalade strategier saknas generellt, men det finns vanligt använda metoder. Oftast rekryteras endast människor med en personlig relation till föreningen, där föräldrar till barn aktiva i föreningen främst utgör de ideella ledarna. Idrottsföreningars arbete med rekrytering och bibehållande har visat sig påverkas av faktorer såsom tidsbrist, ekonomiska begränsningar, ökade kompetenskrav samt bristande tydlighet i kommunikationen. Avslutningsvis kan det konstateras att idrottsföreningar, vilka är beroende av ideella ledare, behöver arbeta mer strategiskt och avsätta tid och resurser för arbete med rekrytering och bibehållande av ideella ledare.

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 11.5px 'Times New Roman'} Denna uppsats syftar till att undersöka hur en ideell organisation arbetar med kommunikation gentemot sina intressenter samt vilka utmaningar som de förknippar med detta. Befintlig forskning gällande kommunikationsstrategier fokuserar framförallt på kommersiella organisationer, varför avsikten med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för hur ideella organisationer arbetar med kommunikation idag. Undersökningen sker i form av en fallstudie på den svenska ideella organisationen Cradlenet, vars mission grundar sig i den gemensamma övertygelse att övergången från en linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är ett måste för en hållbar samhällsutveckling. Det empiriska materialet erhölls genom intervjuer med fem respondenter som är aktiva inom olika delar av Cradlenets nätverk och som har en nyckelroll i organisationens kommunikationsarbete. Undersökningen visar att kommunikationsarbetet skiljer sig något mellan de olika nätverken, varför en gemensam kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att effektivare koordinera organisationens kommunikation. Det är framförallt resursbrist, i form av tid och personal, som begränsar Cradlenets kommunikationsarbete idag. Vidare identifierades en balansgång mellan att värdesätta en bred målgrupp och segmentera sina målgrupper för att effektivare kunna hjälpa sina intressenter att övergå till en cirkulär verksamhet.