Volunteer coaches are critical for the existence of youth sports organizations. They are both leading the activity and are expected to develop the athletes in a technical, psychological, social and cultural way. The mission as a coach requires skills and knowledge from a wide range of fields and the mission as a coach appears complex. Stakeholders like Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet and the sport organization have certain requirements on how to design the activities. Coaches have to follow those guidelines and implement them in practice. The social context is one important factor for understanding the driving force. It affects how coaches perceive their assignment as a volunteer coach. This study aims to contribute to increased understanding of the fenomen volunteer coach mission and increase understanding for the drivers of volunteer coaches in gymnastics. In order to clarify this, 6 interviews with volunteer coaches from gymnastics organizations linked to Riksidrottsförbundet were conducted. This study indicates that the motive behind the coaching mission is grounded in an intrinsic value of being a coach. The coaching mission itself appears partly contradictory when trying to combine the sport related and the social dimensions. Seeing progress from practice and to follow the development of gymnasts are aspects that drives coaches. That combined with the social interaction is important for understanding the drivers of being a coach. / Utan ideellt engagerade tränare skulle idrottens omfattande ungdomsverksamhet inte vara möjlig. Tränaren innehar en nyckelfunktion inom den organiserade idrotten. Tränaren leder verksamheten och har uppgiften att fostra och utveckla idrottsutövarna positivt. Tränaruppdraget inbegriper idrottsliga såväl som sociala dimensioner vilket gör tränaruppdraget komplext. Intressenter såsom Riksidrottsförbundet, Gymnastikförbundet och föreningen ställer krav på hur träningsverksamheten ska utformas. I slutändan är det tränarens värderingar som avgör hur verksamheten bedrivs och uppfattas. Det sociala sammanhang där träningsverksamheten bedrivs påverkar tränarens uppfattning av uppdraget där det sociala sammanhanget även är centralt för att förstå vad som driver tränarna. Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse om fenomenet det ideella tränaruppdraget och skapa ökad förståelse för vad som driver ideella gymnastiktränare att vara tränare. För att öka förståelsen rörande detta genomfördes 6 telefonintervjuer med ideella tränare från gymnastikföreningar kopplade till Riksidrottsförbundet. Studien visar att det ideella tränaruppdraget grundar sig i ett värderationellt handlande där tränarna ser ett egenvärde i att vara tränare. Tränaruppdraget som sådant framkommer delvis motsägelsefullt då de idrottsliga och sociala dimensionerna i uppdraget är svårkombinerade. Vad som driver tränarna grundar sig i ett stort intresse för idrotten gymnastik och tränaruppdragets egenvärde. När träningarna ger resultat, att gymnasterna utvecklas, är sådant som driver gymnastiktränare att vara tränare. Detta kombinerat med det sociala konstruerandet är viktigt för att förstå vad som driver tränarna.

Syftet med denna uppsats har varit att reda ut det allmännas möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär enligt gällande rätt. Fokuset har legat på möjligheter att få ut skadestånd för de ideella värdena. Arbetets frågeställningar har också kretsat kring det nyss nämnda men även ifall det behövs lagstiftning för att reda ut rättsläget och vad syftet med att kräva ersättning för något som primärt inte har något monetärt värde är. Några komparationer har även gjorts med kulturvärden och rekreationsvärden. Utgångspunkt har tagits i Järvmålet från 1995 samt ”Ideella värden i fastighetsrätten” av Bertil Bengtsson, där ämnet behandlas. Metoden har varit rättsdogmatisk för att reda ut förutsättningar till att få ersättning för skadade miljövärden. Möjligheten för myndigheter att använda sig av naturvårdsavtal för att skydda biologisk mångfald har utretts och jämförts med möjligheten till skadeståndsersättning. Stor vikt har också lagts vid att ta reda på vilket sätt staten kan ses som skadelidande för något ekologiskt värde.  Det finns ingen direkt lag som reglerar ersättning för ideella miljövärden och därför får rättsläget betraktas som oklart. Resultaten av utredningen visar på att lagstiftning eller vägledande prejudikat behövs för att ge ökad klarhet av rättsläget. Det framgår även att det i dagsläget inte finns någon möjlighet till ersättning för skadade miljövärden av ideell karaktär i utomobligatoriska förhållanden. Naturvårdsavtal skulle därför kunna vara ett instrument för staten att främja den biologiska mångfalden innan skada har skett.

En upphovsman har enligt 3 § 2 st. upphovsrättslagen (URL) rätt till att dennes verk inte återges till allmänheten med en ändring eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. Denna rättighet kallas respekträtten och utgör en del av vad som brukar kallas för en upphovsmans ideella rättigheter. De ideella rättigheterna i Sverige kan härledas tillbaka till Bernkonventionen (BK) som föreskrev att de stater som signerat konventionen var förpliktade att införa nationella bestämmelser om upphovsmäns ideella rättigheter, och däribland rätten till respekt för verket. De bestämmelser som finns i BK utgör ett minimikrav på vad de signerande staterna måste införa och således kan olika länder erbjuda ett olika starkt ideellrättsligt skydd för upphovsmän. Exempelvis är huvudregeln inom fransk rätt att en upphovsman inte behöver tåla några som helst ändringar i dennes verk. Under sommaren år 2018 samlades runt 600 svenska musiker i ett gemensamt upprop mot att politiska partier använde deras verk i sammanhang som musikerna inte kände att de kunde stå bakom. Ett sådant användande kan i teorin utgöra ett intrång i en upphovsmans respekträtt genom att verket används i ett, för upphovsmannens anseende eller egenart, kränkande sammanhang. Vad som kan utgöra ett kränkande sammanhang ska bedömas i varje enskilt fall enligt en objektiv måttstock. Vid en domstolsprocess ska domstolen genom den objektiva måttstocken komma fram till vad en upphovsman vid varje tillfälle får anses tåla. Det kan således sägas att avsaknaden av en generell schablon kring vad som kan utgöra ett kränkande sammanhang medför en rättsosäkerhet för upphovsmän som känner att deras respekträtt har blivit kränkt. Detta eftersom det på förhand inte går att säga vilka typer av sammanhang som en upphovsman objektiv kan sägas ha blivit kränkt av att förekomma i. Den objektiva intrångsbedömningen såsom den är utformad idag kan även anses bidra till en ojämlik bedömning mellan olika verk inom samma konstform, eftersom ett av kriterierna som ska tas hänsyn till är vilken betydelse verket har i ett konstnärligt och litterärt hänseende. En lösning på den ojämlika bedömningen och den fortsatta rättsosäkerheten kan vara att, likt fransk rätt, införa ett generellt ändringsförbud som även kan tillämpas när ett verk sätts i en främmande kontext. En annan lösning hade varit att i rättspraxis fastställa att förekomsten av ett verk i politiska sammanhang alltid ska anses som kränkande för en upphovsmans anseende eller egenart.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem. Personer som slutat vara medlemmar gör detta då de inte uppleverrelationen som tillräckligt nödvändig.

No description available.

This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former.

Eftersom sportklubbar i Sverige ägs av sina medlemmar kan inte privata aktörer komma in och köpa upp en klubb. Vad som händer i Sverige är istället att ideella idrottsföreningar och ideella föreningar sammanblandar sitt varumärke. På detta område finns ingen tidigare forskning. Syftet med uppsatsen är att fylla denna lucka, för att sedan besvara hur den ideella föreningens varumärke påverkas av vara förlängt till idrotten. Detta svar kan sedan jämföras med tidigare forskning från andra länder, på företag som förlänger sitt varumärke till idrotten. En kvantitativ undersökning har genomförts på 94 åskådare under en professionell basketmatch. Denna studies resultat, tillsammans med tidigare forskning, visar att idrottsrörelsen kan ses som en mycket lockande industri att förlänga sitt varumärke till, oavsett om det är en ideell förening eller ett företag som gör förlängningen. Det som spelar allra störst roll är upplevd samhörighet, där det hjälper om den organisation som förlänger sitt varumärke, har en logisk koppling till idrottsrörelsen. Detta påverkas i sin tur av den kunskap idrottspubliken innehar om samhörigheten och om de båda varumärkena.