Moralisk stress är ett fenomen som kan uppstå när det sker ett moraliskt dilemma på grund avatt organisatoriska ramförutsättningar kolliderar med yrkesutövarens personliga värderingar.Tidigare forskning visar att fenomenet påverkar socialarbetare negativt genom varierandesymtom. Däremot råder det en kunskapslucka gällande återfinnandet av fenomenet hosutövare av socialt arbete inom den ideella sektorn. Syftet med studien är att undersöka omoch i så fall i vilka avseenden utförare av socialt arbete inom den ideella sektorn erfararmoralisk stress, genom att jämföra fenomenets närvaro i både Sverige och Tanzania.Fenomenet har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre olikafrivilligorganisationer i respektive land och har sedan analyserats med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visar både likheter och skillnader vid förekomsten av moralisk stress. Bådaländer står inför organisatoriska hinder och riskfaktorer som orsakar moralisk stress sombegränsad beslutsrätt och personalbrist. Det framkommer också skillnader som kan förklarasutifrån den samhälleliga kontexten och dess förutsättningar som klientmotstånd och motståndfrån tillhörande community. En central skyddsfaktor för båda länderna är kollegialt stöd inomarbetsplatsen som både kan motverka och åtgärda upplevelsen av fenomenet. / Moral distress is a phenomenon that can occur when a moral dilemma presents itself becauseof a collision between institutional limitations and personal values. Research shows that thephenomenon has a negative effect on social workers through various symptoms. However,there is a gap within the knowledge of the occurrence of the phenomenon among practitionersof social work within the nonprofit sector. The aim of this study is to examine if and in whatway moral distress occurs among practitioners of social work in the nonprofit sector and tomake a comparison between two different cultures through examining the phenomenon inboth Sweden and Tanzania. To examine the phenomenon, semi structured interviews havebeen conducted with three different organizations in each country which have later on beenanalyzed thematically. The results show both differences and similarities regarding theoccurrence of moral distress. Both countries face institutional limitations and risk factorssuch as, limited right of decision and shortage of staff, that can cause moral distress. Beyondthis there are also differences that can be explained by the cultural context and its conditionssuch as resistance from the client and its community. A distinguished similarity in bothcountries is the available peer support within the organization that seems to both prevent andremedy the experience of the moral distress.

Denna undersökning avser att ta reda på hur den ideella organisationen Fatta använder sig av sociala medier för att sätta agendan. Uppsatsen bygger på agenda setting- teorin och tidigare forskning om ideella organisationer. Frågeställningen lyder “Hur använder Fatta sociala medier för att sätta agendan?”. Uppsatsens kärna baseras på insamlat material från Fattas sociala medier Facebook, Instagram och Twitter. Insamlingsperioden var under en månads tid. Detta material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att Fatta använder sociala medier i en väldigt liten utsträckning. Det i sin tur tyder på att det är ett flertal faktorer som spelar in för att en ideell organisation ska kunna hamna på agendan. I Fattas fall hjälper sociala medier dem att nå ut till sin publik med tre huvudsakliga kategorier: information, marknadsföring och uppmaningar. / The purpose of this thesis was to understand how social media can help non profit organizations to set the agenda. We have chosen to study the non profit organization Fatta. In this thesis a qualitative content analysis is used to look at the content in social media posts. The method is used to see how the non profit organiztion Fatta are using social media to set the agenda. The main results of this thesis is that being on social media is not enough for setting the agenda. There are several factors that come into play when a non-profit organization succesfully makes it to the agenda

Arbetet handlar om de skattemässiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmännyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmånligare behandling skattemässigt än andra associationsformer. Detta sker under förutsättning att vissa uppställda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna återfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda är föreningen begränsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmännyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmännyttiga delen.För föreningar med få medlemmar skulle kraven för allmännyttighet kunna stå i vägen för en elitsatsning. Det kan krävas att föreningen anställer och avlönar professionella idrottare, en inte helt enkel balansgång, då den ideella föreningen inte får anses gynna enskilda idrottsutövare.En möjlig lösning på problemet är att bolagisera de professionella delarna av föreningens verksamhet, medan man behåller de ideella delarna i den allmännyttiga delen av föreningen. Priset för en bolagisering är att de icke-ideella delarna inte längre är begränsat skattskyldiga.

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.

Denna fallstudie har gjorts av Lucas Bergqvist och David Roos inom ramen för magisterprogrammet Ledarskap -  Organisatoriskt, Kreativt och Entreprenöriellt på Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur en ideell organisation kan balansera sin bärande idé med den professionalism och de strukturer som ofta infinner sig i affärsmässiga organisationer samt identifiera vilka möjligheter och begränsningar detta har för ledarskapet inom organisationen.   Det empiriska underlaget som har möjliggjort studien har inhämtats genom sju semistrukturerade intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Respondenterna representerar stiftelsen Human Bridge och deras dotterorganisation, den ideella föreningen Lindra. Samtliga respondenter har någon form av ledarroll i sitt arbete.   Human Bridge är en biståndsorganisation som fokuserar på sjukvårdsmaterial medan Lindra bedriver second hand-verksamhet i ett antal butiker för att finansiera Human Bridge biståndsarbete. Human Bridge verksamhet ses ofta bara som en kostnad, vilket respondenterna ibland anser vara ett problem då de samtidigt vill uppfattas som en effektiv och professionell organisation.   Då Human Bridges och Lindras verksamhet i hög utsträckning innehåller ideellt arbete så undersöker vi hur ledarna inom de båda organisationerna hanterar sitt ledarskap i det spänningsfält som råder mellan att leda en organisation som vilar på en bärande idé men samtidigt vill drivas och betraktas som professionell. De ideella insatser som bidrar till båda organisationerna kommer ofta med vissa förbehåll och krav från de ideellt arbetande, detta är enligt respondenterna ibland fullt berättigat. Studien visar att det dock finns utrymme för förbättringar och förändringar i sättet de arbetar på och hur de bedriver sitt ledarskap. I våra slutsatser presenterar vi de möjligheter och begränsningar som vi har identifierat och som Human Bridge och Lindra bör fortsätta med, alternativt förbättra eller förändra, för att kunna vara en organisation vars verksamhet bygger på en bärande idé men ändå betraktas som professionell.   De möjligheter och begräsningar som efter empirisk insamling och analys har identifierats är följande; Utveckla det transformativa ledarskapet för att tydligare koppla betydelsen av det ideella engagemanget till den bärande idén. Försök mäta biståndet, om än i relativa mått för att kunna följa dess utveckling och legitimera verksamheten. Kommunicera tydligare hur Human Bridge och Lindra ämnar använda sig av praktikanter och lönebidragsanställda. Minska beroendet av ideell arbetskraft inom Lindra. Använda smart makt vid beslutsfattande och kommunikation då denna kan situationsanpassas för att  vara förenlig med både bärande idé och professionalism.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar. / The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

I denna uppsats har vi undersökt ledarskap och motivation i ideella organisationer. Vårt syfte var att ta reda på om det krävs någon specifik ledarskapsstil för att leda arbetet i en ideell verksamhet samt om det krävs någon specifik form av motivation för att lyckas med frivilligt arbete. Vi har genom kvalitativ metod utfört nio semistrukturerade djupintervjuer med tre olika organisationer vilka har legat till grund för vårt empiriska material. Då vi inspirerats av hermeneutiken gick vi in i processen med en förförståelse som handlade om att det krävs mer av en ledare i en ideell organisation än hos ett kommersiellt företag. Vår uppfattning var att kommersiella och ideella organisationer använder sig av motivation på olika sätt då ekonomisk ersättning saknas för arbete i en ideell organisation. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av kodning för att på ett enkelt vis få ut viktig information ur vårt utskrivna material. För att vidare analysera materialet har vi tagit hjälp av fyra vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt begreppen ledarskap, motivation och makt. Vårt resultat visar att det ledarskap som passar bäst i en ideell organisation är ett situationsanpassat ledarskap. Det krävs dock ingen specifik ledarskapsstil utan detta beror på verksamhetens syfte, värderingar samt dess arbetsform. Motivationen hos volontärer kommer främst från eget intresse, engagemang och deltagande i organisationen. Därmed bestrids den förförståelse vi gick in med då de individer som engagerar sig ideellt har ett grundat intresse för organisationens arbete och därför inte är i behov av ytterligare motivation. / In this bachelor’s thesis we have studied leadership and motivation in non-profit organizations. Our purpose was to find out if there is a specific leadership style required in a non-profit organisation and if it there is a special form of motivation needed to succeed with volunteering. We have, through qualitative method, performed nine semi-structured in-depth interviews with three different organizations, which have been the base for our empirical material. Inspired by the hermeneutics we went into the process with a pre-understanding that it requires more from a leader in a non-profit organization than it does in a commercial enterprise. Our understanding was that commercial and non-profit organizations use different ways of motivation because financial compensation is lacking in non-profit organizations. In order to process our empirical data, we used coding to easily retrieve important information from our printed material. In order to further analyze the material, we have taken the help of four scientific articles, a doctoral dissertation and the theories of leadership, motivation and power. Our result shows that the leadership that works best in a non-profit organization is a situational leadership style. However, no specific leadership style is required, it depends on the purpose of the business, its values ​​and working methods. The motivation of volunteers comes primarily from their own interest, involvement and participation in the organization. Thus, the pre-understanding we entered into is disputed, as the individuals who engage voluntarily have a basic interest in the organization's work and therefore are not in need of further motivation.

The purpose of this bachelor thesis is to study, describe andimprove the understanding of voluntary driven libraries. How doesthe library staff view their role? How is the library operationworking in respect of economy, organization structure and systemsof rules? Research methods I used were semistructured interviewsand document research.The theoretical framework was based on Joacim Hansson´sdiscussion about libraries in a local community, Henning Bang´sdiscussion about organization culture and the Swedishgovernment´s non- profit advisory group`s discussion aboutvoluntary work.The results of this study shows that the library staff are enthusiastsmotivated by a wish to spread literature to people who find itdifficult to visit municipal libraries. Other motives for theirvoluntary work is the opportunity for being a part of a socialcommunity, to be surrounded by books and to activate body andsenses. The results of this study also shows that the voluntarylibrary system differ from the traditional, municipal library systemconcerning economy, organization structure and set of rules. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund: Mindre ideella organisationer fyller en central funktion i ekonomin och är en del av den växande ideella sektorn. Därför har en större angelägenhet vuxit fram när det kommer till de mindre ideella sektorns redovisning. Det finns ingen särskild lag som tillämpas för de  mindre ideella organisationerna och de är heller inte tvingade att upprätta en särskild redovisning, vilket medför att det inte heller finns någon fastställd redovisningsprocess för dessa ideella organisationer.   Frågeställning:  Hur ser redovisningsprocessen ut i mindre ideella organisationer och vad påverkas den av?   Syfte: Det finns generellt sett få studier som fokuserar på redovisningsprocessen i ideella organisationer och när det kommer till mindre sådana har inga tidigare studier gjorts. Arbetet syftar därför till att belysa och öppna upp området. Arbetet syftar även till att bidra med kunskap genom att beskriva den process som genomgås vid redovisning av den mindre ideella verksamheten samt undersöka vad som påverkar denna process.   Metod: För att uppfylla arbetets syfte genom att besvara dess frågeställning, har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen består av fyra genomförda semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är redovisningsansvariga inom fyra mindre ideella organisationer. Ett strategiskt urval gjordes där nio redovisningsansvariga tillfrågades, men enbart fyra av dem hade möjlighet att medverka.   Resultat & Slutsats: Redovisningsprocessen ser inte likadan ut i alla mindre ideella organisationer men alla förefaller sig genomgå en process och ha utarbetade rutiner. Det ideella syftet medför att involverandet av revisor blir en väsentlig kostnadsfråga och den största skillnaden. En avvägning får göras kring nytta och kostnad. Samtidigt väljer de hellre att anlita en professionellt kunnig person än att riskera att det blir fel. Alla steg i redovisningsprocessen genomförs noggrannt för att upprätta en redovisning av god kvalitet, vilket visar medlemmarna hur pengarna använts och för att uppfylla de normer och värderingar som samhället har. / Background: Small non-profit organisation’s play a central role in the economy and are a part of the growing non-profit sector. Therefore a greater concern has emerged when it comes to the small non-profit organisations accounting. There is no specific law set up for small non-profit organisations and they are not obliged to set up a separate accounting, which means that there is no established accounting-process for these organisations.   Framing of question: What does the accounting-process for smaller non-profit organisations look like and what affects it?   Purpose: There are generally few studies that focuses on accounting in non-profit organisations and when it comes to smaller ones no previous studies has been found. This study therefore aims to highlight the area. The study also aims to contribute with knowledge by describing the process that is being implemented when the accounting is being established and examining what affects this process.   Method: To achieve the purpose of this study a qualitative method has been used. The data was gathered through four semi-structured interviews. The respondents are responsible for the accounting within their respective smaller non-profit organisations. Through a strategic selection, nine respondents were asked but only four of them had the opportunity to participate in our study.   Result & Conclusion: The accounting-process does not look the same within every small non-profit organisation, though they follow a process and have prepared routines for how the work should be performed. The nonprofit purpose entails that the involvement of the auditor becomes a significant cost issue where balance regarding benefit and cost is considered. Though, they rather choose to hire a professionally knowledgeable person than risk making mistakes. Every step is carried out carefully to establish a report of good quality which shows the members how the money has been used and to meet the norms and values of society.

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.</p>