No description available.

Denna undersökning avser att ta reda på hur den ideella organisationen Fatta använder sig av sociala medier för att sätta agendan. Uppsatsen bygger på agenda setting- teorin och tidigare forskning om ideella organisationer. Frågeställningen lyder “Hur använder Fatta sociala medier för att sätta agendan?”. Uppsatsens kärna baseras på insamlat material från Fattas sociala medier Facebook, Instagram och Twitter. Insamlingsperioden var under en månads tid. Detta material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att Fatta använder sociala medier i en väldigt liten utsträckning. Det i sin tur tyder på att det är ett flertal faktorer som spelar in för att en ideell organisation ska kunna hamna på agendan. I Fattas fall hjälper sociala medier dem att nå ut till sin publik med tre huvudsakliga kategorier: information, marknadsföring och uppmaningar. / The purpose of this thesis was to understand how social media can help non profit organizations to set the agenda. We have chosen to study the non profit organization Fatta. In this thesis a qualitative content analysis is used to look at the content in social media posts. The method is used to see how the non profit organiztion Fatta are using social media to set the agenda. The main results of this thesis is that being on social media is not enough for setting the agenda. There are several factors that come into play when a non-profit organization succesfully makes it to the agenda

Spel har varit en del av människans interaktion, inlärning och förståelse för mänskligt beteende under flera tusen år. På senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats när det gäller informationsöverföring och marknadsföring i ljuset av den ökande användningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering är ett effektivt sätt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer användas flitigt om fem till tio år. Det saknas dock i många fall förståelse för hur spelmekaniken är kopplad till informationsöverföringens specifika syfte och mottagare och hur man på ett relevant sätt använder sig av spelmekaniska element för att uppnå det engagemang som eftersträvas hos mottagaren. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess användning diskuteras både bland praktiker och teoretiker samt vilka möjligheter som finns för konceptet. Genom en kategorisering baserad på vilken typ av information som förmedlas och vem mottagaren är, utifrån en undersökning av böcker och artiklar i såväl akademiska tidskrifter, facktidningar och nyhetsmedier, samt intervjuer med praktiker kan vi konstatera att det idag saknas teoretisk kunskap om varför spelifiering kan skapa engagemang, hur spelifiering påverkar användare och vad det kan innebära för avsändaren.

#BlackOutTuesday blev en viral framgång på Instagram som miljontals människor engagerade sig i genom att dela en svart bild. I och med den digitala utvecklingen, har nya möjligheter skapats för sociala rörelser att nå framgång. Följande arbete kommer därför att studera hur generation Z använder digitala plattformar för att engagera sig och ta ståndpunkt i samhällsfrågor med kampanjen #BlackOutTuesday som analytiskt fokus. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att användare på Instagram ska motiveras till att dela viral kommunikation vidare och vilka egenskaper hos kommunikationen som gör den viral.  Det teoretiska ramverket består av uses and gratifications-teorin, deltagarkultur, identitet i sociala medier och virala faktorer. Studiens resultat kommer baseras på utsagor från kvalitativa intervjuer som analyseras mot tidigare forskning och valda teorier. Urvalet resulterade i sex intervjuer via ett målstyrt urval. Analysen visade att motiven som ligger bakom deltagandet grundar sig bland annat i rätt budskap, social relevans och rätt plattform. Kampanjen skapade också en trend som innebar att respondenterna ville bli en del av gemenskapen och visa att de stod på rätt sida. Resultatet visade också att deltagandet skiljde sig en hel del online och offline, där endast en respondent deltog offline. Det beror främst på hur sociala medier gjort det enklare för människor att delta riskfritt, accepterat och utan större ansträngning. Till sist visade studien att Instagram blivit ett verktyg för sociala rörelser att nå framgång på i och med att plattformen används av generation Z för att ta ställning på.

Digitaliseringen har förändrat samhället och idag använder en stor del av Sveriges befolkning sociala medier. Tiktok är idag en av världens största sociala medieplattform och det blir alltmer attraktivt för företag att marknadsföra sig på plattformen. I takt med digitaliseringen har konsumenter börjat lita mindre på företagens marknadsföring och istället ökat förtroendet för andra konsumenter. User generated content (UGC) blir alltmer populärt, och konsumenter litar till större del på obetalda åsikter på sociala medier jämfört med marknadsföring från företagen. För att ta reda på om företag bör använda sig av UGC som en marknadsföringsstrategi på TikTok, är studiens syfte att undersöka om UGC på sociala medieplattformen TikTok har en positiv påverkan på konsumenters köpintention. Detta undersöks genom att studera hur variablerna viralitet, medvetenhet, expertis och trovärdighet påverkar konsumenters köpintention. Studiens resultat tyder på att viralitet, expertis och trovärdighet har en positiv påverkan på köpintention medan medvetenhet inte kan påvisa någon påverkan.