In this case study, we investigate knowledge sharing between virtual volunteers, i.e. volunteers who work remotely by telephone or chat, in a specific non-profit organisation running a helpline. Previous research suggests that knowledge sharing may increase efficiency and continuity in organisations. This can be a challenge for organisations with limited fundings. Also, knowledge sharing between virtual volunteers is an understudied topic. We therefore strive to fill this knowledge gap by exploring how knowledge is shared between virtual volunteers in the selected organisation, and which factors are of importance for knowledge sharing between the volunteers.  We conducted qualitative semi structured interviews to collect empirical data, which was analysed through thematic analysis and the knowledge theories SECI model and the Concept Ba. From the thematic analysis six themes have emerged: organisational structure, commitment, information and communication technology, education, experience and relationships. These themes are the most important factors influencing knowledge sharing in the investigated organisation. Our results show that virtual volunteers share knowledge both physically and virtually. However, technical and organisational difficulties such as outdated documents and the volunteers' different possibilities to share knowledge with each other, were identified as challenges. We believe challenges with knowledge sharing in the organisation can be addressed by a Knowledge Management initiative adapted to the organisation including technical solutions facilitating flexible meetings, document management and a contact list of all volunteers and their role in the organisation. We suggest that implementation of a mentorship program would be beneficial for the organisation when new volunteers are introduced.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.

Denna uppsats undersöker ideella organisationers användande av sociala medier. Syftet är att presentera hur ideella organisationer använder sig av tvåvägskommunikation på sociala medier och hur de kan optimera sitt användande av detta. Dessutom förklaras vilka effekter tvåvägskommunikation respektive envägskommunikation har på följares engagemang på sociala medier. Målet är att presentera hur en ideell organisation kan använda sig av de sociala mediernas förutsättningar för tvåvägskommunikation och vilka effekter detta kan ha för dem. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod för att få en inblick i hur ideella organisationer upplever sitt användande av sociala medier och tvåvägskommunikation specifikt. Av denna anledning utförs en intervju för att fråga ut sex Sverigebaserade organisationer kring deras erfarenheter. Dessutom utförs en innehållsanalys av de valda organisationernas Facebooksidor för att kunna jämföra detta med intervjuresultaten för att öka undersökningens validitet. Uppsatsens slutsats är att ideella organisationers tvåvägskommunikation på sociala medier kan förbättras genom användandet av statistiska verktyg. En annan slutsats är att ideella organisationer till högre grad använder sig av tvåvägskommunikation än envägskommunikation på sina Facebooksidor. Dessutom konkluderar uppsatsen att envägskommunikation genererar fler reaktioner och kommentarer från användare på Facebook än tvåvägskommunikation, medan tvåvägskommunikation genererar flest delningar. / This paper researches non-profit organizations’ use of social media. The aim is to present how non-profit organizations make use of two-way communication on social media and its effects. The paper also shows the effects on follower participation through use of two-way communication compared to use of one-way communication and recommends how to improve it. The paper consists of a qualitative method in order to learn more of the experiences of social media and two-way communication by non-profit organizations. Six Swedish organizations are researched through both interviews and content analyses of the organizations’ Facebook pages in order to compare the two and thus increase the validity of the research. The conclusion of this essay is that non-profit organizations make use of two-way communication on social media more often than one-way communication. Use of two-way communication leads to a higher amount of shares on Facebook posts than the use of one-way communication, while one-way communication instead leads to a higher amount of likes and comments. One way for non-profit organizations to improve their use of two-way communication is through statistical tools made available on the different platforms.

The purpose of this study is to address and understand how shock advertising can be used for the social marketing of non-profit organisations in Sweden. To better understand shock advertising in the Swedish context a case study of a campaign published by the Swedish non-profit organisation Talita, with the purpose of bringing attention and awareness to the problem of prostitution happening at younger ages in Sweden, is performed. The study uses reception analysis to gain insights to the contexts and ways the campaign was encoded as well as decoded by intended audiences.  The study begins with a content analysis of the material that provides information on how Talita and the communication agency responsible for the campaign encoded the information. After information on the context and encoding is analysed, three focus group interviews are performed with groups of teachers and parents of children aged 12–17 are presented. This is done to understand how they interpret and construct meaning from the campaign. The information from these interviews is thematized and analysed to be able to compare it with the organisation’s intended interpretations.  The result from this reception analysis showed that the shock advertising in this campaign was negotiated by the audience. The study even confirmed former research and found that elements of shock can lead to oppositional readings due to the audience feeling overwhelmed by the content and choosing therefore to do nothing or purposefully ignore advertisements. The case study was able to provide supporting evidence on media resistance and provide a contextual case example for how a specific Swedish audience of media consumers understand shock advertising in social marketing done by nonprofits.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group? The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform. The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group. Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value. By increasing brand awareness SkV can create positive associations, by focusing on what is most relevant to the target group, which is less religious aspects of the business and a more emotional relationship. This contributes to increased value for SkV and the target group when a mutual relationship is created. / Vad står Svenska kyrkan Västerås för idag enligt de anställda och hur vill de profilera sig mot målgruppen? Vilken image och vilka förväntningar finns hos målgruppen på Svenska kyrkan i Västerås? Hur ska Svenska kyrkan Västerås kommunicera enhetligt med avsikt att skapa ömsesidigt värde med målgruppen? Studiens syfte är ge rekommendationer till Svenska kyrkan Västerås för den blivande kommunikationsplanen genom att undersöka deras profil samt målgruppens image och förväntningar på organisationen. Studien syftar även till att undersöka hur Svenska kyrkan Västerås kan kommunicera sitt varumärke enhetligt. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal samt fokusgrupper bestående av ett urval av målgruppen. Bättre överensstämmelse mellan profil och image innebär att SkVs anställda får större förståelse för organisationen och kan kommunicera mer enhetligt vilket leder till en starkare varumärkesidentitet. Om SkV förstår vad som är relevant för sin målgrupp kan de minska den totala kostnaden för customer delivered value och på så sätt öka det totala värdet. Genom att öka varumärkeskännedom kan SkV skapa positiva associationer till varumärket, genom det mest relevanta för målgruppen med mindre religiösa inslag i verksamheten och en mer emotionella relation. Detta bidrar till ökat värde för SkV och målgruppen då en ömsesidig relation skapas.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Allmännyttiga ideella föreningar är en samling av människor med gemensamma intressen som arbetar för allmänhetens nytta. Verksamheten kräver resurser för att drivas vilket oftast genereras av samhället i form av bidrag och donationer. Därav blir ideella föreningar beroende av intressenter som tillför resurser för att kunna driva en ideell verksamhet. Beroendet kräver i sin tur att ideella föreningar anses vara legitima. Föreningar använder därför strategier för att skapa och bevara legitimitet, varav årsredovisningar är ett av verktygen som används. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar använder årsredovisningar för att skapa och bevara legitimitet. En kvalitativ innehållsanalys har utförts på tio allmännyttiga ideella föreningars årsredovisningar genom en undersökningsmodell för att identifiera koder, nyckelord och meningsbärande enheter i ett kodningsschema. Undersökningsmodellen bygger på tidigare forskning kring fyra olika strategier som är; informera, anpassa, ändra och manipulera. Resultatet av studien visar att allmännyttiga ideella föreningar informerar, anpassar, ändrar eller manipulerar genom årsredovisningarna för att skapa och bevara legitimitet. Studiens teoretiska bidrag är en mer teoretiskt utvecklad modell för en fortsatt framtida forskning. Studiens sociala bidrag är att bidra med en förståelse för hur allmännyttiga ideella föreningar skapar och bevarar legitimitet genom årsredovisningen. / Public non-profit organizations are groups of people with common interests working towards specific goals. To be able to operate, the organizations require resources generated by the society through gifts and donations. Therefore, the organizations are dependent on the stakeholders to be able to survive the market. Organizations also require that the society assumes the non-profit organizations to be legitimate. Legitimacy can be created and maintained through various strategies, including annual reports as one of the tools to do so. The purpose of the study is to create an understanding of how public non-profit organizations uses annual reports to create and maintain legitimacy. A qualitative content analysis is adapted on ten annual reports of public non-profit organizations through a research model to identify codes, keywords and meaningful components in an encoding scheme. The research model is based on previous research on four different strategies; inform, adapt, modify and manipulate. The results of the study indicate that public non-profit organizations inform, adapt, modify or manipulate in order to create and maintain legitimacy through the annual reports. The study’s theoretical contribution is a further developed theoretical model for future research. The study’s social contribution is to contribute with an understanding of how the public non-profit organizations in Sweden create and maintain legitimacy through annual reports.

No description available.