No description available.

<p>Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. </p><p>Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. </p><p>Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen".</p> / <p>Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. </p><p>Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. </p><p>Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.</p>

Title: Upsetting Offsets - A case study of Colombia and their legislation of biodiversity offsetting Authors: Linda Levin and Linda Olsson Supervisor: Åsa-Karin Engstrand Background: The global loss of biodiversity is a very timely debate, and experts are actively working on finding new ways to lessen and reverse the negative impacts placed on the environment. One such way is biodiversity offsetting and it is a methodology that is becoming more prevalent within national environmental legislations. Colombia enforced a legislation regarding biodiversity offsetting in 2012, and it quickly became apparent that the process would not progress without its issues. Aim: The aim of this study is to research the government, NGOs and companies in relation to the legislation of biodiversity offsetting in Colombia established in 2012, to acquire knowledge regarding their roles, relationships and the challenges they are experiencing. Methodology: The empirical data was collected during a two months field study in Colombia. The data was collected in a qualitative manner, through interviews with employees at governmental entities, NGOs and companies. While conducting the empirical research, theoretical information was gathered, which implies an iterative approach. Conclusion: According to the results of this study, there are various issues to be found in the implementation process of the legislation, both in regards to practical difficulties, as well as in the relationships between the different actors. Some of these problems could be mitigated with a national habitat banking system, where the offsetting activities are managed by an external part.  Key words: Biodiversity offsetting, environmental governance, Colombia, NGOs, the government, companies, roles, relationships, challenges. / Bakgrund: Den globala negativa påverkan på den biologiska mångfalden är en högst aktuell debatt, och experter arbetar ständigt med att hitta nya sätt att vända de negativa effekterna på miljön. En metod som ämnar göra detta är ekologisk kompensering, vilken blir allt vanligare inom nationell miljölagstiftning. I Colombia trädde en lagstiftning gällande ekologisk kompensering i kraft under 2012, och det blev snart uppenbart att processen inte skulle fortskrida utan sina problem. Syfte: Syftet med denna studie är att i Colombia, undersöka regeringen, ideella organisationer och företag i relation till lagstiftningen om ekologisk kompensering som trädde i kraft 2012, för att förvärva oss kunskap om deras roller, relationer och utmaningar. Metod: Det empiriska datamaterialet samlades in under en två månader lång fältstudie i Colombia. Detta skedde kvalitativt, genom intervjuer med anställda på regeringsorgan, ideella organisationer och företag. Samtidigt som vi genomförde den empiriska undersökningen, samlade vi även in teoretisk information, vilket visar på användningen av en iterativ metod. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att det finns vissa svårigheter i implementeringsprocessen av lagstiftningen, såväl gällande praktiska svårigheter, som i relationerna mellan de olika aktörerna. Några av dessa problem skulle kunna lösas med ett nationellt habitat banking system, där kompenseringsaktiviteterna hanteras av en extern part. Nyckelord: Ekologisk kompensering, miljöstyrning, Colombia, ideella organisationer, regeringen, företag, roller, förhållanden, utmaningar.

The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".

Non-profit organizations’ communicational challenges in a glocal market – A pre-study to a communication plan for the non-profit organization Humlan. This study intends to examine and analyze the current strategic position of the non-profit organization Humlan, and how the organization can develop their communicational efforts to make themselves more competitive in the glocalized market in which they compete. This has been examined by qualitative interviews with the employees of the Humlan, and a quantitative survey of Humlans potential target group, students.  The results of the interviews showed that the employees of Humlan experienced the competition in the market as fierce, and that they experienced a need to communicate their uniqueness as a non-profit organization. The employees also expressed a wish for the Humlan brand to become associated with quality. In turn, the student survey showed that the students had a low knowledge-level regarding Humlan, that they were interested in a wide array of cultural expressions, and that they mainly wanted to communicate with Humlan by taking part of information such as news. In summary, the study showed that Humlan could develop their communicational efforts by creating awareness about the organization and its uniqueness among students. However, the study showed that this could be problematic due to the students’ communicational preferences. The results also showed that it is possible to see a resemblance between the communicative issues faced by Humlan and communicative issues faced by other types of non-profit organizations.

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har också vänt upp och ner på traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns därför en osäkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie är därför att skapa ökad kunskap och förståelse för hur ideella organisationer använder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhålla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre väletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens Rätt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation. Även en kvantitativ innehållsanalys av organisationernas Facebook-sidor utfördes. Empirin analyserades sedan utifrån valda teorier och genom jämförelser fallen emellan. Därmed kunde slutsatsen dras att alla tre organisationer använde sociala medier som ett verktyg för att engagera supportrar i deras verksamhet och sakfrågor, främst genom att uppmana dem till lobbying och påverkan. De kommunicerade alla på ett sätt som genererade eWord-of-Mouth för att uppnå viral spridning av sina budskap. Den typ av kommunikation som användes i störst utsträckning på Facebook var av dialogisk och relationsskapande karaktär, trots att ingen av organisationerna satte relationsbyggande i fokus. / The arrival of social media has brought new opportunities for marketing communication. This change, however, brings major changes to the perceptions of traditional marketing methods. Uncertainty exists in how to best utilise media’s potential in regards to creating dialogue, interaction, relationship building and viral reach with and amongst supporters. The purpose of this study is thus to contribute to a greater understanding of how non-profit organisations are using social media to communicate as well as creating and sustaining relationships with their supporters. A multiple case study design has been employed, focusing on three well-known nonprofit organisations in Sweden; Djurens Rätt, Greenpeace Sweden and Amnesty Sweden. Qualitative research data was gathered through interviews with persons responsible for social media communications within the three organisations. A quantitative content analysis of the organisations’ Facebook pages was also conducted. The empirical findings were then analysed through relevant theories and comparison between the cases. The results indicate that all three organisations used social media as a tool to encourage their supporters to engage with the organisation’s activities and beliefs, primarily lobbying- or advocacy-related activities. The organisations communicated in a way that generated eWord-of-mouth, in order to spread their messages virally. On Facebook, communication was mainly characterised by two-way dialogue and relationship building, despite none of the organisations focused on building relationships with their supporters.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet. Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna. Ett fenomen som samtliga föreningar kan komma att ställas inför vid ett införande av direktivet är att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera nya medlemmar på grund av ökad administration och bolagisering, vilket kan få negativa konsekvenser för de ideella idrottsföreningarnas roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital.

Att implementera ett beslutsstöd i en organisation är en resurskrävande och komplicerad uppgift där problem ofta uppstår. Syftet med denna studie är därför att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ideella organisationer bör ta hänsyn till när de implementerar ett beslutsstöd. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med ideella organisationer i välgörenhetssektorn. Erhållen empiri har analyserats utifrån Yeoh and Koronios Model of critical success factors for BI systems som ansats. Vår studie redogör hur och om Yeoh och Koronios (2010) faktorer har kommit att spela en betydande roll för de organisationer vi intervjuat. Resultatet av studien redovisar en uppsättning kritiska framgångsfaktorer vi lyckas identifiera i relation till vår ansats. Vi redovisar även vilka specifika framgångsfaktorer vi kunnat identifiera för ideella organisationer.

Konsumtionen i världen ökar och ett sätt att motverka den miljöpåverkan det medför är återanvändning genom second hand. Många second hand-verksamheter har välgörenhetssyfte och för att uppmuntra till köp krävs god marknadsföring samt ett starkt varumärke och där spelar butiken en central roll. Föreliggande studie har därför undersökt hur ett grafiskt kampanjmaterial för användning i en second hand-butik med välgörenhetssyfte kan vara utformat för att öka betalningsviljan. För att besvara forskningsfrågan har forskning genom design använts. Tidigare forskning och en förstudie har legat till grund för designarbetet genom vilket två koncept kallade Oväntad kombo och På köpet har tagit fram. Båda koncepten förmedlar vad pengarna vid köp går till, men har olika angreppssätt. Koncepten värderades genom kvalitativa intervjuer, vilka visade att det fanns stora risker att konceptet På köpet missuppfattades, medan Oväntad kombo upplevdes som tydligt och väckte positiva känslor. Värderingen resulterade i att konceptet Oväntad kombo rekommenderas för användning i butik. En kvantitativ jämförelse visade dessutom att konceptet leder till mätbar ökad betalningsvilja.

Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.