Denna studie syftar till att undersöka hur ideella organisationer kan använda sig av rörlig infografik i sin marknadsföring på sociala medier för att väcka uppmärksamhet och intresse kring sitt arbete. Studien har gjorts i samarbete med den ideella organisationen Hand in Hand och praktiska exemplen har utformats baserat på Hand in Hands verksamhet. Målet är att organisationens målgrupp ska förstå effekten av arbetet, få kännedom om hur de arbetar samt känna engagemang och/eller en vilja att veta mer. För att göra det har ett koncept och designmanéer utformats. Studien inleddes med en förstudie i tre delar. Detta för att få en större förståelse för Hand in Hand som verksamhet, undersöka liknande koncept på sociala medier samt få en uppfattning om den givna målgruppens syn på; innehåll på Instagram, ideella organisationer och hur information presenteras. Därefter genomfördes en designprocess med utgångspunkter från förstudie och tidigare forskning. Flera koncept utformades och värderades för att komma fram till ett koncept att arbeta vidare med. Därefter utformades praktiska exempel av det valda konceptet, vilket innefattade att ta fram manus, storyboard, design och animering. Värdering av de slutgiltiga praktiska exemplen gjordes genom fem semistrukturerade intervjuer med tillhörande efter-enkät. Studien resulterade i ett designkoncept för rörlig infografik för Hand in Hand. Konceptet är utformat utifrån målgruppen och för att fånga uppmärksamhet och väcka intresse för organisationen och deras arbete på sociala medier. Genom användning av illustrerad grafik och rörligt material kan uppmärksamhet fångas då det idag är relativt nytt på sociala medier och gör att det sticker ut i flödet. I konceptet väcks ett intresse genom kontinuerlig rörelse och skapande av en historia, vilket gör att mottagaren vill veta mer. / This study aims to explore how non-profit organizations can use motion infographic in their social media marketing to attract attention and interest to their work. The study has been done in collaboration with the non-profit organization Hand in Hand and practical examples have been developed based on Hand in Hands work. The goal is that the target group of the organization should understand the effect of the work, get to know how they work, feel engaged and/or want to know more. To do so, a concept and design manners have been formed. The study began with a preliminary study in three different parts with the aim to get a greater understanding of Hand in Hand as a business and to investigate similar concepts on social media. It also aimed to give an idea of the given target groups view on; Instagram content, non-profit organizations and ways of presenting information. Subsequently, a design process was carried out based on the preliminary studies and previous research. Several concepts were developed and evaluated to find one final concept to continue working on. Thereafter, practical examples of the chosen concept were designed. This included developing a script, a storyboard, design and animation. Evaluation of the final practical examples was done through five semi-structured interviews with a complementary questionnaire. The study resulted in a design concept for motion infographic for Hand in Hand. The concept is designed with the target group in mind and to attract attention and arouse interest to the work of non-profit organizations on social media. Through the use of illustrated graphics and motion elements, attention can be captured since its usage is relatively new on social media and makes it stand out in the feed. The concept arouses interest through the use of continuous movement and the creation of a story, which makes the viewer want to know more.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Alla behöver vara med och bidra till hållbar utveckling. Under senare tid har det blivit allt viktigare att arbeta kring hållbarhetsfrågor för att främja hållbar utveckling. I tidigare forskning har det framkommit att organisationer som använder intressentengagemang i hållbarhetsredovisningen kan utvinna fördelar. Något som dock inte tidigare har studerats är hur organisationer av typen ideella idrottsföreningar kan använda hållbarhetskommunikation som verktyg för att utvinna fördelar som resurser från intressenter och för att leda sitt hållbarhetsarbete framåt. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och intressentteorin för intressenters tryck på föreningar och med en egenupparbetad analysmodell undersöks hållbarhetskommunikation som verktyg utifrån institutionella teorins begrepp decoupling och coupling. Syftet med studien är att få en förståelse för hur kommunikation av hållbarhetsarbete kan användas som verktyg i ideella idrottsföreningar. Studien bidrar till att förstå hur det annorlunda tryck ideella idrottsföreningar upplever på grund av sin mer legitima karaktär inverkar på vilket verktyg hållbarhetskommunikation blir. Studiens syfte har lett till frågeställningarna: Hur inverkar trycket från intressenter på ideella idrottsföreningar att använda hållbarhetskommunikation för att erhålla resurser? Hur används hållbarhetskommunikation som verktyg i ideella idrottsföreningar för att erhålla mer legitimitet och arbeta mer strukturerat med hållbarhet? Studien har genomförts genom fallstudie att studera en typ av ideella idrottsföreningar vilket har varit ridsportföreningar. Material har samlats in genom intervjuer med representanter från utvalda föreningar och studie av sociala medier som källa till att bekräfta informationen från intervjuerna som triangulering. Studien visar att ridsportföreningar i första hand inte använder hållbarhetskommunikation som ett verktyg för att erhålla resurser. Hållbarhetskommunikationen används snarare i föreningarna som ett verktyg som leder deras hållbarhetsarbete framåt. Studien visade även tydligt att det tryck som kommer från intressenter att arbeta med hållbarhet kom i princip enbart från de interna intressenterna. / Everyone is needed to contribute to sustainable development. It has been more important over the years to work with sustainability to promote sustainable development. Previous research explores organizations use of stakeholder engagement in sustainability reporting and its benefits. Organizations in the type of non-profit sports associations haven’t been researched before in its ways of using sustainability communication as a tool. A tool to gain recourses from stakeholders and in using it for development of the association’s sustainability work. This study is based on legitimacy theory and stakeholder theory for understanding in stakeholders demand on associations and with the analysis model is sustainability communication examined as a tool on the basis of the concept of decoupling and coupling in the institutional theory. The purpose of this study is to create an understanding in how communication of sustainability work is used as a tool in non-profit sports associations. The study contributes to understanding what the sustainability communication as a tool becomes in non-profit sports associations that experience a different demand from stakeholders than other types of organizations because of its already legitimate character. The purpose of this study resulted in the research questions: How does the pressure from stakeholders on non-profit sport associations affect the use of sustainability communication to earn resources? How is sustainability communication used as a tool in non-profit sport associations for obtaining legitimacy and leading sustainability work forward? The study implemented case study as a method of studying one type of non-profit sports association, where equestrian associations was selected. Data material was collected through semi-structured interviews and social media was examined to validate the information in a way of triangulation. The study shows equestrian associations main reason to use sustainability communication as a tool is not to gain recourses. It is rather used in the associations to lead sustainability work forward. The study also shows the pressure from stakeholders are internal than external in sustainability work for the equestrian associations.

The study aimed to investigate how homeless people in Gävle municipality experience the remedial actions to stop homelessness. Eight homeless individuals, four acutely homeless and four living in municipal shelters, were interviewed for the purpose of thisresearch. The results show that the experiences of remedial actions are linked to the situation of homelessness; the majority of the interviewees, however, do not consider they receive adequate help from the social services, although they feel satisfied with the actions from the non-profit organisations. The theoretical analysis shows that insufficient efforts or lack of actions can lead to homeless people experiencing social exclusion. Finally, the results show that the interviewees wish for remedial actions that result directly in housing and thus life change. This supports the previous research that showed that similar actions are compatible with the well-being and the possibility of reintegration into society. / Studien syftade till att undersöka hur hemlösa i Gävle kommun upplever att de åtgärdande insatserna mot hemlöshet fungerar. Åtta individer som lever i hemlöshet intervjuades, varav fyra akut hemlösa samt fyra som bor på kommunala stödboenden. Resultaten visar att upplevelser av insatser är kopplade till situation av hemlöshet, dock upplever majoriteten att de inte får adekvat hjälp av socialtjänst. Vidare uppgav samtliga hemlösa att de är nöjda över de ideella insatserna från den öppna verksamheten. Utifrån den teoretiska analysen visar det sig bland annat att brister och avsaknad av insatser kan leda till att hemlösa upplever social exklusion. Resultaten visar avslutningsvis att de hemlösa önskar insatser som direkt leder till eget boende för att kunna göra en livsförändring. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar på att liknande insatser är förenligt med välbefinnande och möjlighet till återintegrering i samhället.

The objective of the study is to examine psychological needs of individuals working as volunteers. The needs can then be understood in relation to the structure of the organisation they are a part of. The results of the empirical study are based on twelve qualitative interviews, where three individuals per organisation were chosen from four different organisations in the south of Sweden.  The result shows three important motives. The first one is the identification of the interviewees’ psychological position, and what factors were expressed as essential. The second motive presents a description of the needs, and the character profiles. The third motive describes the organizational structure’s impact on the individuals’ dedication to their commitment. Based on the analysis of the empirical results, the interviewees working as volunteers have a similar conception of needs. The analysis also shows that a majority of them have similar character traits. The volunteers in this study value the characteristics and values of non-profit commitment. They also value how their primary and secondary needs become satisfied through their volunteering, which they bring forward as something that their paid work does not provide. The choice of organisation, to which they are committed, has been of prime importance. The analysis shows that the non-profit commitment fulfils the purpose of self-realization. However, in order to satisfy the needs of volunteers, the form and structure of the organisation have to function properly. External factors that are not maintained may influence the motivation, which can lead to a lack of drive force and abandonment of the commitment.   Keywords: Volunteering, non-profit organisations, needs, motivation, organisational structures, leadership.

: På ett övergripande plan har idrott, och så även lagidrotter, en betydelse för människors hälsa eftersom den fysiska aktiviteten, som ofta kommer med idrott och lagidrotter, påverkar folkhälsan. Även den strukturerade fotbollen har betydelse för folkhälsan i och med att fotboll medför skador vilket påverkar människors hälsa. Syfte: Syftet för studien var att undersöka vilken betydelse den strukturerade och ideella fotbollen har för vuxnas hälsa. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex aktiva fotbollsspelare, två män och fyra kvinnor från tre olika ideella fotbollsföreningar. För att analysera data genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av den manifesta tolkningen mynnade resultatet ut i fyra huvudkategorier vilka var struktur, livspussel, föreningsidrott och spontanidrott samt manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Underkategorierna för den manifesta tolkningen var rutiner, planering, prioritering, bidra till laget, mer seriöst och kvinnliga fotbollsspelare. Av den latenta tolkningen mynnade resultatet ut i tre teman vilka var fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa följt av subteman som var avkoppling, återhämtning, prestationskrav, skador, bättre fysisk form, social identitet, gemenskap och meningsskiljaktigheter. Slutsatser: Slutsatser för studien är att den strukturerade fotbollen har betydelse för vuxnas hälsa då rutinerna gör att de är fysiskt aktiva. Den har också betydelse då fotbollsspelarna får avkoppling och återhämtning samt en möjlighet att ha en social identitet och känna en gemenskap i laget. Skadorna och meningsskiljaktigheterna som förekommer är inte av någon negativ betydelse för hälsan. Däremot har prestationsångesten en negativ betydelse för de kvinnliga fotbollsspelarna. / <p>Betyg i Ladok 220218.</p>

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

Hållbar utveckling har på senare år blivit allt mer omtalat och ett ämne som ses som en lösning på den rådande klimatkris som världen står inför. För att ämnet ska uppmärksammas i samhället krävs det att organisationer och beslutsfattare kommunicerar budskapet, dock saknas det tydliga definitioner för hur kommunikationen ska konstrueras. Syftet med denna studie är att, ur ett explorativt synsätt, undersöka vilka visuella och retoriska element som används av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen för att konstruera hållbarhet samt hur elementen samspelar med varandra i konstruktionen. Samtidigt önskar studien bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan ideella organisationer, hållbarhet, kommunikation och sociala medier.Studiens empiriska material består av fem Instagram-inlägg som analyseras genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade på att de objekt som var synliga i bilderna kontextualiserade bilden och förankrade budskapet. Resultatet visade också att appellformerna ethos och logos var delaktiga i den textuella kommunikationen medan pathos inte återfanns. Samspelet i konstruktionen av hållbarhet synliggjordes mellan de konnotationsbärande objekt som återfanns i bilden och appellformen ethos som återfanns i texten. / Sustainable development has in recent years increased and is a topic that is seen as a solution to the current climate crisis the world is facing. In order for the subject to be noticed in society, it is required that organizations communicate the message of the climate crisis. However, there are no clear definitions for how the communication should be constructed. The purpose of this study is to, from an exploratory point of view, examine the visual and rhetorical elements that are used by the Swedish non-profit organization Swedish Tourist Association to construct sustainability in communication and how the elements interact with each other in the construction. At the same time, the study contributes with further knowledge about the relationship between non-profit organizations, sustainability, communication and social media. The empirical material of the study consists of five Instagram posts that are analyzed through a semiotic image analysis and a rhetorical text analysis. The result showed that the objects that was visible in the images contextualized the image and anchored the message. The results also showed that the rhetoric elements ethos and logos were involved in the textual communication while pathos could not be found. The interplay in the construction of sustainability was visible between the connotation-bearing objects that was found in the images and rhetoric element ethos that was found in the text.

Bengtsson, M. En hoppfull strävan. En fallstudie om ideellt engagemang inom suicidpreventivt arbete i Sverige. Masteruppsats i Socialt Arbete, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2023.  Denna studie tar avstamp i det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige och vänder sedan blicken mot de ideella organisationernas roll i frågan. Syftet är mer specifikt att analysera den ideella organisationen Minds arbete som aktör i det nationella suicidpreventiva arbetet. Genom att se till suicidprevention i landet och ta del av organisationen Minds arbete utgör denna uppsats en fallstudie av kvalitativ sort till sin karaktär, något som möjliggör att fokusera på en enda organisation. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av interaktiv samhällsstyrning och altruism, det är med hjälp av dessa begrepp som studiens textanalys genomförts och sammanställts. Studien har visat på att det finns ett omfattande ideellt engagemang inom det suicidpreventiva arbetet i Sverige, där Minds arbete spelar en avgörande roll. Resultatet visar även att det finns utmaningar för samverkan samt den enskilda ideella organisationen när interaktiv samhällsstyrning blir en del av socialt arbete. I den behovsanalys som utgår från nuvarande nationella strategi för suicidprevention, som ligger till grund för den förnyade handlingsplan som förväntas komma under senare halvan av 2023 betonas samverkan mellan olika aktörer. Det går att se att det finns en ökad medvetenhet kring de ideella organisationernas gärning inom svårlösta sociala frågor såsom suicid, och att det pågår ett arbete för att på ett bättre sätt integrera detta i den nationella strategi för suicidprevention som ska presenteras för riksdagen i år. / Bengtsson, M. A hopeful endeavor. A casestudy about non-profit involvement in suicide prevention in Sweden. Degree project in social work, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2023.  This study is based on the national suicide prevention programe in Sweden and turns its gaze to the role of non-profit organizations. The purpose is to analyze the non-profit organization Mind and their work within national suicide prevention. This essay constitutes a qualitative case study, something that allows us to focus on a single organization. The theoretical framework for this study consists of governance and altruism, it is with the help of these theories that the analysis is carried out and compiled. The study shows that there is an extensive non-profit involvement in suicide precention in Sweden, where Mind plays an important role. Results also show that there are challenges in collaboration and within the individual non-profit organization itself when governance becomes a bigger part of social work. In the making of a new national suicide prevention program an analysis of the needs in the current national strategy has been presented. In this analysis cooperation between different actors within the field is emphasized. There seems to be an increased awareness of the work of non-profit organizations in social work and complex issues such as suicideprevention in the new national strategy which is set to be presented in the latter half of 2023.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.