Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ”reklam-kanal”, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt.

Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

No description available.

No description available.

Tidigare forskning visar att varumärkesbyggande är viktigt hos kommersiella organisationer för att sticka ut framför konkurrenter, det finns dock begränsad forskning om varumärkesbyggande i ideella organisationer i Sverige. Det är viktigt att varumärkesidentiteten; hur företaget vill bli uppfattade, överensstämmer med varumärkesimagen; konsumentens uppfattning, då det skapar konkurrensfördelar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den ideella organisationen Erikshjälpens eftersträvade varumärkesidentitet överensstämmer med konsumenternas uppfattning samt hur detta kan förbättras om så inte är fallet. Studien är av kvalitativ karaktär där konsumenternas uppfattning av varumärkesimagen jämförs med organisationens uppfattning om dess varumärkesidentitet. Analysen sker med hjälp av Kapferers varumärkesprisma där personlighetsdimensionen mäts med Aakers teori om varumärkespersonligheter. Resultatet visar att varumärkesidentiteten överensstämmer med varumärkesimagen gällande vissa delar i varumärkesprismat som personlighet och kultur men att konsumenter inte uppfattar organisationens huvudsakliga ändamål; att hjälpa barn. Erikshjälpen bör därför fokusera på förmedlingen av sitt huvudsakliga syfte genom marknadsföring.

<p>Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.</p>

Titel: Bollen är rund, allt kan hända - Ekonomistyrning i Allsvenska fotbollsklubbar   Författare: Jonna Andersson och David Åberg   Handledare: Krister Bredmar   Bakgrund: De senaste åren har flera fotbollsklubbar hamnat i ekonomisk kris och hotats av konkurs. Styrning är komplex då intäkter och kostnader är beroende av sportsliga fram- och motgångar. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har vissa ekonomiska krav på klubbarna för att de ska få tillhandahålla sin elitlicens. Med detta i åtanke vore det intressant att veta vilka medel som klubbarna använder för att styra sin ekonomi.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur fotbollsklubbarna som spelar i Allsvenskan 2017 styr sin ekonomi och analysera huruvida lämpade dessa styrmedlen är i den osäkra och oförutsägbara framtiden som de verkar i där ekonomin och sportsliga framgångar är beroende av varandra. Vidare är syftet att se om det finns indikationer på att professionaliseringen gällande ekonomistyrningen har ökat.   Metod: För att uppfylla syftet har en induktiv ansats gjorts med en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via telefon och mejl. Det empiriska insamlade materialet från åtta Allsvenska klubbar har vi sedan förklarat genom olika teorier.   Slutsats: Av det empiriska materialet kan vi se att klubbarna använder sig av styrmedel så som budget, prognos, nyckeltal och olika mål för att driva sin verksamhet. Flera av klubbarna vittnar om att professionaliseringen inom styrningen har ökat och vi kan se att klubbarna övergår från ideell till kommersiell verksamhet. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrmedel, Allsvenskan, fotbollsklubbar, ideell förening, verksamhetsstyrning

This thesis discusses the development of the state’s liability for non-pecuniary damages caused by violations of the basic human rights protected by the European Convention on Human Rights (ECHR). The thesis identifies and critically discusses differences and similarities between the Supreme Court’s case law and the provision 3:4 in the Swedish Tort Law (skadeståndslagen 1972:207), which regulates the state’s liability for violations of the ECHR since the 1st of April 2018. Furthermore, the thesis discusses whether the Supreme Court’s active role in the expansion of the state’s liability raises any issues from a democracy perspective. In conclusion, the Supreme Court’s active role is deemed not entirely compatible with the principle of popular sovereignty. However, the thesis asserts that the influence of the European Union and the ECHR has changed the societal role of the courts. Finally, the thesis discusses how the continued development of the state’s liability for basic human rights might take form. Specifically, the thesis examines the implications of a liability for violations of the basic rights protected by the Swedish constitution (2 kap RF). In conclusion, the absence of guiding case law means that a number of questions would need to be examined, but it also means that the policy discussion can be held more freely. / Denna uppsats behandlar utvecklingen av det allmännas ansvar för ideella skador orsakade genom överträdelser av de grundläggande rättigheterna i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). I uppsatsen förs en kritisk diskussion om likheter och skillnader mellan HD:s praxis och den bestämmelse om det allmännas ansvar för konventionsöverträdelser som gäller i 3:4 skadeståndslagen (1972:207) sedan den 1 april 2018. Vidare diskuteras huruvida HD:s aktiva roll i utvidgningen av det allmännas ansvar föranleder några betänkligheter ur demokratisynpunkt. Sammanfattningsvis konstateras att HD:s normgivning genom praxis inte är helt förenlig med folksuveränitetsprincipen. Samtidigt framhålls att inflytandet EU- och Europarätten har förändrat domstolens roll i samhället. Slutligen diskuteras hur den fortsatta utvecklingen av det allmännas ansvar för överträdelser av grundläggande rättigheter kan komma att se ut, specifikt vad ett ansvar för överträdelser av rättigheterna i 2 kap RF skulle innebära. Slutsatsen av diskussionen är att frånvaron av vägledande praxis från Europadomstolen innebär att en mängd frågor skulle behöva utredas, samtidigt som det ger utrymme till en friare rättspolitisk diskussion.

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning. Insamlingsmetoden har varit kvalitativ med hjälp av intervjuer. I denna studie medverkar organisationerna; Amnesty och Kooperation utan gränser. I Intervjuerna medverkade med Amnestys pressekreterare, Elisabeth Löfgren och VD:n för kooperation utan gränser, Lennart Hjalmarsson.Definitionen av vad framgång är inom en organisation påverkas av vilka värderingar, mål och maktstruktur som finns inom dem. En stark dominant ledare eller koalition skulle kunna hindra förändringar från att ske och på så sätt blir organisationen rigid och ovillig till nya framgångsmått. I denna studie görs en genomgång av betydelsen utav makt, målsättning och organisationerna syn på framgång. Syftet är att undersöka ideella humanitära organisationer och se vilka tankar de har kring begreppet framgång samt hur de bygger upp sina organisationer för att nå den framgång de eftersträvar. Dessutom vill jag undersöka vilka mål de har samt se ur ett maktperspektiv vem som beslutar målen.Den teoretiska referensramen består utav tre organisationsteorier; klassisk teori, Human relations och systemteori. Teorierna presenteras med en kort introduktion samt vilket synsätt de har på maktstrukturen och beslutsvägen. I den teoretiska referensramen redovisas även en teori om målsättningens funktion.Resultatet visade att framgång för organisationerna är ett förverkligande av deras vision och på så vis en värld där de inte behöver existera. För att nå dit har de diverse delmål de arbetar med för att förverkliga en målsättning om att alla i världen ska ha mänskliga rättigheter, bra levnadsstandars och att människor inte längre ska behöva leva i fattigdom. Deras framgångsmått är även grundad på ekonomiska mått på grund av att intäkter i form av bistånd krävs för att måluppfyllelsen. Båda organisationerna grundas på ett demokratiskt synsätt med medlemsvald styrelse som högsta beslutande organ. Dock ser arbetssätt och organisationsuppbyggnad olika ut. Maktstrukturen skiljer sig till viss del men båda organisationerna har en byråkratiserad centrerad makt där besluten fattas. Dock har medlemmarna makt att påverka styrelsemedlemmarna. Beslut inom organisationerna är begränsade av regler, normer och vision.

<p>I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.</p><p>Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör.</p><p>För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson.</p><p>De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.</p>