Som följd av omvärldsförändringar ökar samverkan mellan offentlig och ideell sektor i omfattning. Ideella organisationer, föreningar och det civila samhället har idag blivit en välfärdsproducent för att tillsammans med den offentliga sektorn bemöta komplexa samhällsutmaningar. Frivilligorganisationer har tagit över verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi, de sköter idrottsanläggningar, bedriver integrationsverksamhet, sköter om vandringsleder och fritidsgårdar. Tvärsektoriell samverkan sker i form av bidragsgivande, skötselavtal eller delägarskap i större EU-projekt. Syftet med denna studie är att studera hur individer upplever samverkan mellan offentlig och ideell sektor som ett lärorum, samt vad de upplever som hinder för lärande. För att undersöka detta, har en fenomenografisk studie genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är teorier om lärande i praktikgemenskap, lärande i och mellan organisationer samt fenomenografisk syn på lärande som fenomen. Som datainsamlingsmetod har sex semistrukturerade intervjuer med representanter involverade i tvärsektoriell samverkan genomförts. Studiens resultat och slutsatser visar på att lärande vid tvärsektoriell samverkan sker i samspel med andra individer och som kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och kommunen. Informanternas syn på lärande vid samverkan är övergripande positiv. Det konstateras dock att samhällsutvecklingen kräver nya former av samverkan och effektivare utnyttjande av parternas kunskaper. Resultatet visar att bristfällig information och kommunikation mellan parter, allmänt sinande ideellt engagemang och maktobalans i förhållandet är hinder för lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé. Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.

This paper examines the non-profit organization Friskis&amp;Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&amp;Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement. A subsequent impact that was found is that certain leadership styles may be rewarded and that certain criteria on the personal level in terms of which individuals fit within the organization can be created. / I denna uppsats undersöks den ideella organisationen Friskis&amp;Svettis med syfte att få insikt i huruvida självstyrning finns, vilken är vår teoretiska utgångspunkt, samt hur den i sådana fall tar form.  Ett vidare intresse har varit att analysera vilka krav och konsekvenser som kan komma att utvecklas ur denna styrningsform. För att få svar på undersökningens frågeställningar har en kvalitativ ansats använts genom intervjuer med funktionärer vid Friskis&amp;Svettis Uppsala. De slutsatser som dragits från undersökningen är att det finns faktorer som pekar på självstyrning inom organisationen, dels passens riktlinjer som kan ses som en teknik för att styra individerna i önskad riktning, och dels uppföljningar som kan kontrollera att riktlinjerna efterföljs av funktionärerna. Riktlinjerna och uppföljningarna har även funnits som organisatoriska krav. En efterföljande konsekvens som funnits gäller hur vissa ledarstilar kan komma att premieras samt hur kriterier på det personliga planet vad gäller vilka individer som platsar inom organisationen kan skapas.

The purpose of this paper is to view Karlstad Municipality and their financial support to non-profit organizations within equestrian sports. Despite the varying representatives of various equestrian sports in Karlstad, there seems to be a single beneficiary within the sport when it comes to financial support from the municipality.   The policies and plans concerning cultural development are directly compared to the Karlstad Municipality and its contribution to these organizations within equestrian sports. Through interviews and reports I have studied the process of financial support from the Karlstad municipality using an intersectionality theory based on Nina Lykkes guide on gender studies and feminist theory. Pierre Bourdieu’s theories on field, habitus and capital are also used as a method to enhance the understanding of equestrian sports and its role in modern Swedish society.   The conclusion is that the Karlstad Municipality is, for a several of reasons, promoting non-profit organizations within equestrian sports, which are operating as riding schools. Through the material I have processed, I have concluded that there are indeed some trends to be recognized. Equestrian sports have, in Swedish society, played only a minor role in spite of its popularity. The trend is, which I show in this thesis, that equestrian sports are becoming more significantly recognized in the field of popular sports. The Karlstad Municipality administers financial support to non-profit organizations such as riding schools working to reach goals and ambitions written in policies and plans concerning cultural development despite improvements that could be made for a more efficient path in achieving said goals and ambitions.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.

Sammanfattning     Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade. Studien är avgränsad till de individuella racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och studien avgränsades geografiskt till Örebro län. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom tre kvalitativa intervjuer som genomfördes med personer som varit verksamma i föreningslivet under flertalet år och som hade stor kännedom om sin förenings situation. Empirin analyserades med hjälp av en egenskapad undersökningsmodell.   Slutsatsen av studien är att de undersökta föreningarna upplever att ideella idrottsföreningar närmar sig företagisering främst i och med att de har ett större fokus på ekonomin och att de har fler anställda. Hur stor företagisering som upplevs beror på hur väl utvecklad föreningen är och hur pass stor föreningen är. Företagisering kommer troligen leda till att de ideella insatserna i föreningarna kommer att minska eftersom det upplevs att ingen vill arbeta utan ekonomisk ersättning i en företagiserad verksamhet. De viktigaste faktorerna att arbeta med för att behålla de ideella insatserna är enligt studien att satsa på att skapa gemenskap, sprida engagemang, anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt förmedla föreningens värderingar samt utveckla styrelsearbetet. Faktorer som enligt studien påverkar om ideella föreningar närmar sig företagisering är om de har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade bidrag samt att de har utvecklingsambitioner. Andra faktorer som inverkar är om föreningen har tillgång till egen idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke samt en aktiv och kompetent styrelse. / The voluntary sports clubs have an important position in our society as they contribute to the development of sports talent, individuals and group dynamics. In Sweden there is a general trend that the voluntary involvement decreasing causing that sports clubs and organizations find it difficult to recruit new volunteers. This causes that the voluntary sport clubs have to change from their voluntary run organization and instead start to use the same kind of organization to run and control the activities as small business companies. The purpose of this study is to increase the understanding of how voluntary sports clubs are experiencing that they are approaching business-like forms. It is also to provide guidelines on how voluntary run sports clubs will work to the voluntary contributions also in the future, and to locate which factors that most contribute to the approaching business- like forms. This study is limited to the individual sports tennis, badminton and table tennis and to the area of Örebro County, Sweden. Three qualitative interviews were conducted with persons who have been active and who have good knowledge of their respective club activities. The empirical data were analyzed using a self-created analysis model. The conclusion of the study is clubs included in this study experience that they are approaching more business-like forms primarily due to that they have an increased focus on financial, and that hey have increased the number of employees. Their experiences depend largely on number of members, economical turnover and the present organization. This principal change in running the sports club will most likely lead to that the volume voluntary efforts in the studied sports clubs will be reduced because they experience that less are willing to work without remuneration in business-like organizations. The most important factors to work with to maintain the voluntary efforts are according to the finding in this study is to focus on creating a unity, sharing commitments, common activities for the members, active discussions about ethical values with the organization and the sport itself, and to develop the work in the board. The most important factors affecting the sports clubs when approaching more business-like philosophy and forms or not depends on whether they have employees, remunerated coaches and on the their future plans of expanding the activities and financial turnover. Additional factors are whether the club has access to their own sport facility or not, if the members prefer individualization, and if the club has a strong brand and an active board.

Sverige är ett unikt land med avseende på frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmärker Sverige sig från andra länder, sammantaget är svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap är mycket för en enskild individ, hur räcker tiden till? Med detta som grund väcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och få en djupare förståelse och kunskap om detta.  Känner de som engagerar sig att de får något i utbyte, och finns det några fördelar med att engagera sig ideellt? Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ ansats där vi avgränsat oss till att intervjua kvinnor och män som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som är intressanta för vårt syfte har vi använt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins. Dessa teorier är relevanta för undersökningen så de behandlar människan på individnivå samt i samspel med andra. Resultatet av vår studie visar att individens val att engagera sig beror på flera bakomliggande motiv som tillsammans verkar som en stark drivkraft. / Sweden is a unique country in due to voluntary commitment, with over 200 000 different voluntary sectors, Sweden distinguishes from other countries. Overall, the Swede is a member in approximately three different associations. Three memberships are much for an individual, how do they make the time last? On this basis, we became interested in investigating what motivates the individuals to volunteer, and also gain a deeper understanding and knowledge according to this. Do those involved feel they get something in return, and are there any advantages to participate as a volunteer? We have used a qualitative approach in our study, in which we limited ourselves to interview women and men who regularly volunteer in one or more voluntary arenas. In order to highlight those aspects that are interesting for our purpose we have used theories formulated by Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu and Randall Collins. These theories are relevant to the investigation since they deal with the person at the individual level and in interaction with other individuals. The results of our study show that the individual's choice to become involved due to several underlying motives, which together operate as a powerful driving force.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.