• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 4
  • Tagged with
  • 25
  • 17
  • 15
  • 11
  • 11
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Valutarisker och euro : Hur påverkar ett EMU-utanförskap svenska företag / Exchange risks and Euro : How Swedish companies are affected of EMU-alienation

Persson, Alexander, Gustafsson, Erik, Joannasdotter, Karolina January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv års medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetära unionen (EMU). EMU är en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetärt samarbete mellan medlemsländerna. När Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU när vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige står utanför EMU och företagen handlar med länder i området, uppstår valutarisker för företagen. Vi undrade därför hur de ser på en anslutning till EMU och hur de säkrar sig mot valutariskerna på grund av utanförskapet.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag ser på Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt hanterar problematiken med valutarisker.</p><p>Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod, där vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-området. Intervjuerna har genomförts per telefon med personer väl insatta i företagets finansiella verksamhet.</p><p>Referensram: Argumenten mot EMU-medlemskap bestod bland annat av varningar för att de svenska företagen kan få svårigheter med konkurrenskraften om Sverige binder sin valuta mot övriga EMU-länder. Ett argument för medlemskap är istället att valutariskerna försvinner vid handel mellan Sverige och EMU-länderna. Som situationen ser ut idag uppstår valutariskerna och företagen måste därför säkra sig mot eventuella kursförändringar. För att göra detta kan de bland annat använda sig av terminer, optioner och swapar.</p><p>Slutsats: Företagen valutasäkrar sig i huvudsak med hjälp av terminer. För att minska den totala exponeringen använder de sig av valutakonton samt försöker att balansera in- och utbetalningar i en viss valuta. De flesta av de intervjuade företagen tror inte att de kommer att påverkas nämnvärt av ett inträde i EMU. Det har visat sig att ett utanförskap inte har haft sådana negativa följder som många ekonomer varnade för innan folkomröstningen.</p>
2

Valutarisker och euro : Hur påverkar ett EMU-utanförskap svenska företag / Exchange risks and Euro : How Swedish companies are affected of EMU-alienation

Persson, Alexander, Gustafsson, Erik, Joannasdotter, Karolina January 2007 (has links)
Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: År 1995 anslöt sig Sverige till Europeiska unionen (EU), men trots tolv års medlemskap har Sverige fortfarande inte tagit det sista avgörande steget mot Europeiska monetära unionen (EMU). EMU är en vidareutveckling av EU:s inre marknad och ska verka för ett ekonomiskt och monetärt samarbete mellan medlemsländerna. När Sverige gick med i EU innebar det att vi i enlighet med fördraget, har en förpliktelse att ansluta oss till EMU när vi uppfyller unionens uppsatta kriterier. Eftersom Sverige står utanför EMU och företagen handlar med länder i området, uppstår valutarisker för företagen. Vi undrade därför hur de ser på en anslutning till EMU och hur de säkrar sig mot valutariskerna på grund av utanförskapet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska företag ser på Sveriges utanförskap i EMU samt hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt hanterar problematiken med valutarisker. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod, där vi intervjuat fem företag med betydande andel export/import till EMU-området. Intervjuerna har genomförts per telefon med personer väl insatta i företagets finansiella verksamhet. Referensram: Argumenten mot EMU-medlemskap bestod bland annat av varningar för att de svenska företagen kan få svårigheter med konkurrenskraften om Sverige binder sin valuta mot övriga EMU-länder. Ett argument för medlemskap är istället att valutariskerna försvinner vid handel mellan Sverige och EMU-länderna. Som situationen ser ut idag uppstår valutariskerna och företagen måste därför säkra sig mot eventuella kursförändringar. För att göra detta kan de bland annat använda sig av terminer, optioner och swapar. Slutsats: Företagen valutasäkrar sig i huvudsak med hjälp av terminer. För att minska den totala exponeringen använder de sig av valutakonton samt försöker att balansera in- och utbetalningar i en viss valuta. De flesta av de intervjuade företagen tror inte att de kommer att påverkas nämnvärt av ett inträde i EMU. Det har visat sig att ett utanförskap inte har haft sådana negativa följder som många ekonomer varnade för innan folkomröstningen.
3

Exim : En studie i valutariskhantering

Gustafsson, Martin, Lundström, Julia January 2008 (has links)
<p>Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.</p>
4

Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik

Hallberg, Magnus, Söderlund, Lena January 2009 (has links)
<p>Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.</p><p>Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik. Våra respondenter är ansvariga för respektive företags treasury-enhet, vilket är den avdelning där företagets valutaexponering hanteras.</p><p>Slutsatser från studien visar bland annat på:</p><ul><li>Företagen anser att valutarisker existerar och är en faktor som måste beaktas. </li><li>Transaktionsexponeringen är den överlägset mest uppmärksammade och hanterade risken hos studieföretagen.</li><li>De studerade företagen är medvetna om omräkningsexponeringen, men väljer att inte hantera den.</li><li>Interna och externa metoder används för att hantera valutarisker. Netting och matchning är de interna metoder som används mest frekvent. Terminer är den överlägset vanligast förekommande externa metoden.</li></ul>
5

Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik

Hallberg, Magnus, Söderlund, Lena January 2009 (has links)
Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik. Våra respondenter är ansvariga för respektive företags treasury-enhet, vilket är den avdelning där företagets valutaexponering hanteras. Slutsatser från studien visar bland annat på: Företagen anser att valutarisker existerar och är en faktor som måste beaktas. Transaktionsexponeringen är den överlägset mest uppmärksammade och hanterade risken hos studieföretagen. De studerade företagen är medvetna om omräkningsexponeringen, men väljer att inte hantera den. Interna och externa metoder används för att hantera valutarisker. Netting och matchning är de interna metoder som används mest frekvent. Terminer är den överlägset vanligast förekommande externa metoden.
6

Exim : En studie i valutariskhantering

Gustafsson, Martin, Lundström, Julia January 2008 (has links)
Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.
7

Valutasäkring inom medicintekniska företag

Seidler, Martin, Grip, Oskar January 2007 (has links)
No description available.
8

Valutasäkring genom skuldsättning  : En studie på svenska exportföretag

Franzén, Frej, Johnsson, Patrik January 2007 (has links)
<p>Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.</p><p>I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt. Men i själva verket så kommer den sanna exponeringen grovt att underskattas.</p>
9

Valutariskhantering : En omotiverad kostnad eller ettvardagligt behov?

Abrahamsson, Pege, Hedlund, Johan January 2010 (has links)
Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin. Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter. De teorier vi har använt behandlar främst valutarisker och metoder för valutarisker. Resultat &amp; slutsats: Slutsatsen från vårt arbete visar att de företag vi studerat har insett betydelsen av valutaexponering men bara ett av företagen har valt att aktivt arbeta med riskhanteringen. Vi vill dock poängtera att båda företagen tagit ställning till hur arbetet med risker ska hanteras. Förslag till fortsattforskning: I vårt arbete visar vi en bild av hur två företag hanterar sina valutarisker och exponeringar. Det kan vara intressant att undersöka detta ur ett större perspektiv. En djupare studie med fler företag kan göras. I vår studie sker jämförelsen mellan två industriföretag. Att göra jämförelsen med ett företag inom ett annat segment, t ex dagligvaruhandeln eller telekombranschen, finner vi intressant. Valutariskhantering: en omotiverad kostnad eller ett vardagligt behov? Uppsatsens bidrag: Vårt arbete ger ett bidrag till exporterande företag för att få en uppfattning om olika sätt att hantera sina valutarisker. Uppsatsen kan även användas av Sandvik och Korsnäs för att få reda på hur två studenter anser om deras arbete med valutasäkring. Nyckelord: Valutarisk, valutasäkring, valutaexponering, valutahantering, derivatinstrument, terminskontrakt, optioner.
10

Valutasäkring inom medicintekniska företag

Seidler, Martin, Grip, Oskar January 2007 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0577 seconds