<p>Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.</p><p>Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.</p><p>De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.</p>

Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin. Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter. De teorier vi har använt behandlar främst valutarisker och metoder för valutarisker. Resultat &amp; slutsats: Slutsatsen från vårt arbete visar att de företag vi studerat har insett betydelsen av valutaexponering men bara ett av företagen har valt att aktivt arbeta med riskhanteringen. Vi vill dock poängtera att båda företagen tagit ställning till hur arbetet med risker ska hanteras. Förslag till fortsattforskning: I vårt arbete visar vi en bild av hur två företag hanterar sina valutarisker och exponeringar. Det kan vara intressant att undersöka detta ur ett större perspektiv. En djupare studie med fler företag kan göras. I vår studie sker jämförelsen mellan två industriföretag. Att göra jämförelsen med ett företag inom ett annat segment, t ex dagligvaruhandeln eller telekombranschen, finner vi intressant. Valutariskhantering: en omotiverad kostnad eller ett vardagligt behov? Uppsatsens bidrag: Vårt arbete ger ett bidrag till exporterande företag för att få en uppfattning om olika sätt att hantera sina valutarisker. Uppsatsen kan även användas av Sandvik och Korsnäs för att få reda på hur två studenter anser om deras arbete med valutasäkring. Nyckelord: Valutarisk, valutasäkring, valutaexponering, valutahantering, derivatinstrument, terminskontrakt, optioner.

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser. Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts. De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.

<p>Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. </p><p>Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.</p>

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.

Purpose: The purpose of the study was to investigate how companies are affected by currency hedging in international trade. One purpose was to investigate and identify the type of currency risks companies are most exposed to and what currency hedging methods are used to handle these. Methodology: To answer the study's question, research was conducted by using a qualitative data method and a content analysis method. Theoretical framework: The focus has been on these theories; Modigliani and Miller theory, currency risk management and previous studies. Result: The result of the study consists of a presentation of the processed data as underlies the analysis being carried out. Conclusion: The study found that the currency exposures which companies are primarily exposed to in international trade are transaction and translation exposures. Of the eight companies investigated in the study, seven of them focused on transaction exposure. The study also indicates that the most commonly used derivative instruments used by companies are futures, options and swaps, where futures due to its flexibility came first, options on the second place and swaps on the third place. The most important and used purchase currencies that the companies deal with are Euro, British pound and US-dollars. Whether it is profitable for companies to hedge their currency risks or not, this study found that currency hedging is profitable for companies. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur företagen påverkas av valutasäkring vid internationell handel. Ett delsyfte var att undersöka och kartlägga vilken typ av valutarisk företagen är mest exponerade för samt vilka valutasäkringsmetoder som används vid hantering av dessa. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ metod och en innehållsanalysmetod. Teoretiskt perspektiv: Fokus har legat på dessa teorier; Modigliani &amp; Millers teori, valutariskhantering och tidigare studier. Empiri: Empirin innefattar den bearbetade datan som har samlats in från respektive företag samt är grunden för studiens analys. Slutsats: Studien kom fram till att den valutaexponering som företagen främst utsätts för vid internationell handel var transaktions-och omräkningsexponering. Av de åtta företag som har undersökts i studien visade sig att sju av dessa fokuserade på transaktionsexponering. Studien visade även att de vanligaste derivatinstrumenten som används av företagen var terminer, optioner och swappar. Terminer på grund av dess flexibilitet kom på första plats, optioner på andra plats och swappar på tredje plats. De viktigaste och mest använda inköpsvalutorna som företagen handlar med var euro, brittiskt pund och amerikanska dollar. Huruvida det är lönsamt för företagen att valutasäkra eller inte, tydde denna studies fynd på att valutasäkring är lönsamt för företag.

Bakgrund: I och med en ökad internationell handel har det blivit allt viktigare med en adekvat hantering av transaktionsexponering. Valutor är förknippade med olika risker och ger således upphov till skild transaktionsexponering, vid handel med utlandet. Tidigare forskning förordar att hantering av trasaktionsexponering regleras via styrdokument, och vi har identifierat en avsaknad av forskning kring hur svenska företags styrdokument är utformade. Problemformulering: I vilken utsträckning kongruerar tidigare forskning med hur svenska företag har utformat styrdokument för hantering av transaktionsexponering i olika valutor? Syfte: Syftet med studien är att, i relation till vad tidigare forskning förespråkar, undersöka och analysera hur styrdokument för hantering av transaktionsexponering är utformat i företag. Studien syftar även till att analysera skiljaktigheter i styrdokumentet för transaktionsexponering i olika valutor, samt vilka faktorer som ger upphov till eventuella avvikelser. Slutsatser: Studiens resultat tyder på en tydlig kongruens mellan tidigare forskning och etablerade tillvägagångssätt för hur styrdokument för hantering av transaktions-exponering är utformat i svenska företag. Styrdokumentet är övergripande i sin utformning; reglerar strategin för riskhantering men inte tillvägagångssättet för hanteringen. Styrdokumentet reglerar inga skillnader för hur transaktionsexponering i olika valutor ska hanteras, trots att den faktiska hanteringen uppvisar markanta skillnader. Upphov till olik hantering ger: faktorer relaterade till valutamarknadens egenskaper, företagsspecifika faktorer och andra påverkande omvärldsfaktorer. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse och tydligare nyansering av hur svenska företag styr hantering av transaktionsexponering, utifrån ett företagsperspektiv. Vidare ämnar studien föranleda intresse för hur företag reglerar hantering av transaktions-exponering i olika valutor, och av vilken bevekelsegrund. / Background: As a result of increased international trading, adequate management of transaction exposure has become more important. Foreign currency cash flows are associated with different risks and thus give cause to distinct transaction exposure with overseas trading. Previous research advocates that management of transaction exposure is controlled through policy documents and we have identified a lack of research in how policy documents of Swedish firms are designed. Problem: To what extent is previous research agreeing with how Swedish firms have developed policy documents for managing transaction exposure of different foreign currency cash flows? Aim: The aim of the study is, compared to what previous research advocates, to examine and analyze how policy documents for managing transaction exposure are designed within the Swedish firms. The study also aims to analyze the differences in the policy document for the transaction exposure in different foreign currency cash flows, as well as the factors that give reasons to possible deviations. Conclusions: The findings of the study indicate a clear congruence between previous research and established practices of how policy documents for managing transaction exposure are designed in Swedish firms. Policy documents are comprehensive in their design; regulate the risk management strategy but not the management procedures. Even though the actual management of transaction exposure of different foreign currency cash flows indicates significant discrepancies, the policy document doesn’t regulate any of them. Giving reason for a different management are: factors related to the foreign exchange market characteristics, company-specific factors and other influencing market factors.Contribution: The study contributes to a better understanding and clearer differentiation of how Swedish firms control the management of transaction exposure, from a business perspective. Moreover, the study intends to give rise to the interest in how and on which grounds companies differently control the management of transaction exposure of different foreign currency cash flows.

This thesis evaluates and constructs a general, product-neutral legal concept and model of financial instruments, as opposed to the product-dependent definitions currently employed in contemporary capital markets law. Through a combination of law and economics perspectives, legal history, and comparative analysis, the study examines the various types of financial instruments currently and previously in use. The legal characteristics and features of these instruments are evaluated and compared, leading to the identification of commonalities that can be used to define a product-neutral concept. The thesis argues that such a concept is more beneficial to the function of the capital markets by removing obstacles for financial innovation while also providing a consistent way to ensure that new financial products are governed by the same regulatory framework as comparable instruments.The thesis also examines the historical evolution of financial instruments and how it has been driven by the evolution of international trade and the demand and surplus of available capital. The proposed concept is applied to current financial instruments, including equity and debt, as well as pre-modern markets, and evaluated in terms of regulation, practical use, and legal characteristics such as transferability and negotiability.The research of this thesis encountered several challenges and limitations. Firstly, the historical and comparative analysis proved difficult to carry out, due to limitation in available source material and language related restrictions, respectively. These limitations were overcome by limiting the scope and by employing contacts with law firms in the respective jurisdictions. Secondly, several key issues proved to require further research to be able to provide definitive conclusions. Such research would have been out of scope and as such, simplified explanations and models were employed. The thesis concludes with a discussion of the practical implications of the proposed concept, including its application to cryptocurrencies and similar assets, and identifies potential areas for future research.