Global ETD Search

1	Valutariskhantering : Jämförelse mellan stora och små svenska företag Alipour, Mohsen, Melki, Marlene January 2006 (has links) <p>I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra. Vi använde oss både utav den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Vi intervjuade ett stort och ett litet företag och sen en expert inom området. Vi mailade 10 stora och 10 små företag enkäter som de skulle svara på.</p><p>Små företag valutasäkrar sig mindre i jämförelse med de större företagen. Den främsta anledningen till att små företag valutasäkrar sig mindre är att de saknar kunskap och medvetenhet om valutarisker och hanteringen av dessa. Terminer är det vanligaste förekommande valutaderivatet. Anledningen till att terminskontrakt är det mest förekommande bland svenska företag tror vi är att terminskontrakten kan utformas efter företagens önskemål med avseende på belopp, valuta och löptid.</p><p>Vårt resultat visar att det huvudsakliga målet med valutasäkring är att minska variationen i kassaflödet. När det gäller någon ökad trend av valutasäkringsbehov bland de svenska företagen de senaste 10 år kan enligt denna studie ej fastställas.</p> Valutahantering Valutaderivat Business studies Företagsekonomi
2	Valutariskhantering : Jämförelse mellan stora och små svenska företag Alipour, Mohsen, Melki, Marlene January 2006 (has links) I takt med den ökade internationaliseringen så ökar osäkerheten för företagen vad gäller valutakurser, räntor, inflation, efterfrågan och konkurs. I dagsläget utsätts i stort sätt alla företag för någon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig på olika sätt beroende på storleken på företaget. Vare sig om det är ett stort eller litet företag är det är extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer då man gör affärer utomlands. Syftet med denna uppsats är att utreda om det är någon skillnad på hur stora och små företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som är vanligast och varför man väljer det ena före det andra. Vi använde oss både utav den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Vi intervjuade ett stort och ett litet företag och sen en expert inom området. Vi mailade 10 stora och 10 små företag enkäter som de skulle svara på. Små företag valutasäkrar sig mindre i jämförelse med de större företagen. Den främsta anledningen till att små företag valutasäkrar sig mindre är att de saknar kunskap och medvetenhet om valutarisker och hanteringen av dessa. Terminer är det vanligaste förekommande valutaderivatet. Anledningen till att terminskontrakt är det mest förekommande bland svenska företag tror vi är att terminskontrakten kan utformas efter företagens önskemål med avseende på belopp, valuta och löptid. Vårt resultat visar att det huvudsakliga målet med valutasäkring är att minska variationen i kassaflödet. När det gäller någon ökad trend av valutasäkringsbehov bland de svenska företagen de senaste 10 år kan enligt denna studie ej fastställas. Valutahantering Valutaderivat Business studies Företagsekonomi
3	Valutahantering i små och medelstora svenska företag.– En studie av små och medelstora företags process vid valutahanteringsbeslut / Currency management in small and medium-sized Swedish companies.– A study of the process behind currency-management decisions in small and medium sized companies Arfvidsson, Erik, Rosén, Mikael January 2016 (has links) Valutamarknaden anses idag vara världens största marknad. Företag som är exponerade mot utländsk valuta vare sig det rör sig om import eller export bör ha en process för valutahantering. Tidigare studier visar däremot att knappt 50 % av berörda företag hanterar valutaexponeringen med någon form av valutasäkring. Frågetecken väcks då kring den process företag har vid beslutsfattning om valutahantering. Syftet med studien är att utreda små och medelstora svenska icke-finansiella bolags valutahantering. För att på bästa möjliga sätt erhålla exponerade företags syn på valutasäkring är studien av kvalitativ karaktär. Informationen är insamlad från åtta intervjuer. För att stämma in på syftet med att fokusera på små och medelstora bolag har en gräns på 500MKR SEK i årlig omsättning använts. Det insamlade materialet visar att majoriteten av företagen saknar en systematisk process och analys vid hantering av valutaexponering. Det är förekommer ofta att en persons subjektiva åsikt avgör företagets valutahanteringsstrategi. Strategin är även sällan förankrad i ekonomisk teori. Studien belyser även att det finns en kunskapslucka hos företagsledningar kring valutahantering vilket skapar möjligheter för banker och andra finansiella aktörer att utveckla samarbetet med företagen.
4	Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik Hallberg, Magnus, Söderlund, Lena January 2009 (has links) <p>Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.</p><p>Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik. Våra respondenter är ansvariga för respektive företags treasury-enhet, vilket är den avdelning där företagets valutaexponering hanteras.</p><p>Slutsatser från studien visar bland annat på:</p><ul><li>Företagen anser att valutarisker existerar och är en faktor som måste beaktas. </li><li>Transaktionsexponeringen är den överlägset mest uppmärksammade och hanterade risken hos studieföretagen.</li><li>De studerade företagen är medvetna om omräkningsexponeringen, men väljer att inte hantera den.</li><li>Interna och externa metoder används för att hantera valutarisker. Netting och matchning är de interna metoder som används mest frekvent. Terminer är den överlägset vanligast förekommande externa metoden.</li></ul> Valutarisk Valutahantering Derivat Business studies Företagsekonomi
5	Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik Hallberg, Magnus, Söderlund, Lena January 2009 (has links) Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik. Våra respondenter är ansvariga för respektive företags treasury-enhet, vilket är den avdelning där företagets valutaexponering hanteras. Slutsatser från studien visar bland annat på: Företagen anser att valutarisker existerar och är en faktor som måste beaktas. Transaktionsexponeringen är den överlägset mest uppmärksammade och hanterade risken hos studieföretagen. De studerade företagen är medvetna om omräkningsexponeringen, men väljer att inte hantera den. Interna och externa metoder används för att hantera valutarisker. Netting och matchning är de interna metoder som används mest frekvent. Terminer är den överlägset vanligast förekommande externa metoden. Valutarisk Valutahantering Derivat Business studies Företagsekonomi
6	Valutariskhantering : En omotiverad kostnad eller ettvardagligt behov? Abrahamsson, Pege, Hedlund, Johan January 2010 (has links) Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin. Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter. De teorier vi har använt behandlar främst valutarisker och metoder för valutarisker. Resultat & slutsats: Slutsatsen från vårt arbete visar att de företag vi studerat har insett betydelsen av valutaexponering men bara ett av företagen har valt att aktivt arbeta med riskhanteringen. Vi vill dock poängtera att båda företagen tagit ställning till hur arbetet med risker ska hanteras. Förslag till fortsattforskning: I vårt arbete visar vi en bild av hur två företag hanterar sina valutarisker och exponeringar. Det kan vara intressant att undersöka detta ur ett större perspektiv. En djupare studie med fler företag kan göras. I vår studie sker jämförelsen mellan två industriföretag. Att göra jämförelsen med ett företag inom ett annat segment, t ex dagligvaruhandeln eller telekombranschen, finner vi intressant. Valutariskhantering: en omotiverad kostnad eller ett vardagligt behov? Uppsatsens bidrag: Vårt arbete ger ett bidrag till exporterande företag för att få en uppfattning om olika sätt att hantera sina valutarisker. Uppsatsen kan även användas av Sandvik och Korsnäs för att få reda på hur två studenter anser om deras arbete med valutasäkring. Nyckelord: Valutarisk, valutasäkring, valutaexponering, valutahantering, derivatinstrument, terminskontrakt, optioner. Valutarisk valutasäkring valutaexponering valutahantering derivatinstrument Business studies Företagsekonomi
7	Valutahantering och valutarisker inom BAE Systems Hägglunds : En kvalitativ studie om hur BAE Systems Hägglunds valutahantering skiljer sig från stora svenska bolag inom olika branscher Hägglund, Markus, Jansson, Anton January 2021 (has links) I takt med att stora svenska bolag expanderar verksamheter på en global marknad, medför detta till att bolag utsätts för allt högre exponeringar i diverse valutor. Således ökar kraven på att centrala treasuryfunktioner kan säkerhetsställa affärer och implementera strategier för att minimera valutariskerna. Empiriska studier påvisar fördelarna av att implementera interna och externa valutasäkringsmetoder, som leder till värdeskapande effekter på lång sikt. Tidigare forskning hävdar att stora företag valutasäkrar kassaflöden i större utsträckning än mindre bolag, vilket beror på kompetens och resurser. I denna studie kommer dock stora svenska företag vara i fokus där strategier, metoder och diverse valutaexponeringar undersöks. I samråd med studiens centrala uppdragsgivare BAE Systems Hägglunds, har bolaget identifierat ett behov av att se över möjligheterna för att förbättra deras befintliga valutahantering. För att möjliggöra detta har vi valt att utforma en komparativ studie där stora svenska bolag inom varierande branscher kommer ingå. En centraliserad treasury bidrar till stordriftsfördelar och förbättrade villkor mot banker, där det dock finns ett tydligt forskningsgap på nackdelar som uppstår av att centralisera treasury. Syftet med studien är att undersöka hur stora svenska bolag inom olika branscher arbetar med sin valutahantering. Vår intention med studien är att inbringa ny kunskap och förståelse kring hur stora svenska bolag implementerar valutasäkringsmetoder och hanterar existerande valutarisker. För att möjliggöra ny kunskap och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie utformats. Det ökar möjligheterna till att identifiera nya infallsvinklar och ny kunskap till stora svenska bolag med hög valutaexponering. Studiens resultat visade på att centralisering av treasury leder till positiva stordriftsfördelar för stora svenska bolag. Slutsatsen tyder på att företag får en bättre kostnadskontroll och kan med hjälp av interna och externa derivat effektivisera hanteringen av exponeringar som uppstår i samband med internationell handel. Däremot indikerar vår studie också på potentiellt negativa påföljder som orsakas av centraliserade beslut, i de fall där koncerner omfattas av komplexa organisationsstrukturer över geografiska gränser. Det empiriska resultatet som framställts från studien visar på nackdelar med att valutasäkra sig över en lång tidsperiod, eftersom detta leder till höga kostnader och komplexiteten att optimera prognoser för valutakursfluktuationer. Ytterligare intressanta slutsatser som studien bidragit till är möjligheterna att välja optioner framför terminskontrakt vid osäkra kassaflöden. Fortsättningsvis bör optioner kunna implementeras i högre uträckning i de fall där bolag karaktäriseras av långa offert och kontraktstider, vilket innebär en större osäkerhet i kassaflödena. Valutahantering hedge valutasäkringsmetoder treasury derivat valutarisker valutaexponering. Business Administration Företagsekonomi
8	Valuta och internationellt bistånd : Svenska biståndsorganisationers hantering av valutaköp och valutarisk / International Aid and Currency : Currency management and foreign exchange risk management of Swedish non-governmental organizations. Backlund, Eric, Sörensson, Jonathan January 2015 (has links) Bakgrund: Biståndsorganisationer (NGOs) är verksamma i hela världen och exponeras följaktligen mot valutarisk. Organisationerna hanterar biståndsmedel i så väl vanliga som ovanliga valutor när de på olika sätt finansierar lokala samarbetspartners. Andelen forskning om hur biståndsorganisationer hanterar valutaköp och valutarisk är begränsad och denna studie avser att studera området ytterligare. Syfte: Studien ämnar att utifrån riskhanteringsteori samt best practice analysera problematiken kring exponeringen mot valutarisk för svenska NGOs samt dess biståndsmottagare. Syftet är även att på detta sätt kunna diskutera generella strategier för svenska NGOs valutahandel och valutariskhantering. Genomförande: Den kvalitativa ansatsen utgörs av informationsinhämtning i form av nio intervjuer som utformats efter teori samt tidigare studier. Genom fem intervjuer med svenska NGOs ges en bild av hur organisationernas processer och behov ser ut relaterat till valutariskhantering. Information om hur valutarisk- och valutahantering bedrivs i praktiken samt hur experter inom området ser på NGOs nuvarande hantering baseras på fyra intervjuer med aktörer inom valutarisk- och valutahantering. Studiens empiri från genomförda intervjuer analyseras med stöd i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier. Slutsats: Studien visar att problematiken kring valutahandel och valutariskhantering är mer komplex än den verkar vid en första anblick samt att syftet med valutariskhantering skiljer sig mellan vinstdrivande företag och ideella organisationer. Det framgår även att NGOs i nuläget överför merparten av exponeringen mot valutarisk till motpart genom avtal och att NGOs med stor andel bunden finansiering inte har möjlighet att utförligt undersöka eller implementera valutariskhantering. Slutligen har ett antal strategier utvecklats för att mer kostnadseffektivt köpa valuta. / Background: Non-governmental organizations (NGOs) are active in most parts of the world and are consequently exposed to foreign exchange risk. The organizations manage aid funds in both common and uncommon types of currency when they in different ways finance local cooperation partners. The amount of previous research how aid organizations handle the management of currency trade and foreign exchange risk is limited and this study aims to examine the area further. Aim: The study aims to analyse the complex of problems regarding exposure to foreign exchange risk for both Swedish NGOs and their cooperation partners, to do so on the basis of foreign exchange risk theory and best practice. The aim is in such a way to discuss general strategies for currency trade and foreign exchange risk management for Swedish NGOs. Completion: The qualitative approach consists of nine interviews that have been designed in accordance with theory and previous research. A picture of the organizational processes and needs of Swedish NGOs regarding foreign exchange risk- and currency trade management was given by five interviews with NGOs. Information concerning how foreign exchange risk- and currency trade management is utilized in practice and how experts in the field perceive current management of NGOs was gathered from four interviews with actors within foreign exchange risk- and currency trade management. The empirical data is analysed on the basis of the theoretical framework and previous research. Conclusion: The study shows that the complex of problems regarding foreign exchange risk- and currency trade management are not as straightforward as at first glance. It also indicates that foreign exchange risk management differs between for-profit businesses and non-profit organizations. It appears that NGOs currently transfer all foreign exchange risk exposure to its counterpart through contracts. The investigation and implementation of foreign exchange risk management is not possible for NGOs with a large ratio of restricted funds. Finally a number of strategies have been developed for a more cost-effective currency trade. currency foreign trade FX aid NGOs NGO non governmental organizations organizations risk humanitarian international management options forwards swap USD EUR exposure transaction translation effective efficient bistånd NGOs NGO biståndsorganisationer hjälporganisationer humanitära organisationer biståndsmedel valuta valutahandel valutakurser valutarisk risk riskhantering valutaköp transaktionsexponering translationsexponering hård valuta exotisk valuta valutaförlust valutahantering valutariskhantering svenska biståndsorganisationer SIDA ramorganisationer ramavtal avtal om rambidrag optioner terminer valutaoptioner valutaterminer NDF förlustfinansiering intern riskreducering ekonomisk effektiv

Search results