I takt med att stora svenska bolag expanderar verksamheter på en global marknad, medför detta till att bolag utsätts för allt högre exponeringar i diverse valutor. Således ökar kraven på att centrala treasuryfunktioner kan säkerhetsställa affärer och implementera strategier för att minimera valutariskerna. Empiriska studier påvisar fördelarna av att implementera interna och externa valutasäkringsmetoder, som leder till värdeskapande effekter på lång sikt. Tidigare forskning hävdar att stora företag valutasäkrar kassaflöden i större utsträckning än mindre bolag, vilket beror på kompetens och resurser. I denna studie kommer dock stora svenska företag vara i fokus där strategier, metoder och diverse valutaexponeringar undersöks. I samråd med studiens centrala uppdragsgivare BAE Systems Hägglunds, har bolaget identifierat ett behov av att se över möjligheterna för att förbättra deras befintliga valutahantering. För att möjliggöra detta har vi valt att utforma en komparativ studie där stora svenska bolag inom varierande branscher kommer ingå. En centraliserad treasury bidrar till stordriftsfördelar och förbättrade villkor mot banker, där det dock finns ett tydligt forskningsgap på nackdelar som uppstår av att centralisera treasury. Syftet med studien är att undersöka hur stora svenska bolag inom olika branscher arbetar med sin valutahantering. Vår intention med studien är att inbringa ny kunskap och förståelse kring hur stora svenska bolag implementerar valutasäkringsmetoder och hanterar existerande valutarisker. För att möjliggöra ny kunskap och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie utformats. Det ökar möjligheterna till att identifiera nya infallsvinklar och ny kunskap till stora svenska bolag med hög valutaexponering. Studiens resultat visade på att centralisering av treasury leder till positiva stordriftsfördelar för stora svenska bolag. Slutsatsen tyder på att företag får en bättre kostnadskontroll och kan med hjälp av interna och externa derivat effektivisera hanteringen av exponeringar som uppstår i samband med internationell handel. Däremot indikerar vår studie också på potentiellt negativa påföljder som orsakas av centraliserade beslut, i de fall där koncerner omfattas av komplexa organisationsstrukturer över geografiska gränser. Det empiriska resultatet som framställts från studien visar på nackdelar med att valutasäkra sig över en lång tidsperiod, eftersom detta leder till höga kostnader och komplexiteten att optimera prognoser för valutakursfluktuationer. Ytterligare intressanta slutsatser som studien bidragit till är möjligheterna att välja optioner framför terminskontrakt vid osäkra kassaflöden. Fortsättningsvis bör optioner kunna implementeras i högre uträckning i de fall där bolag karaktäriseras av långa offert och kontraktstider, vilket innebär en större osäkerhet i kassaflödena.

SAMMANFATTNING Titel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretag Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson. Handledare: Peter Lindberg. Datum: 2015 - juni. Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen. Ett annat potentiellt förslag till vidare forskning är att utöka antalet respondenter och förslagsvis inkludera den danska börsen som är snarlik den svenska börsen för att hitta skillnader och likheter mellan börserna. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag kan bidra till att ge en djupare förståelse av fenomenet valutariskhantering där studien kan fungera som en förklaringsvariabel till utfall som är relaterade till detta område. Studiens praktiska bidrag kan ha stor relevans för mindre företag som är i uppbyggnadsfasen av sin riskhantering och därför vill veta vilka alternativ som finns vid ett beslutsfattande. Nyckelord: Valutarisk, riskhantering, rörelseexponering, valutasäkringsmetoder, skillnader och likheter, segmenttillhörighet. / ABSTRACT Title: Currency risk management in operating exposure - a quantitative study of Swedish listed companies. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Gustaf Bergquist and Jimmy Mattsson. Supervisor: Peter Lindberg. Date: 2015 - June. Aim: The purpose of this study is to examine the existence of differences and similarities between Swedish listed companies’ management of operating exposure to currency risk, depending on segment affiliation at the Stockholm Stock Exchange. Method: This study is of quantitative nature with a deductive approach. Data have been collected through Internet based questionnaires, which later have been set against previous research and theories. The results have been analyzed through correlation- analysis and presented along with the results.  Result & Conclusions: The results of the study shows that the majority of the differences and similarities in terms of managing currency risk can be linked to segment affiliation. The conclusion drawn in the study shows that the tendency to protect the company’s exposure to currency risk and to manage foreign currency risk internally are highest among companies on Large Cap and that the tendency to request help externally are greatest among companies on Small Cap. Regarding the presence of size related similarities, the study shows that these are relatively small. Suggestions for future research: It would be interesting to complement the survey with a few interviews in order to provide a better understanding regarding the hedging process. Another potential suggestion for further research is to expand the number of respondents and include the Danish Stock Exchange that is similar to the Swedish Stock Exchange in order to find differences and similarities between the two Stock exchanges. Contribution of the thesis: The theoretical contribution can help provide a deeper understanding of currency risk management and therefore serve as an explanatory variable of the outcomes related to this area. The practical contribution can have great relevance for smaller companies that are in the construction phase of its risk management and therefore want to know what options are at their disposal. Key words: Currency risk, risk management, operating exposure, hedging methods, differences and similarities, segment affiliation.