Sverige kan idag ses som ett mångkulturellt samhälle, där svenska förskolor kan uppfattas som att de har mångkulturella barngrupper, eftersom barn inte alltför sällan har olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Barn får i och med det tidigt ta del av en kulturell mötesplats och kulturell mångfald. Det är i barns olika tankesätt och viljor som missförstånd kan skapas (Johansson & Emilson, 2016). De olika tankesätten och viljorna kan grunda sig i att barn har olika levnadsförhållanden och kulturer. Studien syftar därmed till att belysa förskollärares arbete med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter. För att besvara syftet har studien utgått från en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens teoretiska referensram har varit bredare för att studien utforskar olika forskningsfält och fokus har lagts på en interkulturell pedagogisk kompetens, ett interkulturellt perspektiv, medlings- och upphörandestrategier samt konfliktpyramiden. Resultatet visar att förskollärare arbetar med konflikthantering relaterat till kulturella skillnader och likheter på olika sätt. Främst visar resultatet att förskollärare har olika uppfattningar om mångfaldsuppdraget som gör att de har olika inställningar till arbetet med kulturella skillnader och likheter. Vidare visade resultatet att grunden för arbetet med konflikthantering innefattade ett relationellt förhållningssätt och ett förebyggande arbete. När det sedan uppstod konflikter hanterade förskollärare dem genom att använda sig av medlings-och upphörandestrategier samt genom att inta ett professionellt förhållningssätt.

Bakgrund: Riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar bland annat högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Bristande kunskap om riskfaktorer för män och kvinnor leder till en sämre primär prevention och onödig lidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och åtgärda ohälsotillstånd som kan leda till hjärtinfarkt samt stödja individen utifrån behov.  Syftet: Syftet är att beskriva skillnader och likheter i förhållande till riskfaktorer hos vuxna män och kvinnor kopplat till hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: Rökning, diabetes, hypertoni, BMI & omfång, lipidrubbingar och övriga riskfaktorer. Diabetes och rökning var utmärkande i resultatet och hade störst påverkan hos kvinnor. Hypertoni, BMI & omfång visade att 50% av artiklarna hade samma påverkan mellan båda könen och 50% visade att kvinnor hade ökad risk för att få hjärtinfarkt.  Slutsats: Den allmänna litteraturöversikten presenterade skillnader och likheter mellan män och kvinnor i förhållande till hjärtinfarkt. Kvinnor hade en ökad risk vid rökning, diabetes, medan män främst hade en ökad risk av lipidrubbningar för att utveckla hjärtinfarkt. Både hypertoni och fetma presenterades som gemensamma riskfaktorer, men presenterade entydiga resultat, därav behovet av ytterligare forskning.

<p>Datum: 2007-05-31</p><p>Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.</p><p>Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.</p><p>Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor.</p><p>Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser</p><p>Antal referenser: 48 st</p>

<p>Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.</p>

Datum: 2007-05-31 Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar? Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung. Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna. Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor. Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser Antal referenser: 48 st

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

SAMMANFATTNING Titel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretag Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson. Handledare: Peter Lindberg. Datum: 2015 - juni. Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen. Ett annat potentiellt förslag till vidare forskning är att utöka antalet respondenter och förslagsvis inkludera den danska börsen som är snarlik den svenska börsen för att hitta skillnader och likheter mellan börserna. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag kan bidra till att ge en djupare förståelse av fenomenet valutariskhantering där studien kan fungera som en förklaringsvariabel till utfall som är relaterade till detta område. Studiens praktiska bidrag kan ha stor relevans för mindre företag som är i uppbyggnadsfasen av sin riskhantering och därför vill veta vilka alternativ som finns vid ett beslutsfattande. Nyckelord: Valutarisk, riskhantering, rörelseexponering, valutasäkringsmetoder, skillnader och likheter, segmenttillhörighet. / ABSTRACT Title: Currency risk management in operating exposure - a quantitative study of Swedish listed companies. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Gustaf Bergquist and Jimmy Mattsson. Supervisor: Peter Lindberg. Date: 2015 - June. Aim: The purpose of this study is to examine the existence of differences and similarities between Swedish listed companies’ management of operating exposure to currency risk, depending on segment affiliation at the Stockholm Stock Exchange. Method: This study is of quantitative nature with a deductive approach. Data have been collected through Internet based questionnaires, which later have been set against previous research and theories. The results have been analyzed through correlation- analysis and presented along with the results.  Result &amp; Conclusions: The results of the study shows that the majority of the differences and similarities in terms of managing currency risk can be linked to segment affiliation. The conclusion drawn in the study shows that the tendency to protect the company’s exposure to currency risk and to manage foreign currency risk internally are highest among companies on Large Cap and that the tendency to request help externally are greatest among companies on Small Cap. Regarding the presence of size related similarities, the study shows that these are relatively small. Suggestions for future research: It would be interesting to complement the survey with a few interviews in order to provide a better understanding regarding the hedging process. Another potential suggestion for further research is to expand the number of respondents and include the Danish Stock Exchange that is similar to the Swedish Stock Exchange in order to find differences and similarities between the two Stock exchanges. Contribution of the thesis: The theoretical contribution can help provide a deeper understanding of currency risk management and therefore serve as an explanatory variable of the outcomes related to this area. The practical contribution can have great relevance for smaller companies that are in the construction phase of its risk management and therefore want to know what options are at their disposal. Key words: Currency risk, risk management, operating exposure, hedging methods, differences and similarities, segment affiliation.