在目前全球化下, 文化差異使公司在國際環境下,需要國際化經理的全球策略,不同文化使各的消費者,員工,供應商都不同,所以只有知道文化差異,才能有成功機會 / With the onset of globalization, many companies operating in international environments have found it more and more necessary to incorporate management of cross cultures into their global entry strategies. Differences in approaches, values and expectations between customers, suppliers, employees and team members with different cultural backgrounds have led to many business failures. By understanding the impact of cross-cultural differences, owners and managers can increase the probability of their business success. This thesis identifies cultural differences and similarities in the Taiwanese and Belizean societies and their influence on the leadership style adopted by Taiwanese managers in Belize. Greet Hofstede’s five cultural dimensions model was used in the analysis. Both primary and secondary data were utilized. In January 2004, ten (10) Taiwanese nationals managing Belizean employees were interviewed. Analysis of data collected indicated that despite the cultural similarities, there were still challenges faced by Taiwanese managers in managing their Belizean employees. Some of these challenges include: inadequate English communication skills on the part of the managers, lack of employee loyalty and job stability; and unskilled labor force resulting in low quality services and products. Culture as defined by Hofstede’s cultural dimensions has some effect on the leadership style adapted by Taiwanese in Belize but not necessarily on the success or failure of their businesses. According to the findings, Belizean employees lack loyalty and stability. As a result, Taiwanese managers in Belize are less trustful of their employees hence they tend to adopt a micro-managing style. Success factors of Taiwanese doing business in Belize include: building relationships (guanxi), value of time and work orientation; and clear labor laws.

<p>Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.</p>

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

No description available.