Inledning: Finansiella risker har blivit mer påtagliga i dagens samhälle och finansiell risk management har under senare år blivit ett mycket omtalat och studerat ämne. Det finns olika finansiella derivat som används för att säkra finansiella risker, det går att identifiera olika åsikter bland forskare om vilken påverkan dessa derivat har på risker inom företag. Valutaderivat är en av dessa säkringsinstrument som enligt teorin används för att reducera valutarisker. Problem: Huruvida valutaderivat reducerar den totala risken inom företag. Syfte: Undersöka om det finns ett riskreducerande samband mellan omfattningen på valutaderivat och företagens totala risk.  Teoretisk referensram: Teorier som används i uppsatsen beskriver valutarisker och vad de grundar sig i. Vidare tar den teoretiska referensramen upp hur valutarisker kan hanteras med hjälp av valutaderivat. Slutligen beskrivs vilket mått på risk undersökning använder, det vill säga standardavvikelsen i aktiekursen. Teoriavsnittet inkluderar även en djupare insyn i forskares delade åsikter om vilken effekt valutaderivat har på risk.  Metod: Studien använder sig främst av en kvantitativ metod där 45 internationellt verksamma företag har undersökts. Ett korrelationssamband samt polynomsamband testades mellan variablerna; företagens standardavvikelse i aktiekursen och omfattningen på valutaderivat i förhållande till nettoomsättningen. Även kvalitativa inslag i form av intervjuer inkluderades och bidrog till en metodtriangulering.  Slutsatser: Varken ett linjärt samband eller ett olinjärt samband gick att identifiera med hjälp av de statistiska uträkningarna. Den kvalitativa datan pekar på att valutaderivat kan minska företagens totala risk men för att kunna se en påverkan i aktiekursen behöver man rensa bort ett antal störande faktorer.

<p>The purpose of this essay is to investigate how large Swedish corporations within the same industry protect themselves against foreign exchange risks and to determine if there is a general practice for how the protection is done. What is the responsibility structure at these corporations regarding the handling of exposure to foreign exchange?</p>

<p>Abstract</p><p>Business, or business decisions always involves an endangerment from the company’s aspect, but when it comes to business with foreign countries the risk profile looks quite different from the profile the company has when its doing business inside the country. Therefore, it is extremely important for an export company or import company to carefully consider the risks that are enclosed with the deal, before he makes the decision to enter a deal. One of the most important risks a company have to considerate when doing business with foreign countries is the currency risk. A company is exposed to currency risk when either long-term or short-term changes in the exchange rate may affect the result of the company, competitive position and growth. Those companies that are exposed to currency risks should take such action that will minimise these risks and thus avoid negative effects on the company’s result and growth. In practise, this is filled with both complexity and difficulties. For example, there are both internal and external restrictions that limits the company’s possibilities to effectively manage currency risks.</p><p>The Swedish export has the past years had a significant increase. This increase also means that the Swedish companies have to, even more, consider their chose of currency risk management method, because of the more exposure to currency risks. The purpose of this essay is to describe which currency risk management methods and derivative securities large Swedish export companies use in practise when doing business with foreign countries, and also to examine the reason to the companies choice of derivative security.</p><p>To answer the purpose with the essay there has been done a qualitative survey by personal interviews with respondents from six of Sweden’s largest export companies, considering the company’s turnover. The theories that have been used consider currency risks and currency risk management, and also the aspects that can affect a company’s choice of derivative security.</p><p>The conclusions that have been drawn after analysing the empirical material of the survey, are that all companies principally manage their currency risk exposure with currency forwards. The majority also uses currency swaps to a grate extent, while currency options are used within limits. The reason that the companies mostly use forwards is mainly that they bring a much smaller expense to the company, comparing to for example currency options.</p>

Abstract Business, or business decisions always involves an endangerment from the company’s aspect, but when it comes to business with foreign countries the risk profile looks quite different from the profile the company has when its doing business inside the country. Therefore, it is extremely important for an export company or import company to carefully consider the risks that are enclosed with the deal, before he makes the decision to enter a deal. One of the most important risks a company have to considerate when doing business with foreign countries is the currency risk. A company is exposed to currency risk when either long-term or short-term changes in the exchange rate may affect the result of the company, competitive position and growth. Those companies that are exposed to currency risks should take such action that will minimise these risks and thus avoid negative effects on the company’s result and growth. In practise, this is filled with both complexity and difficulties. For example, there are both internal and external restrictions that limits the company’s possibilities to effectively manage currency risks. The Swedish export has the past years had a significant increase. This increase also means that the Swedish companies have to, even more, consider their chose of currency risk management method, because of the more exposure to currency risks. The purpose of this essay is to describe which currency risk management methods and derivative securities large Swedish export companies use in practise when doing business with foreign countries, and also to examine the reason to the companies choice of derivative security. To answer the purpose with the essay there has been done a qualitative survey by personal interviews with respondents from six of Sweden’s largest export companies, considering the company’s turnover. The theories that have been used consider currency risks and currency risk management, and also the aspects that can affect a company’s choice of derivative security. The conclusions that have been drawn after analysing the empirical material of the survey, are that all companies principally manage their currency risk exposure with currency forwards. The majority also uses currency swaps to a grate extent, while currency options are used within limits. The reason that the companies mostly use forwards is mainly that they bring a much smaller expense to the company, comparing to for example currency options.

The purpose of this essay is to investigate how large Swedish corporations within the same industry protect themselves against foreign exchange risks and to determine if there is a general practice for how the protection is done. What is the responsibility structure at these corporations regarding the handling of exposure to foreign exchange?

I takt med att stora svenska bolag expanderar verksamheter på en global marknad, medför detta till att bolag utsätts för allt högre exponeringar i diverse valutor. Således ökar kraven på att centrala treasuryfunktioner kan säkerhetsställa affärer och implementera strategier för att minimera valutariskerna. Empiriska studier påvisar fördelarna av att implementera interna och externa valutasäkringsmetoder, som leder till värdeskapande effekter på lång sikt. Tidigare forskning hävdar att stora företag valutasäkrar kassaflöden i större utsträckning än mindre bolag, vilket beror på kompetens och resurser. I denna studie kommer dock stora svenska företag vara i fokus där strategier, metoder och diverse valutaexponeringar undersöks. I samråd med studiens centrala uppdragsgivare BAE Systems Hägglunds, har bolaget identifierat ett behov av att se över möjligheterna för att förbättra deras befintliga valutahantering. För att möjliggöra detta har vi valt att utforma en komparativ studie där stora svenska bolag inom varierande branscher kommer ingå. En centraliserad treasury bidrar till stordriftsfördelar och förbättrade villkor mot banker, där det dock finns ett tydligt forskningsgap på nackdelar som uppstår av att centralisera treasury. Syftet med studien är att undersöka hur stora svenska bolag inom olika branscher arbetar med sin valutahantering. Vår intention med studien är att inbringa ny kunskap och förståelse kring hur stora svenska bolag implementerar valutasäkringsmetoder och hanterar existerande valutarisker. För att möjliggöra ny kunskap och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie utformats. Det ökar möjligheterna till att identifiera nya infallsvinklar och ny kunskap till stora svenska bolag med hög valutaexponering. Studiens resultat visade på att centralisering av treasury leder till positiva stordriftsfördelar för stora svenska bolag. Slutsatsen tyder på att företag får en bättre kostnadskontroll och kan med hjälp av interna och externa derivat effektivisera hanteringen av exponeringar som uppstår i samband med internationell handel. Däremot indikerar vår studie också på potentiellt negativa påföljder som orsakas av centraliserade beslut, i de fall där koncerner omfattas av komplexa organisationsstrukturer över geografiska gränser. Det empiriska resultatet som framställts från studien visar på nackdelar med att valutasäkra sig över en lång tidsperiod, eftersom detta leder till höga kostnader och komplexiteten att optimera prognoser för valutakursfluktuationer. Ytterligare intressanta slutsatser som studien bidragit till är möjligheterna att välja optioner framför terminskontrakt vid osäkra kassaflöden. Fortsättningsvis bör optioner kunna implementeras i högre uträckning i de fall där bolag karaktäriseras av långa offert och kontraktstider, vilket innebär en större osäkerhet i kassaflödena.

The world is getting more and more globalized and more countries choose to make business abroad today compared to only ten years ago. To establish abroad involves a lot of risks for a company and one important risk a company need to pay attention to is thecurrency risk. A corporation can be exposed to different kinds of currency risks and there is a lot of derivates to use when hedging against those risks. Which strategy or method a company uses is regulated in its financial policy, which constitutes an important part in the work against currency exposure. The main purpose of this dissertation is to investigate which currency hedging methods and derivates Swedish export companies are using when trading on the international market. Another part of the purpose is to explore if there is a difference between large and small companies when it comes to currency hedging and if there is, why there is a difference. To get the answers of the purpose a qualitative study were used and three intervjues with three companies of different sizes in the energy industry were made. The study also included one interview with an expert in the area of currency hedging. Together with theory and earlier studies the dissertation came to a conclusion. The conclusion of this study was that companies are using different derivates to protect themselves against currency risks and there is a difference between small and large companies in the hedging, mainly in the number of different derivates. Another conclusion that can be drawn was that warrants and futures is the most common derivates among swedish export companies which also is supported by theory and earlier studies. / Världen blir allt mer globaliserad och fler och fler länder väljer att röra sig utanför de nationella gränserna och göra affärer internationellt. Att etablera sig utomlands innebär många risker för ett företag och en viktig risk ett företag måste beakta vid handel internationellt är valutarisken. Ett företag kan bli exponerade mot olika typer av valutarisker och det finns flera instrument att använda sig av för att skydda sig mot dessa. Vilken metod ett företag använder sig av finns reglerat i företagens finanspolicy, vilken utgör en viktig del i arbetet mot valutaexponering. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka valutasäkringsmetoder och instrument svenska exportföretag använder sig av vidinternationell handel för att säkra sig mot valutarisker, samt undersöka om det skiljer sig i hur företag av olika storlek hanterar dessa risker. För att besvara vår frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ studie där tre stycken energiföretaget av olika storlek intervjuades. I studien intervjuades även en expert inom området och genom en jämförelse av empirin samt tidigare forskning kunde det dras en slutsats. Undersökningens slutsats var att företagen använder sig av flera olika metoder och instrument vid hanteringen av valutarisker. Den typ avvalutarisk de främst är utsatta för är transaktionsexponeringar på samtliga företag. Studien visade också att det skiljde sig i hur företagen av olika storlek hanterar dessa risker, främst i form av antalet instrument företagen använde sig av. En annan slutsats som kunde göras med en jämförelse av tidigare teori är att swappar och terminer är vanliga instrument medan optioner är ett mindre använt instrument för företag vid valutasäkring.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden. Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina. Vi har även sammansällt samtliga teorier i en syntes som legat till grund för vår analys. I det empiriska kapitlet behandlas den information vi insamlat hos fallföretagen och ämnesexperterna. För att få en bredare kunskap om ämnet inleds empirin med ämnesexperternas intervjuer för att sedan behandla fallföretagen. I analyskapitlet använder vi oss utav den teoretiska syntesen för att jämföra den med datan vi insamlat i empirin. En diskussion med egna analyser förs löpande genom texten. Utifrån vår analys kan vi dra flera slutsatser om hur företag arbetar med företagsfinansiell riskhantering på den kinesiska marknaden. Företag på den kinesiska marknaden kan begränsa sina företagsfinansiella risker genom att arbeta med kredittider, valutarisker och likviditetsplanering. Fler företag bör också arbeta med riskminimering genom utbildning i förebyggande syfte. Vi ser dock att eftersom Kinas politik är i ständig förändring försvåras möjligheten att hantera företagsfinansiella risker på marknaden.