<p>Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. </p><p>Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.</p>

<p>Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter på den globala marknaden uppstår nya möjligheter men även nya risker. De flesta länder har nu ett rörligt växelkurssystem vilket lett till att företagens valutarisker ökat. Volatiliteten på valutamarknaden har under de senaste åren ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande valutariskhantering.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina valutarisker och om det har förändrats i tider av hög volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunktursläge.</p><ul><li>Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar?</li><li>Vilka faktorer inverkar på ett företags valutariskhantering?</li><li>Förändras valutariskhanteringen vid ökad volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunkturläge?</li></ul><p><strong></strong></p><p>I uppsatsen har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt för att uppnå en djupare förståelse av ämnet och på grund utav att uppsatsens syfte kräver en metod som möjliggör för oss författare att förstå tankesättet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundärdata för att skapa en teoretisk referensram att använda som bas att utgå våra intervjuer ifrån och analysera datan.</p><p>Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien är att den ökade volatiliteten påverkat valutariskhanteringen och intresset av valutariskhantering ute på operativ nivå i företagen ökat. Uppsatsen visar även på att det osäkra marknadsläget lett till att företagen minskat säkringsnivåerna på deras exponeringar för att undvika att bli översäkrad.</p><p>Vi anser att det vore intressant att använda sig av ett större urval företag (alternativt att fokusera branschvis) ur en längre tidsperiod. Det har även uppkommit frågor under uppsatsen gång som vi inte kunnat gå in närmare på, exempelvis hur företagen arbetar med den ekonomiska exponeringen. Även en studie som närmare undersöker IAS 39s påverkan på företagens valutariskhantering vore intressant.</p><p>Uppsatsen har bidragit till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar valutariskhanteringsarbetet och hur valutariskhanteringen förändras under volatila och mer osäkra förhållanden.</p><p> </p> / <p>As multinational Swedish companies extend their international operations they encounter new opportunities as well as new risks. Since most economies today has floating currency systems the currency risk for the firms also increases. During the last years substantially increased volatility on the currency market has lead to an increased importance of a functioning currency risk management.</p><p>The purpose of this bachelor thesis is to investigate how some Swedish multinational firms manage their currency risks and how they have become affected of the increased market volatility and an uncertain economic situation.</p><ul><li>How do firms measure and manage their currency exposure?</li><li>Which variables affect firms' currency risk management?</li><li>Do the firms' currencies risk management change during an increased volatility and uncertain economic situation?</li></ul><p> </p><p>In this thesis we have chosen to use a qualitative method with a hermeneutic approach to gain a deeper knowledge in the subject since our purpose demands a greater depth to understand the firms' way of thinking. We started off with gathering secondary data to create a theoretical frame of reference. The framework was later used a as support for the interviews and as well for the analysis.</p><p><strong></strong></p><p>The conclusions we as writers made of this thesis was that the increased volatility affected the currency risk management and the interest to manage currency risks has risen on an operative levels. The thesis shows that the uncertain economic situation has lead to the firms have reduced their hedging levels to avoid become over hedged.</p><p>We would find it interesting to gather data from a greater amount of firms (or focus on specific industries) during a longer period of time. Because of our limited time we couldn't explore all the questions that have come up. For an example: a study on how firms manage their economic exposure. We would also like to see a study on how IAS 39 affects firms' currency risk management.</p><p>This thesis has contributed to increased knowledge about what variables influences firms' currency risk management and how the currency risk management changes in volatile and uncertain times.</p><p> </p>

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.

Allteftersom svenska företag utökar sina verksamheter på den globala marknaden uppstår nya möjligheter men även nya risker. De flesta länder har nu ett rörligt växelkurssystem vilket lett till att företagens valutarisker ökat. Volatiliteten på valutamarknaden har under de senaste åren ökat i omfattning vilket ökar betydelsen av fungerande valutariskhantering. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa svenska multinationella företag hanterar sina valutarisker och om det har förändrats i tider av hög volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunktursläge. Hur identifierar och hanterar företag sina valutaexponeringar? Vilka faktorer inverkar på ett företags valutariskhantering? Förändras valutariskhanteringen vid ökad volatilitet på valutamarknaden och förändrat konjunkturläge? I uppsatsen har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt för att uppnå en djupare förståelse av ämnet och på grund utav att uppsatsens syfte kräver en metod som möjliggör för oss författare att förstå tankesättet bakom handlingarna. Vi startade med att samla in sekundärdata för att skapa en teoretisk referensram att använda som bas att utgå våra intervjuer ifrån och analysera datan. Slutsatserna vi som uppsatsskrivare kommit fram till av studien är att den ökade volatiliteten påverkat valutariskhanteringen och intresset av valutariskhantering ute på operativ nivå i företagen ökat. Uppsatsen visar även på att det osäkra marknadsläget lett till att företagen minskat säkringsnivåerna på deras exponeringar för att undvika att bli översäkrad. Vi anser att det vore intressant att använda sig av ett större urval företag (alternativt att fokusera branschvis) ur en längre tidsperiod. Det har även uppkommit frågor under uppsatsen gång som vi inte kunnat gå in närmare på, exempelvis hur företagen arbetar med den ekonomiska exponeringen. Även en studie som närmare undersöker IAS 39s påverkan på företagens valutariskhantering vore intressant. Uppsatsen har bidragit till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar valutariskhanteringsarbetet och hur valutariskhanteringen förändras under volatila och mer osäkra förhållanden. / As multinational Swedish companies extend their international operations they encounter new opportunities as well as new risks. Since most economies today has floating currency systems the currency risk for the firms also increases. During the last years substantially increased volatility on the currency market has lead to an increased importance of a functioning currency risk management. The purpose of this bachelor thesis is to investigate how some Swedish multinational firms manage their currency risks and how they have become affected of the increased market volatility and an uncertain economic situation. How do firms measure and manage their currency exposure? Which variables affect firms' currency risk management? Do the firms' currencies risk management change during an increased volatility and uncertain economic situation?   In this thesis we have chosen to use a qualitative method with a hermeneutic approach to gain a deeper knowledge in the subject since our purpose demands a greater depth to understand the firms' way of thinking. We started off with gathering secondary data to create a theoretical frame of reference. The framework was later used a as support for the interviews and as well for the analysis. The conclusions we as writers made of this thesis was that the increased volatility affected the currency risk management and the interest to manage currency risks has risen on an operative levels. The thesis shows that the uncertain economic situation has lead to the firms have reduced their hedging levels to avoid become over hedged. We would find it interesting to gather data from a greater amount of firms (or focus on specific industries) during a longer period of time. Because of our limited time we couldn't explore all the questions that have come up. For an example: a study on how firms manage their economic exposure. We would also like to see a study on how IAS 39 affects firms' currency risk management. This thesis has contributed to increased knowledge about what variables influences firms' currency risk management and how the currency risk management changes in volatile and uncertain times.

Syfte: Hantering av valutarisker i ett exporterande företag kan vara avgörande för att nå framgång. Syftet är att undersöka hur valutariskexponering uppstår samt att se hur valutarisk hanteras i två exporterande företag. Uppsatsen behandlar ett stort multinationellt företag och ett mindre företag. Studien jämför olika förhållningssätt i de två företagen samt hur extern respektive intern hantering av riskerna kan skilja sig. Metod: I studien har en kvalitativ ansats tillämpats genom intervjuer med representativa befattningshavare i de båda företagen. Intervjuerna utgår från ett hermeneutiskt synsätt som sedan också till stor del är genomgående i uppsatsen. Förutom intervjuer så har trovärdig sekundärdata använts i förekommande fall.  Resultat &amp; slutsats: Möjlighet till intern hantering av valutarisker skiljer sig mellan stora och små företag. Sandvik har stora resurser för att kunna hantera valutarisker internt samtidigt som CardGroup har mindre resurser och kunskaper för detta. Företagens förhållningssätt till risk skiljer sig men skillnaden beror inte på storleken utan snarare synen på hur affärer görs. Företagens externa metoder för valutariskhantering är snarlika då samma derivatinstrument används, med undantag för hur företagen tillämpar dem genom olika metoder. Förslag till fortsatt forskning: En intressant ansats för vidare studier skulle vara att använda en kvantitativ metod för forskning inom området för att kunna dra mer allmänna slutsatser. Fokus för fortsatta studier kan även vara att utgå från ekonomisk eller omräkningsexponering. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ökad kunskap om vilka metoder och instrument exporterande företag använder och varför. Dessutom har studien belyst hur arbetet kan skilja sig mellan ett stort och ett litet företag. / Aim: Currency risk management can be crucial to reach success in an international environment. The aim of this thesis is to examine currency exposure in exporting companies and to see how they handle currency risk. The thesis consists of one large multinational company and one small local business. Differences in risk approach, internal and external management are examined. Method: The study has a qualitative approach applied by interviews with representative employees in both companies. A hermeneutic approach is used for the interviews and then also to a large extent throughout the essay. In addition to interviews, reliable secondary data where used when appropriate. Result &amp; Conclusions: Internal currency risk management is different depending on the company’s size. Sandvik have great resources in managing currency risk internally while CardGroup have less knowledge and resources to do so. The companies approach to risk is different but the difference is not due to size but rather the perception of how business is done. The external methods of managing currency risk are similar between the companies. The same derivatives are used with exception for how the companies apply them through various methods. Suggestions for future research: An interesting approach for further studies in this field of finance would be to use a quantitative approach to receive general conclusions. Operating and translation exposure can also be focus for future studies. Contribution of the thesis: The thesis has contributed to increased knowledge of which instruments companies use and why companies apply certain methods. In addition the essay examines how this differs between a large and a small company.

Purpose: The purpose of the study was to investigate how companies are affected by currency hedging in international trade. One purpose was to investigate and identify the type of currency risks companies are most exposed to and what currency hedging methods are used to handle these. Methodology: To answer the study's question, research was conducted by using a qualitative data method and a content analysis method. Theoretical framework: The focus has been on these theories; Modigliani and Miller theory, currency risk management and previous studies. Result: The result of the study consists of a presentation of the processed data as underlies the analysis being carried out. Conclusion: The study found that the currency exposures which companies are primarily exposed to in international trade are transaction and translation exposures. Of the eight companies investigated in the study, seven of them focused on transaction exposure. The study also indicates that the most commonly used derivative instruments used by companies are futures, options and swaps, where futures due to its flexibility came first, options on the second place and swaps on the third place. The most important and used purchase currencies that the companies deal with are Euro, British pound and US-dollars. Whether it is profitable for companies to hedge their currency risks or not, this study found that currency hedging is profitable for companies. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur företagen påverkas av valutasäkring vid internationell handel. Ett delsyfte var att undersöka och kartlägga vilken typ av valutarisk företagen är mest exponerade för samt vilka valutasäkringsmetoder som används vid hantering av dessa. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ metod och en innehållsanalysmetod. Teoretiskt perspektiv: Fokus har legat på dessa teorier; Modigliani &amp; Millers teori, valutariskhantering och tidigare studier. Empiri: Empirin innefattar den bearbetade datan som har samlats in från respektive företag samt är grunden för studiens analys. Slutsats: Studien kom fram till att den valutaexponering som företagen främst utsätts för vid internationell handel var transaktions-och omräkningsexponering. Av de åtta företag som har undersökts i studien visade sig att sju av dessa fokuserade på transaktionsexponering. Studien visade även att de vanligaste derivatinstrumenten som används av företagen var terminer, optioner och swappar. Terminer på grund av dess flexibilitet kom på första plats, optioner på andra plats och swappar på tredje plats. De viktigaste och mest använda inköpsvalutorna som företagen handlar med var euro, brittiskt pund och amerikanska dollar. Huruvida det är lönsamt för företagen att valutasäkra eller inte, tydde denna studies fynd på att valutasäkring är lönsamt för företag.

Bakgrund: Biståndsorganisationer (NGOs) är verksamma i hela världen och exponeras följaktligen mot valutarisk. Organisationerna hanterar biståndsmedel i så väl vanliga som ovanliga valutor när de på olika sätt finansierar lokala samarbetspartners. Andelen forskning om hur biståndsorganisationer hanterar valutaköp och valutarisk är begränsad och denna studie avser att studera området ytterligare. Syfte: Studien ämnar att utifrån riskhanteringsteori samt best practice analysera problematiken kring exponeringen mot valutarisk för svenska NGOs samt dess biståndsmottagare. Syftet är även att på detta sätt kunna diskutera generella strategier för svenska NGOs valutahandel och valutariskhantering. Genomförande: Den kvalitativa ansatsen utgörs av informationsinhämtning i form av nio intervjuer som utformats efter teori samt tidigare studier. Genom fem intervjuer med svenska NGOs ges en bild av hur organisationernas processer och behov ser ut relaterat till valutariskhantering. Information om hur valutarisk- och valutahantering bedrivs i praktiken samt hur experter inom området ser på NGOs nuvarande hantering baseras på fyra intervjuer med aktörer inom valutarisk- och valutahantering. Studiens empiri från genomförda intervjuer analyseras med stöd i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier. Slutsats: Studien visar att problematiken kring valutahandel och valutariskhantering är mer komplex än den verkar vid en första anblick samt att syftet med valutariskhantering skiljer sig mellan vinstdrivande företag och ideella organisationer. Det framgår även att NGOs i nuläget överför merparten av exponeringen mot valutarisk till motpart genom avtal och att NGOs med stor andel bunden finansiering inte har möjlighet att utförligt undersöka eller implementera valutariskhantering. Slutligen har ett antal strategier utvecklats för att mer kostnadseffektivt köpa valuta. / Background: Non-governmental organizations (NGOs) are active in most parts of the world and are consequently exposed to foreign exchange risk. The organizations manage aid funds in both common and uncommon types of currency when they in different ways finance local cooperation partners. The amount of previous research how aid organizations handle the management of currency trade and foreign exchange risk is limited and this study aims to examine the area further. Aim: The study aims to analyse the complex of problems regarding exposure to foreign exchange risk for both Swedish NGOs and their cooperation partners, to do so on the basis of foreign exchange risk theory and best practice. The aim is in such a way to discuss general strategies for currency trade and foreign exchange risk management for Swedish NGOs. Completion: The qualitative approach consists of nine interviews that have been designed in accordance with theory and previous research. A picture of the organizational processes and needs of Swedish NGOs regarding foreign exchange risk- and currency trade management was given by five interviews with NGOs. Information concerning how foreign exchange risk- and currency trade management is utilized in practice and how experts in the field perceive current management of NGOs was gathered from four interviews with actors within foreign exchange risk- and currency trade management. The empirical data is analysed on the basis of the theoretical framework and previous research. Conclusion: The study shows that the complex of problems regarding foreign exchange risk- and currency trade management are not as straightforward as at first glance. It also indicates that foreign exchange risk management differs between for-profit businesses and non-profit organizations. It appears that NGOs currently transfer all foreign exchange risk exposure to its counterpart through contracts. The investigation and implementation of foreign exchange risk management is not possible for NGOs with a large ratio of restricted funds. Finally a number of strategies have been developed for a more cost-effective currency trade.