<p>Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.</p>

Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.

I en allt mer globaliserad värld där bolag tvingas expandera sina verksamheter utomlands för att behålla konkurrenskraft och marknadspositionering, har valutarisk fått en allt större inverkan på svenska företags resultat. Valutarisk uppstår vanligtvis genom antingen transaktioner i främmande valuta eller när utländska dotterbolag konsolideras med moderbolaget. För att hantera risken kan företag med hjälp av interna- och/eller externa valutasäkringsmetoder reducera sin valutariskexpoenering. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara hur olika variabler påverkar svenska börsnoterade bolags frekvens och metod för valutasäkring. Från välkända teorier inom nationalekonomi och organisationsteori samt tidigare forskning kan det konstateras att det råder delade meningar gällande vilka bakomliggande variabler som påverkar företags val av valutasäkring. För att fokusera denna uppsats har geografiskt läge, företagsstorlek och volatilitet av växelkurs valts ut som variabler att undersöka. Dessa variabler anses vara extra aktuella att studera idag då kronan anses vara svag och volatil relativt jämförelsevalutor. Med ett urval bestående av i stort sett alla Large Cap och Small Cap företag, rensat från investmentbolag och banker, har en enkätundersökning genomförts. Dessutom har årsredovisningar för totalt 60 bolag analyserats för tre olika räkenskapsår samt har intervjuer med experter inom ämnet utförts för djupare analys och förståelse.  Resultatet från studien indikerar att företagsstorlek har en betydande inverkan på företags val av valutasäkring. Det går också att konstatera att det geografiska läget påverkar hur företag förhåller sig till valutariskhantering. Dessutom har ett signifikant samband mellan variablerna företagsålder och valutasäkring upptäckts. Emellertid kan inget statistiskt signifikant samband fastslås mellan variablerna valutariskhantering och volatilitet av växelkurs men ämnet föreslås för vidare forskning och då förslagsvis med en större kontrollgrupp för ökad precision. Det har också gjorts försök till att testa relationen mellan förekomsten av valutasäkring och aktiekursutveckling, volatilitet i aktiepris och lönsamhetsmåttet avkastning på egna tillgångar (RoA). Det har visat sig finnas skillnader i medelvärde mellan de företag som valutasäkrar och de som inte gör det. Kontrollgrupperna har dock varit för begränsade i antal för att tillstå detta som bevis med 95 % konfidensintervall. / In an increasingly globalized world where companies are forced to expand their operations abroad in order to maintain competitiveness and market positioning, foreign exchange risk has increased in its importance on the result of Swedish companies. Foreign exchange risk usually occurs either through transactions in foreign currency or when overseas subsidiaries are consolidated with the parent company. In order to manage this risk, companies can use internal- and/or external hedging techniques in order to reduce this exposure. This study seeks to determine and explain the impact of different variables to the extent and method of currency hedging which are used by publicly traded Swedish companies. From well-known theories in economics and organizational theory as well as previous studies, it can be concluded that there are different views regarding which factors determines firm’s choice of hedging technique. In order to narrow this essay, the factors geographical location, company size and volatility of exchange rate has been chosen as underlying variables to investigate. The variables are considered particularly relevant to study and evaluate on the Swedish market today as the Swedish krona is considered to be weak, given a 25-year average, relative to other currencies such as the euro and the US dollar. With a sample consisting of all Large Cap and Small Cap companies, reduced by financial companies, a survey has been conducted. In addition, annual reports for three different years, 60 companies in total have been analysed and for a deeper analysis and understanding and interviews with experts in the subject have been executed. The results of the study indicate that company size has a significant impact on firms’ choice of hedging technique. It can also be concluded that the geographical location affects how companies relate to currency risk management. Additionally, a significant correlation between the age of companies’ and currency hedging has been discovered. There have also been tests investigating the relation between the presence of currency hedging with volatility of exchange rate without being able to prove a statistically significant relation, but the subject is suggested for further research with a more extensive control group for higher precision. Attempts has also been made to see if a significant relationship between currency hedging and stock performance, stock volatility and return on assets as a measure of profitability. There are differences in the mean between the firms that uses currency hedging and the firms that don´t use currency hedging but the control groups has been too limited to proof this relationship at 5% significance level.

With an increasingly globalized world of multinational firms dominating the global market, firms have discovered the impact of transaction exposure on their business. To handle the risk, firms can hedge their transaction exposure with currency derivatives. This paper aims to determine and explain what variables, beyond the size of the transaction exposure, affect firms’ usage of currency derivatives for hedging purposes. Previous research shows a divided estimation of what underlying causes. The variables studied to explain the usage of currency derivatives are industry affiliation, size of firm, geographical dispersal and profitability. With a sample size of 70 major Swedish internationally active non-financial firms, a multiple regression analysis was constructed to potentially demonstrate causality. To create a method triangulation, an interview with a currency derivatives expert was conducted as a complement to the quantitative strategy. The result of this paper indicates that industry affiliation possibly affects firm’s usage of currency derivatives for hedging purposes, however none of the studied variables show a sufficient statistical significance to prove a causality. / Med en allt mer globaliserad värld med multinationella företag som dominerar den globala marknaden har företagen upptäckt transaktionsexponeringens påverkan på dess verksamhet. För att hantera risken kan företag säkra sin transaktionsexponering med hjälp av valutaderivat. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara vilka variabler, utöver transaktionsexponeringens storlek, som påverkar svenska rörelsedrivande företags användande av valutaderivat i säkringssyfte. Inom tidigare forskningen råder delade meningar om vilka bakomliggande orsaker som påverkar företags användande av valutaderivat. De variabler som undersöktes för att förklara användandet av valutaderivat är företagens branschtillhörighet, dess storlek, verksamhetens geografiska spridning samt dess lönsamhet. Med ett urval på 70 stora svenska internationellt verksamma rörelsedrivna företag gjordes en multipel regressionsanalys för att påvisa samband mellan användandet av valutaderivat i transaktionssäkringssyfte och påverkande variabler. För att skapa en metodtriangulering genomfördes även en intervju med en valutaderivatexpert som ett komplement till den kvantitativa strategin. Resultatet av studien indikerar på att branschtillhörighet möjligen kan påverka företagens användande av valutaderivat men ingen av de studerade variablerna uppvisade en tillräcklig signifikans för att statistiskt säkerställa sambanden.

Bakgrund: I och med en ökad internationell handel har det blivit allt viktigare med en adekvat hantering av transaktionsexponering. Valutor är förknippade med olika risker och ger således upphov till skild transaktionsexponering, vid handel med utlandet. Tidigare forskning förordar att hantering av trasaktionsexponering regleras via styrdokument, och vi har identifierat en avsaknad av forskning kring hur svenska företags styrdokument är utformade. Problemformulering: I vilken utsträckning kongruerar tidigare forskning med hur svenska företag har utformat styrdokument för hantering av transaktionsexponering i olika valutor? Syfte: Syftet med studien är att, i relation till vad tidigare forskning förespråkar, undersöka och analysera hur styrdokument för hantering av transaktionsexponering är utformat i företag. Studien syftar även till att analysera skiljaktigheter i styrdokumentet för transaktionsexponering i olika valutor, samt vilka faktorer som ger upphov till eventuella avvikelser. Slutsatser: Studiens resultat tyder på en tydlig kongruens mellan tidigare forskning och etablerade tillvägagångssätt för hur styrdokument för hantering av transaktions-exponering är utformat i svenska företag. Styrdokumentet är övergripande i sin utformning; reglerar strategin för riskhantering men inte tillvägagångssättet för hanteringen. Styrdokumentet reglerar inga skillnader för hur transaktionsexponering i olika valutor ska hanteras, trots att den faktiska hanteringen uppvisar markanta skillnader. Upphov till olik hantering ger: faktorer relaterade till valutamarknadens egenskaper, företagsspecifika faktorer och andra påverkande omvärldsfaktorer. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse och tydligare nyansering av hur svenska företag styr hantering av transaktionsexponering, utifrån ett företagsperspektiv. Vidare ämnar studien föranleda intresse för hur företag reglerar hantering av transaktions-exponering i olika valutor, och av vilken bevekelsegrund. / Background: As a result of increased international trading, adequate management of transaction exposure has become more important. Foreign currency cash flows are associated with different risks and thus give cause to distinct transaction exposure with overseas trading. Previous research advocates that management of transaction exposure is controlled through policy documents and we have identified a lack of research in how policy documents of Swedish firms are designed. Problem: To what extent is previous research agreeing with how Swedish firms have developed policy documents for managing transaction exposure of different foreign currency cash flows? Aim: The aim of the study is, compared to what previous research advocates, to examine and analyze how policy documents for managing transaction exposure are designed within the Swedish firms. The study also aims to analyze the differences in the policy document for the transaction exposure in different foreign currency cash flows, as well as the factors that give reasons to possible deviations. Conclusions: The findings of the study indicate a clear congruence between previous research and established practices of how policy documents for managing transaction exposure are designed in Swedish firms. Policy documents are comprehensive in their design; regulate the risk management strategy but not the management procedures. Even though the actual management of transaction exposure of different foreign currency cash flows indicates significant discrepancies, the policy document doesn’t regulate any of them. Giving reason for a different management are: factors related to the foreign exchange market characteristics, company-specific factors and other influencing market factors.Contribution: The study contributes to a better understanding and clearer differentiation of how Swedish firms control the management of transaction exposure, from a business perspective. Moreover, the study intends to give rise to the interest in how and on which grounds companies differently control the management of transaction exposure of different foreign currency cash flows.

Bakgrund: Biståndsorganisationer (NGOs) är verksamma i hela världen och exponeras följaktligen mot valutarisk. Organisationerna hanterar biståndsmedel i så väl vanliga som ovanliga valutor när de på olika sätt finansierar lokala samarbetspartners. Andelen forskning om hur biståndsorganisationer hanterar valutaköp och valutarisk är begränsad och denna studie avser att studera området ytterligare. Syfte: Studien ämnar att utifrån riskhanteringsteori samt best practice analysera problematiken kring exponeringen mot valutarisk för svenska NGOs samt dess biståndsmottagare. Syftet är även att på detta sätt kunna diskutera generella strategier för svenska NGOs valutahandel och valutariskhantering. Genomförande: Den kvalitativa ansatsen utgörs av informationsinhämtning i form av nio intervjuer som utformats efter teori samt tidigare studier. Genom fem intervjuer med svenska NGOs ges en bild av hur organisationernas processer och behov ser ut relaterat till valutariskhantering. Information om hur valutarisk- och valutahantering bedrivs i praktiken samt hur experter inom området ser på NGOs nuvarande hantering baseras på fyra intervjuer med aktörer inom valutarisk- och valutahantering. Studiens empiri från genomförda intervjuer analyseras med stöd i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier. Slutsats: Studien visar att problematiken kring valutahandel och valutariskhantering är mer komplex än den verkar vid en första anblick samt att syftet med valutariskhantering skiljer sig mellan vinstdrivande företag och ideella organisationer. Det framgår även att NGOs i nuläget överför merparten av exponeringen mot valutarisk till motpart genom avtal och att NGOs med stor andel bunden finansiering inte har möjlighet att utförligt undersöka eller implementera valutariskhantering. Slutligen har ett antal strategier utvecklats för att mer kostnadseffektivt köpa valuta. / Background: Non-governmental organizations (NGOs) are active in most parts of the world and are consequently exposed to foreign exchange risk. The organizations manage aid funds in both common and uncommon types of currency when they in different ways finance local cooperation partners. The amount of previous research how aid organizations handle the management of currency trade and foreign exchange risk is limited and this study aims to examine the area further. Aim: The study aims to analyse the complex of problems regarding exposure to foreign exchange risk for both Swedish NGOs and their cooperation partners, to do so on the basis of foreign exchange risk theory and best practice. The aim is in such a way to discuss general strategies for currency trade and foreign exchange risk management for Swedish NGOs. Completion: The qualitative approach consists of nine interviews that have been designed in accordance with theory and previous research. A picture of the organizational processes and needs of Swedish NGOs regarding foreign exchange risk- and currency trade management was given by five interviews with NGOs. Information concerning how foreign exchange risk- and currency trade management is utilized in practice and how experts in the field perceive current management of NGOs was gathered from four interviews with actors within foreign exchange risk- and currency trade management. The empirical data is analysed on the basis of the theoretical framework and previous research. Conclusion: The study shows that the complex of problems regarding foreign exchange risk- and currency trade management are not as straightforward as at first glance. It also indicates that foreign exchange risk management differs between for-profit businesses and non-profit organizations. It appears that NGOs currently transfer all foreign exchange risk exposure to its counterpart through contracts. The investigation and implementation of foreign exchange risk management is not possible for NGOs with a large ratio of restricted funds. Finally a number of strategies have been developed for a more cost-effective currency trade.