Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta. I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt. Men i själva verket så kommer den sanna exponeringen grovt att underskattas.

I en allt mer globaliserad värld där bolag tvingas expandera sina verksamheter utomlands för att behålla konkurrenskraft och marknadspositionering, har valutarisk fått en allt större inverkan på svenska företags resultat. Valutarisk uppstår vanligtvis genom antingen transaktioner i främmande valuta eller när utländska dotterbolag konsolideras med moderbolaget. För att hantera risken kan företag med hjälp av interna- och/eller externa valutasäkringsmetoder reducera sin valutariskexpoenering. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara hur olika variabler påverkar svenska börsnoterade bolags frekvens och metod för valutasäkring. Från välkända teorier inom nationalekonomi och organisationsteori samt tidigare forskning kan det konstateras att det råder delade meningar gällande vilka bakomliggande variabler som påverkar företags val av valutasäkring. För att fokusera denna uppsats har geografiskt läge, företagsstorlek och volatilitet av växelkurs valts ut som variabler att undersöka. Dessa variabler anses vara extra aktuella att studera idag då kronan anses vara svag och volatil relativt jämförelsevalutor. Med ett urval bestående av i stort sett alla Large Cap och Small Cap företag, rensat från investmentbolag och banker, har en enkätundersökning genomförts. Dessutom har årsredovisningar för totalt 60 bolag analyserats för tre olika räkenskapsår samt har intervjuer med experter inom ämnet utförts för djupare analys och förståelse.  Resultatet från studien indikerar att företagsstorlek har en betydande inverkan på företags val av valutasäkring. Det går också att konstatera att det geografiska läget påverkar hur företag förhåller sig till valutariskhantering. Dessutom har ett signifikant samband mellan variablerna företagsålder och valutasäkring upptäckts. Emellertid kan inget statistiskt signifikant samband fastslås mellan variablerna valutariskhantering och volatilitet av växelkurs men ämnet föreslås för vidare forskning och då förslagsvis med en större kontrollgrupp för ökad precision. Det har också gjorts försök till att testa relationen mellan förekomsten av valutasäkring och aktiekursutveckling, volatilitet i aktiepris och lönsamhetsmåttet avkastning på egna tillgångar (RoA). Det har visat sig finnas skillnader i medelvärde mellan de företag som valutasäkrar och de som inte gör det. Kontrollgrupperna har dock varit för begränsade i antal för att tillstå detta som bevis med 95 % konfidensintervall. / In an increasingly globalized world where companies are forced to expand their operations abroad in order to maintain competitiveness and market positioning, foreign exchange risk has increased in its importance on the result of Swedish companies. Foreign exchange risk usually occurs either through transactions in foreign currency or when overseas subsidiaries are consolidated with the parent company. In order to manage this risk, companies can use internal- and/or external hedging techniques in order to reduce this exposure. This study seeks to determine and explain the impact of different variables to the extent and method of currency hedging which are used by publicly traded Swedish companies. From well-known theories in economics and organizational theory as well as previous studies, it can be concluded that there are different views regarding which factors determines firm’s choice of hedging technique. In order to narrow this essay, the factors geographical location, company size and volatility of exchange rate has been chosen as underlying variables to investigate. The variables are considered particularly relevant to study and evaluate on the Swedish market today as the Swedish krona is considered to be weak, given a 25-year average, relative to other currencies such as the euro and the US dollar. With a sample consisting of all Large Cap and Small Cap companies, reduced by financial companies, a survey has been conducted. In addition, annual reports for three different years, 60 companies in total have been analysed and for a deeper analysis and understanding and interviews with experts in the subject have been executed. The results of the study indicate that company size has a significant impact on firms’ choice of hedging technique. It can also be concluded that the geographical location affects how companies relate to currency risk management. Additionally, a significant correlation between the age of companies’ and currency hedging has been discovered. There have also been tests investigating the relation between the presence of currency hedging with volatility of exchange rate without being able to prove a statistically significant relation, but the subject is suggested for further research with a more extensive control group for higher precision. Attempts has also been made to see if a significant relationship between currency hedging and stock performance, stock volatility and return on assets as a measure of profitability. There are differences in the mean between the firms that uses currency hedging and the firms that don´t use currency hedging but the control groups has been too limited to proof this relationship at 5% significance level.

<p>Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting).</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39.</p><p>Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet.</p><p>Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.</p>

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting). Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39. Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet. Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.

Purpose: The purpose of the thesis is to describe which foreign exchange risk techniques that are used by medium- and large-sized Swedish companies within the Jönköping region, and how they as well as a bank evaluate the techniques in the current recession. Background: The reason why companies decide to expand their operations abroad is to take advantage from imperfections in other national markets. The fluctuations in currencies and exchange rates can have a huge effect on a company’s cash flows when doing business abroad. Therefore, when companies manage their foreign exchange risk, they have to be familiar with all the methods and tools available in order to pick the ones that best suit their needs. Method: We sent out a questionnaire and got it answered by eight companies within the Jönköping region regarding their strategy when managing foreign exchange risk. We have also interviewed a financial adviser, working at Handelsbanken, regarding the techniques offered to companies. A “foreign currency table” located in Linköping, was also contacted. They are in charge of creating recommendations and products sold by Handelsbanken. Conclusion: Hedging is the most frequently used tool by the companies in our study. Leading and lagging strategies are used quite often, while swaps and invoice currency is used less frequently by them. Exposure netting and cash pooling does not seem to be used at all. We believe that companies generally should seek more information on new techniques introduced in the market and be open to new possibilities and solutions for managing currency risk. Most of the companies in our sample, according to us, are too comfortable in their choice of techniques. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka valutarisk tekniker som används av medelstora och stora företag inom Jönköpings området, samt hur dessa företag och en bank utvärderar teknikerna i den rådande lågkonjunkturen. Bakgrund: Anledningen till varför företag väljer att expandera utomlands är för att ta nytta av fördelar som uppstår i andra marknader. Fluktuationer i valutor och valutakurser kan ha stor effekt på företagens kassaflöden när handel utomlands utförs. När företag hanterar sin valutarisk måste de vara familjära med de olika metoder som finns tillgängliga, för att få reda på vilka av dessa som bäst tillgodoser deras behov. Metod: Åtta företag inom Jönköpings regionen, svarade på ett formulär, angående deras strategi när det kommer till hantering av valutarisk. Vi har även intervjuat en företags rådgivare på Handelsbanken, angående teknikerna som de erbjuder företagen. Valutabordet i Linköping har också blivit kontaktat. De har till uppgift att ta fram rekommendationer och produkter som säljs av Handelsbanken. Slutsats: Hedging är den teknik som används mest av företagen i vår undersökning. Leading och lagging används rätt så ofta, medan swaps och invoice currency används mer sällan av dem. Exposure netting och cash pooling tycks inte användas alls. Vi anser att företag generellt ska eftersöka mer information om nya tekniker som introduceras på marknaden samt vara öppna för nya möjligheter och lösningar till att hantera valutarisk. De flesta av de undersökta företagen anser vi i dagsläget är för bekväma i sina val av tekniker.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the thesis is to describe which foreign exchange risk techniques that are used by medium- and large-sized Swedish companies within the Jönköping region, and how they as well as a bank evaluate the techniques in the current recession.</p><p><strong>Background: </strong>The reason why companies decide to expand their operations abroad is to take advantage from imperfections in other national markets. The fluctuations in currencies and exchange rates can have a huge effect on a company’s cash flows when doing business abroad. Therefore, when companies manage their foreign exchange risk, they have to be familiar with all the methods and tools available in order to pick the ones that best suit their needs.</p><p><strong>Method: </strong>We sent out a questionnaire and got it answered by eight companies within the Jönköping region regarding their strategy when managing foreign exchange risk. We have also interviewed a financial adviser, working at Handelsbanken, regarding the techniques offered to companies. A “foreign currency table” located in Linköping, was also contacted. They are in charge of creating recommendations and products sold by Handelsbanken. <strong></strong></p><p><strong>Conclusion: </strong>Hedging is the most frequently used tool by the companies in our study. Leading and lagging strategies are used quite often, while swaps and invoice currency is used less frequently by them. Exposure netting and cash pooling does not seem to be used at all. We believe that companies generally should seek more information on new techniques introduced in the market and be open to new possibilities and solutions for managing currency risk. Most of the companies in our sample, according to us, are too comfortable in their choice of techniques.<strong></strong></p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka valutarisk tekniker som används av<strong> </strong>medelstora och stora företag inom Jönköpings området, samt hur dessa företag och en bank utvärderar teknikerna i den rådande lågkonjunkturen.</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Anledningen till varför företag väljer att expandera utomlands är för att ta nytta av fördelar som uppstår i andra marknader. Fluktuationer i valutor och valutakurser kan ha stor effekt på företagens kassaflöden när handel utomlands utförs. När företag hanterar sin valutarisk måste de vara familjära med de olika metoder som finns tillgängliga, för att få reda på vilka av dessa som bäst tillgodoser deras behov.</p><p><strong>Metod: </strong>Åtta företag inom Jönköpings regionen, svarade på ett formulär, angående deras strategi när det kommer till hantering av valutarisk. Vi har även intervjuat en företags rådgivare på Handelsbanken, angående teknikerna som de erbjuder företagen. Valutabordet i Linköping har också blivit kontaktat. De har till uppgift att ta fram rekommendationer och produkter som säljs av Handelsbanken.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Hedging är den teknik som används mest av företagen i vår undersökning. Leading och lagging används rätt så ofta, medan swaps och invoice currency används mer sällan av dem. Exposure netting och cash pooling tycks inte användas alls. Vi anser att företag generellt ska eftersöka mer information om nya tekniker som introduceras på marknaden samt vara öppna för nya möjligheter och lösningar till att hantera valutarisk. De flesta av de undersökta företagen anser vi i dagsläget är för bekväma i sina val av tekniker.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretag Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson. Handledare: Peter Lindberg. Datum: 2015 - juni. Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen. Ett annat potentiellt förslag till vidare forskning är att utöka antalet respondenter och förslagsvis inkludera den danska börsen som är snarlik den svenska börsen för att hitta skillnader och likheter mellan börserna. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag kan bidra till att ge en djupare förståelse av fenomenet valutariskhantering där studien kan fungera som en förklaringsvariabel till utfall som är relaterade till detta område. Studiens praktiska bidrag kan ha stor relevans för mindre företag som är i uppbyggnadsfasen av sin riskhantering och därför vill veta vilka alternativ som finns vid ett beslutsfattande. Nyckelord: Valutarisk, riskhantering, rörelseexponering, valutasäkringsmetoder, skillnader och likheter, segmenttillhörighet. / ABSTRACT Title: Currency risk management in operating exposure - a quantitative study of Swedish listed companies. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Gustaf Bergquist and Jimmy Mattsson. Supervisor: Peter Lindberg. Date: 2015 - June. Aim: The purpose of this study is to examine the existence of differences and similarities between Swedish listed companies’ management of operating exposure to currency risk, depending on segment affiliation at the Stockholm Stock Exchange. Method: This study is of quantitative nature with a deductive approach. Data have been collected through Internet based questionnaires, which later have been set against previous research and theories. The results have been analyzed through correlation- analysis and presented along with the results.  Result &amp; Conclusions: The results of the study shows that the majority of the differences and similarities in terms of managing currency risk can be linked to segment affiliation. The conclusion drawn in the study shows that the tendency to protect the company’s exposure to currency risk and to manage foreign currency risk internally are highest among companies on Large Cap and that the tendency to request help externally are greatest among companies on Small Cap. Regarding the presence of size related similarities, the study shows that these are relatively small. Suggestions for future research: It would be interesting to complement the survey with a few interviews in order to provide a better understanding regarding the hedging process. Another potential suggestion for further research is to expand the number of respondents and include the Danish Stock Exchange that is similar to the Swedish Stock Exchange in order to find differences and similarities between the two Stock exchanges. Contribution of the thesis: The theoretical contribution can help provide a deeper understanding of currency risk management and therefore serve as an explanatory variable of the outcomes related to this area. The practical contribution can have great relevance for smaller companies that are in the construction phase of its risk management and therefore want to know what options are at their disposal. Key words: Currency risk, risk management, operating exposure, hedging methods, differences and similarities, segment affiliation.

With an increasingly globalized world of multinational firms dominating the global market, firms have discovered the impact of transaction exposure on their business. To handle the risk, firms can hedge their transaction exposure with currency derivatives. This paper aims to determine and explain what variables, beyond the size of the transaction exposure, affect firms’ usage of currency derivatives for hedging purposes. Previous research shows a divided estimation of what underlying causes. The variables studied to explain the usage of currency derivatives are industry affiliation, size of firm, geographical dispersal and profitability. With a sample size of 70 major Swedish internationally active non-financial firms, a multiple regression analysis was constructed to potentially demonstrate causality. To create a method triangulation, an interview with a currency derivatives expert was conducted as a complement to the quantitative strategy. The result of this paper indicates that industry affiliation possibly affects firm’s usage of currency derivatives for hedging purposes, however none of the studied variables show a sufficient statistical significance to prove a causality. / Med en allt mer globaliserad värld med multinationella företag som dominerar den globala marknaden har företagen upptäckt transaktionsexponeringens påverkan på dess verksamhet. För att hantera risken kan företag säkra sin transaktionsexponering med hjälp av valutaderivat. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara vilka variabler, utöver transaktionsexponeringens storlek, som påverkar svenska rörelsedrivande företags användande av valutaderivat i säkringssyfte. Inom tidigare forskningen råder delade meningar om vilka bakomliggande orsaker som påverkar företags användande av valutaderivat. De variabler som undersöktes för att förklara användandet av valutaderivat är företagens branschtillhörighet, dess storlek, verksamhetens geografiska spridning samt dess lönsamhet. Med ett urval på 70 stora svenska internationellt verksamma rörelsedrivna företag gjordes en multipel regressionsanalys för att påvisa samband mellan användandet av valutaderivat i transaktionssäkringssyfte och påverkande variabler. För att skapa en metodtriangulering genomfördes även en intervju med en valutaderivatexpert som ett komplement till den kvantitativa strategin. Resultatet av studien indikerar på att branschtillhörighet möjligen kan påverka företagens användande av valutaderivat men ingen av de studerade variablerna uppvisade en tillräcklig signifikans för att statistiskt säkerställa sambanden.

Purpose: The purpose of the study was to investigate how companies are affected by currency hedging in international trade. One purpose was to investigate and identify the type of currency risks companies are most exposed to and what currency hedging methods are used to handle these. Methodology: To answer the study's question, research was conducted by using a qualitative data method and a content analysis method. Theoretical framework: The focus has been on these theories; Modigliani and Miller theory, currency risk management and previous studies. Result: The result of the study consists of a presentation of the processed data as underlies the analysis being carried out. Conclusion: The study found that the currency exposures which companies are primarily exposed to in international trade are transaction and translation exposures. Of the eight companies investigated in the study, seven of them focused on transaction exposure. The study also indicates that the most commonly used derivative instruments used by companies are futures, options and swaps, where futures due to its flexibility came first, options on the second place and swaps on the third place. The most important and used purchase currencies that the companies deal with are Euro, British pound and US-dollars. Whether it is profitable for companies to hedge their currency risks or not, this study found that currency hedging is profitable for companies. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur företagen påverkas av valutasäkring vid internationell handel. Ett delsyfte var att undersöka och kartlägga vilken typ av valutarisk företagen är mest exponerade för samt vilka valutasäkringsmetoder som används vid hantering av dessa. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ metod och en innehållsanalysmetod. Teoretiskt perspektiv: Fokus har legat på dessa teorier; Modigliani &amp; Millers teori, valutariskhantering och tidigare studier. Empiri: Empirin innefattar den bearbetade datan som har samlats in från respektive företag samt är grunden för studiens analys. Slutsats: Studien kom fram till att den valutaexponering som företagen främst utsätts för vid internationell handel var transaktions-och omräkningsexponering. Av de åtta företag som har undersökts i studien visade sig att sju av dessa fokuserade på transaktionsexponering. Studien visade även att de vanligaste derivatinstrumenten som används av företagen var terminer, optioner och swappar. Terminer på grund av dess flexibilitet kom på första plats, optioner på andra plats och swappar på tredje plats. De viktigaste och mest använda inköpsvalutorna som företagen handlar med var euro, brittiskt pund och amerikanska dollar. Huruvida det är lönsamt för företagen att valutasäkra eller inte, tydde denna studies fynd på att valutasäkring är lönsamt för företag.

Företag som agerar på en internationell marknad står inför olika risker men också möjligheter vid en valutafluktuation. Företag som hanterar ett pengaflöde i någon form av utländsk valuta står inför valutaexponering när valutakursen fluktuerar. För att minska valutarisken kan företagen använda sig av olika valutastrategier. Enligt tidigare studier är det vanligare bland större företag att använda valutastrategier medan ’small medium sized enterprises’ (SME) har bristande kunskaper inom ämnet och känner en oro för att använda sig av de verktyg som finns. Eftersom SME-företagen står inför olika valutarisker som hanteras fragmentariskt ämnar denna uppsats att undersöka och analysera svenska SME-företags valutarisker och hur valutaexponeringen reduceras genom valutastrategier. För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats baserad på företagens erfarenhet av ett ämne. Semistrukturerande intervjuer har genomförts med fyra svenska SME-företag som hanterar direkt import och/eller export och därmed påverkas av valutarisker och valutafluktuationer. Resultatet från uppsatsen indikerar på att svenska SME-företags valutarisker har ett signifikant samband mellan verksamhetsstruktur och valutaexponering. Resultatet visar på att valutaexponeringen påverkas beroende på hur företaget hanterar internationell handel vilket stödjer tidigare studier. Det har även visat sig att svenska SME-företag använder sig av valutastrategier genom hedging metoder. Det kan dock konstateras att majoriteten av de analyserade SME-företagen har bristande kunskap vilket stödjer tidigare studier. / Businesses that are internationally based are faced with currency risks but also possibilities. The businesses that are internationally based are faced with currency exposure due to fluctuation. To limit the currency risks businesses can utilize different currency strategies. According to previous studies, larger businesses are more likely to utilize these currency strategies, while small medium sized enterprises (SME) lack the knowledge about currency strategies and thus feel a disquiet about utilizing them. Since SME face a currency risk that is handled in a fragmented way, this paper aims to investigate and analyze Swedish SME currency risks and how they manage currency exposure through currency strategies.   The method used in this study was to implement a qualitative research method with a deductive approach based on the businesses experience of a subject. Semi-structured interviews have been conducted with four Swedish SME that handle import and/or export. Thus, being affected by currency risks and currency fluctuations.  The conclusion drawn from the result of this study indicate that Swedish SME currency risks have a significant relationship between businesses structures and currency exposure. The conclusion supports previous studies that currency exposure is affected depending on how the businesses manage their export and import. The study has also shown that Swedish SME utilize currency strategies through hedging derivatives. Although the majority of the analysed SME have insufficient knowledge about these derivatives which supports previous studies.