• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 131
  • 6
  • Tagged with
  • 137
  • 38
  • 36
  • 26
  • 22
  • 21
  • 20
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 13
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Upplevelsen av moderskapet : -En kvaliativ studie om moderskap, föräldraledighet och normer

Löfgren, Sofia January 2011 (has links)
Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.   Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal. De kvinnor jag har intervjuat om sin upplevelse av moderskapet beskriver hur de försöker att matcha dessa ideal samtidigt som de gör uttryck för att de är medvetna om orimligheten i att samtidigt vara aktiv på alla dessa arenor. Vidare beskrivs hur parets relation går från att ha varit symmetrisk till att bli mer asymmetrisk, då familjen blir mer könsspecialiserad varpå traditionella, normativa och stereotypa roller tilldelas familjens medlemmar. Uppsatsen vill besvara följande frågor: Föräldraledigheten – Vems ansvar? Föräldraledigheten – Hur förändras parets jämställdhet och hushållets arbetsdelning efter barnets nedkomst? Moderskapet – Vilka förväntningar, normer och ideal upplever kvinnorna? Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med 10 mödrar utgör tyngdpunkten för det empiriska underlaget.
12

Intrikata vävar : Heteronormativitet, begär och moderskap i Sara Stridsbergs Happy Sally, Drömfakulteten och Darling River

Zettermark, Sophie January 2012 (has links)
No description available.
13

Moderskapsmotivet i Alfhild Agrells pjäser Räddad, Dömd och Ensam : utifrån dåtidens åtskillnad mellan könen

Gräns, Amanda January 2012 (has links)
No description available.
14

Frihet, jämlikhet och moderskap! : En queerteoretisk analys av moderskap

Jonsson, Sofia January 2010 (has links)
I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme.
15

"Moderskapet, den största och enda lyckan för varje sann kvinna,” : Mare Kandres skildring av moderskapet i Quinnan och Dr Dreuf samt Hetta och vitt

Hallonblad, AnneLee January 2009 (has links)
Uppsatsen analyserar Mare Kandres skildring av moderskapet i romanen Quinnan och Dr Dreuf samt i den åttonde novellen ur samlingen Hetta och vitt. I Quinnan och Dr Dreuf försöker Dr Dreuf påverka en kvinna till att vilja bli mor. Han motiverar detta med att hon då kommer att bli lycklig. I novellen ur Hetta och vitt beskrivs en kvinna som gjort just detta, skaffat sig barn, men som på grund av detta är djupt olycklig. Jag har kommit fram till att kvinnor i vårt samhälle, liksom kvinnan i Quinnan och Dr Dreuf, utsätts för påverkan från många håll när det gäller synen på moderskapet. Bland annat påverkas de genom folk i deras omgivning, av media och av litteraturen. Vanligtvis glorifieras och förenklas skildringen av moderskapet men Kandre avviker från detta. Hon sätter fingret på flera tabun och problematiserar moderskapet. I både novellen ur Hetta och vitt och i Quinnan och Dr Dreuf, ifrågasätts moderkärleken och novellen beskriver en kvinna som känner så pass mycket ilska gentemot sitt barn att hon måste motstå en impuls att knuffa in barnet hårt i väggen.
16

"Helt jämnt, det kommer det nog aldrig att bli" : Fokusgruppsamtal om föräldraskap, jämställdhet och föräldraförsäkringen

Wolter, Johanna, Wennerberg, Moa January 2013 (has links)
Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.
17

Genus i förändring : En studie av mammor i SVT:s julkalendrar / Gender in change : A study of mothers in SVT's Christmas calendars

Fältander, Ida January 2015 (has links)
I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012. För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning. Eftersom kalendrarna produceras i en kontext, borde de visa på den genussyn, och de sociala förhållanden mellan kvinnor och män, som råder bland människorna i Sverige. Slutsatserna av analysen blir bland annat att alla de fyra kalendrarna ger den stereotypa framställning av kvinnor och mödrar som är vanligt förekommande även i annan svensk media. Via julkalendrarna får därmed tittarna en traditionell bild av kvinnor som moderliga och vårdande, med en tydlig koppling till hemmet. Men de får dessutom en mer modern feministisk bild av kvinnor som självständiga familjeförsörjare med egna yrkeskarriärer.
18

Abort/Motstånd : En diskursanalytisk studie av de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda

Hunger, Elin January 2013 (has links)
Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet – det vill säga den diskursordning som behandlas. Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster. Detta innebär i förlängningen att gravida kvinnor avhumaniseras – eller att de riskerar att betraktas som levande kuvöser.
19

Den "bästa" tiden? : En litteraturstudie baserad på självbiografier om mödrarrs upplevelser av postpartum depression

Poulsen, Pernilla, Wickbom, Angelica January 2014 (has links)
Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, även kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom två månader efter förlossningen. Postpartum depression påverkar moderns självbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet. Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression. Metod: Studien är baserad på sex självbiografier och är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant känsla, Förväntningarna på moderskapet uppfylldes inte, En främling för sig själv fångad i negativa tankar, När bägaren rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd är att mödrarna känner stor besvikelse över att förväntningarna på postpartum perioden inte överensstämmer med verkligheten samt oförståelse över sina negativa tankar som överrumplade dem. Slutsats(er): Resultatet påvisar att postpartum depression måste synligöras bättre för att fler mödrar som drabbats ska våga söka hjälp. En bredare kunskap inom vården kan möjliggöra att postpartum depression uppmärksammas bättre.  Även allmänsjuksköterskor bör lära sig att uppmärksamma sjukdomen för att kunna fånga upp dessa mödrar i ett tidigt skede.
20

Att vänta barn : litteratur för gravida från 1943 till 1981 / Ideas about pregnancy in literature from 1943-1981

Carlson Hjerpe, Laila January 2010 (has links)
In our time we can easily get information about pregnancy from books and magazines of thesubject. Mothers to be can also publish their own diaries at the Internet, so anyone can readabout their personal experience of being pregnant. All this information gives pregnant womenideas of what they can expect to experience during the pregnancy. This made me think aboutwhat kind of image, women in the past, did get from literature that described pregnancy.The purpose of this study was to examine how pregnancy and pregnant women has beendescribed in literature during the period 1940-1980. I have used various kinds of books aboutpregnancy released in: 1943, 1948, 1955, 1965,1969,1972, 1977, 1981. By examining alonger period it would be possible to see changes over time. The method used is closereading, to find answers to the questions put to the text. The questions I have used, are relatedto women's living conditions, and to the pregnancy, both the physical and the psychologicalaspects of it.The result of my study shows that no sudden changes has taken place during the period. Thereare few changes in how the literature advice women to live during pregnancy. The pregnancy,as a fysiological process, is described in almost the same way. But the way women can feelduring the pregnancy, especially negative feelings, gives more attention over time. Moststriking are the changes regarding the role of mothers and fathers. In the end of the period theliterature gives more attention to the father and his role gets more important. And the womanis not expected to have that natural instinct that’s makes her a mother. She becomes onethrough the interaction with her child.

Page generated in 0.0636 seconds