Global ETD Search

1	Moderskapsmotivet i Alfhild Agrells pjäser Räddad, Dömd och Ensam : utifrån dåtidens åtskillnad mellan könen Gräns, Amanda January 2012 (has links) No description available. Alfhild Agrell det moderna genombrottet moderskap
2	"Det måtte vara paradiset" : Pastorala ideal i Victoria Benedictssons Fru Marianne / "It Must be Paradise" : Pastoral Ideals in Victoria Benedictsson's Fru Marianne Löfling, Anna January 2015 (has links) Victoria Benedictsson (1850-1888) skrev romanen Fru Marianne i en tid präglad av den industriella revolutionen och en framväxande modernitet. En analys av romanens pastorala ideal – i vilken mån romanen formulerar villkoren för ett gott liv som ett liv närmare naturen – gör det möjligt att placera henne bland de författare från samma tid, däribland August Strindberg och Verner von Heidenstam, som reagerade på det nya samhälle som växte fram under slutet av 1800-talet och skrev en litteratur som visade på ett alternativ. Analysen genomförs med hjälp av ett ekokritiskt perspektiv vilket medför att synen på pastoral går från att uppfatta den lantliga miljön enbart som en kuliss för mänsklig aktivitet till att uppfatta den som medaktör och med ett inneboende värde i likhet med människan. Det ekokritiska perspektivet belyser romanens hållbara förhållningssätt till naturen; genom att låta kvinnans emancipation i ett agrart samhälle öppna upp för en uppvärderande vision av naturen och en jämlik relation mellan natur och människa skapar romanen en framtidsorienterad berättelse med stor aktualitet. Fru Marianne Victoria Benedictsson Pastorala ideal Ekokritik Det moderna genombrottet moderniseringskritik
3	Kvinnligt och manligt i genombrottslitteraturen : En korpusstudie av representationen av kön i romandialog 1830–1930 Aronsson, Emma January 2023 (has links) Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur könsroller representeras i dialogerna i romaner kring det moderna genombrottet. Materialet utgörs av korpusar baserade på tolv romaner utgivna mellan 1830 och 1930, sex skrivna av kvinnliga författare och sex av manliga. Repliker yttrade av kvinnliga karaktärer jämförs med repliker yttrade av manliga karaktärer med avseende på talutrymme, formalitet, topiker, semantiska typer och ordklassfördelning. Dessa aspekter undersöks även i en jämförelse mellan kvinnliga och manliga författare. Studien visar att det i romandialogerna vid denna tid gavs betydligt mer utrymme åt manliga karaktärer, framför allt i manliga författares verk. Den visar också att de manliga karaktärerna talade mer formellt, och att kvinnliga karaktärer talade mer om människorelaterade ämnen, men i övrigt talade kvinnliga och manliga karaktärer om ungefär samma saker och på liknande sätt. Skillnaderna i talutrymme och formalitet tyder på en skev maktbalans i dialogerna och speglar troligen verkliga och upplevda samhällsförhållanden under den undersökta perioden. De små skillnaderna i övriga undersökta aspekter indikerar att samtalsämnen och ordklasser i dialogen inte användes som medel för att uttrycka könsrollerna i romanerna. I en exkurs undersöks en av romanerna separat eftersom historien i denna utspelar sig 500 år senare och könsrollerna skiljer sig avsevärt från i övriga verk. Den främsta skillnaden mot övriga romaner är att de kvinnliga karaktärerna fick betydligt större del av talutrymmet. Det moderna genombrottet författarkön könsroller romandialog. Specific Languages Studier av enskilda språk
4	”Og dog havde Barnets Død medført en stor Forandring i hans Moders Liv” : Mor-son-relationer i Alfhild Agrells Räddad (1882) och Adda Ravnkildes Judith Fürste (1884) / ”Og dog havde Barnets Død medført en stor Forandring i hans Moders Liv” : Mother-Son Relationships in Alfhild Agrell's Räddad (1882) and Adda Ravnkilde's Judith Fürste (1884) Allen, Kendall January 2023 (has links) This thesis is a study of motherhood in Afhild Agrell’s play Räddad (first performed in 1882 at The Royal Theater in Stockholm) and Adda Ravnkilde posthumously published novel Judith Fürste (1884) with a focus on the relationship between mother and son. I study how the mothers wish to raise their sons, how mother and son interact with one another, the family dynamic’s influence on their motherhood and finally how they shape their identity as mothers when their motherhood is first threatened (often by their husbands) and then after the death of their sons. By analyzing two works by women authors of the Modern Breakthrough, I examine how motherhood is represented in literature from this period with a unique focus—mothers of sons. During this period, despite advancements in the rights of women including equal inheritance and increased access to education and professions such as teacher, doctor and dentist, many of the rights gained pertained to unmarried women—how an unmarried woman was to support herself was a central question. Literature from this period illustrates the struggles that woman faced upon marriage—often they had to give up their desire to work and focus on being wives and mothers instead. However, in the two works I have selected, the main female characters’ motherhood is threatened. Motherhood is a crucial part of both mothers’ identity and Agrell’s play and Ravnkilde’s novel follow the shaping of the main characters’ identity as mothers, the following threat to this identity and the crisis that arises after the death of their sons. I analyze this identity-arc and how being mothers to sons shapes and complicates this arc. litteraturvetenskap Adda Ravnkilde Afhild Agrell det moderna genombrottet moderskap General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	Victoria Benedictsson och två sidor av sedlighetsdebatten i romanen Pengar och pjäsen Teorier Junell, Elin January 2015 (has links) The aim for this study is to compare Victoria Benedictsson’s position and views in the morality debate during the modern breakthough in the nordics. The works that I have choosen for this study is firstly Benedictsson’s book Money, published in 1885 and secondly the play Theories, written in 1887 and published in 1994. I will research whether or not Benedictsson’s position in the debate will change since there are only two years in between them. Money is published in the beginning of the morality debate and Theories at the end, wich will make the essence of the discussion. Victoria Benedictsson Money Theories gender feminism the modern breakthrough morality debate Victoria Benedictsson Pengar Teorier genus feminism det moderna genombrottet sedlighetsdebatt
6	Den fogliga fiktionsprosan : Nominalfrasen under det moderna genombrottet Bäcklund, Alva January 2023 (has links) Med avstamp i en korpus bestående av svensk fiktionsprosa utgiven 1809–1930 studeras språkförändring innan, under och efter det moderna genombrottet. Utifrån en hypotes om att förändringar sker framför allt på frasnivå kartläggs nominalfrasens utveckling med avseende på längd och komplexitet. Längd och djup för samtliga nominalfraser i 303 verk analyseras för att synliggöra övergripande förändringstendenser. Desamma jämförs också med den grafiska meningens förändring i längd under perioden. Vidare görs också en närläsning av fyra av korpusens verk, vilka kan antas ha fungerat pådrivande alternativt bromsande i utvecklingen mot ett alltmer modernistiskt språk. Utifrån fem beskrivande kriterier för vad modernistiskt språk är och med fokus på verkens grafiska meningars och nominalfrasers utformning analyseras och diskuteras språket i Rosen på Tistelön, Psykologiska gåtor 3, Blå blommor och Tidens kvinnor i förhållande till stilutvecklingen under hela tidsperioden i stort. Resultatet visar en ökning av nominalfrasens längd och komplexitet under 1839–1878. Efter det vänder utvecklingen. År 1879–1930 minskar längd och komplexitet som snabbast, vilket delvis sammanfaller med det moderna genombrottet (1870–1905). Genom närläsningen framkommer att de kortare och enklare konstruerade nominalfraserna sammanfaller relativt tydligt med en mer modernistisk språkstil. Med viss modifikation av årtalsgränserna går det således att tala också om ett modernt genombrott språkligt sett. korpusstilistik det moderna genombrottet modern nysvenska modernism språkförändring fiktionsprosa stilnivellering colloquialization Rosen på Tistelön Psykologiska gåtor 3 Blå blommor Tidens kvinnor syntaktisk komplexitet grafisk mening nominalfras Specific Languages Studier av enskilda språk
7	Ensamheter och gemenskaper : Läsningar av det moderna genombrottets litteratur / Loneliness and Community : Readings of Literature of the Modern Breakthrough Vallsten, Diana January 2021 (has links) In this essay I perform readings of five influential literary works of the Modern Breakthrough in Nordic literature: Et dukkehjem (1879) by Henrik Ibsen, Niels Lyhne (1880) by Jens Peter Jacobsen, Barndomsvänner (1886) by Karl August Tavaststjerna, Fru Marianne (1887) by Victoria Benedictsson, and Ensam (1903) by August Strindberg. My aim is to identify and analyze discourses of loneliness and community. A central theme, both in this literature and in the contemporary society, is the problematization of gender roles. I find that the literature questions the polarization of gender roles through its depiction of marital relationships. At the same time, alternative communities are often portrayed as more fallible than those of marriage and nuclear family, forming discourses where marriage and nuclear family are prioritized over alternative communities – with a possible exception of national community. This paradoxical existence of modernity highlights the complexity of societal development: societal change requires not only political reforms but also change within subjects. The paradoxicality can be viewed as a manifestation of inner struggles. Finally, I reflect upon the endeavor to obtain entity that I find in these literary works. As connections between nature, culture and kinship, as well as between the past, the present and the future are formulated, issues of power/powerlessness and responsibility are brought into question. I propose further studies on these themes in relation to the emergence of nationalism, racial biology and fascism in 19th and 20th centuries, in order to deepen the understanding of the structure and the conditions of nationalism, racial biology and fascism in this context. modern breakthrough nordic literature loneliness communities discourse gender 19th century marriage nuclear family Ibsen Jacobsen Tavaststjerna Benedictsson Strindberg Fairclough det moderna genombrottet nordisk litteratur ensamhet gemenskap diskurs kön 1800-tal äktenskap kärnfamilj Ibsen Jacobsen Tavaststjerna Benedictsson Strindberg Fairclough General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0714 seconds