Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför? Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör. Ett smalare perspektiv appliceras även hämtat från Max Weber och Yvonne Hirdman, där genusbetingade idealtypiska värderingar och handlingar används. Uppsatsens empiri bygger på semi-strukturerade intervjuer med 6 kvinnor, som tjänar mer än sin partner och tar ut mest föräldrapenning- och ledighet. Analysen visar, i linje med teorierna, på ett maktspel mellan institution och individ, med ett starkt förgivettagande kring fördelningen. Detta framkom i beskrivningar av upprepade korrigeringar från omgivningen vid avvikande från normen. Likt tidigare forskning upplevdes kvinnornas föräldraskap som mer villkorat och reglerat. Spädbarnsföräldrar är hjältar – men bara om de är män. Särhållningen mellan könen skedde även av några intervjupersoner, som framhöll mer traditionella och affektuella motiv till sina längre ledigheter. Faktorer som amning och arbetet ansågs viktiga men inte avgörande, och trots kvinnornas högre löner sågs ekonomin enbart som en praktisk pusselbit. Föräldraförsäkringen användes snarare på ett strategiskt sätt för att få den fördelning som föredrogs. Valet av ledighetsuttag berodde främst på föräldraideologi, inte ekonomi. Därför borde vidare forskning fokusera på betydelsen av normer och värderingar av föräldraskap. Då två intervjupersoner hade skild ekonomi från sin partner, vore även forskning kring hur detta påverkar beslutsprocessen intressant.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal. Fokusgruppsamtalen analyseras även med hjälp av tidigare forskning samt Ylva Elvin-Nowaks och Heléne Thomssons teori om hur kön skapas. Resultatet visar att småbarnsföräldrarna upplever föräldraförsäkringen som förmånlig men svår att förstå, på grund av många regler. De belyser vikten av valfrihet i föräldraförsäkringen. Uppdelningen av föräldraledigheten motiveras i många fall utifrån föräldrarnas ekonomiska- och arbetsmässiga möjligheter men även utifrån föräldrarnas vilja att vara föräldralediga. Mammans föräldraledighet tas dock alltid förgiven medan pappan framställs ha ett val att vara föräldraledig eller inte. Föräldrarna beskriver att jämställdhet är viktigt och menar att båda ska vara nöjda med ansvarsfördelningen i hemmet samt att båda ska ha en nära relation till barnet. Föräldraskap framställs antingen som könsstereotypt eller som könsneutralt. Det vill säga att mamman framställs vara den primära föräldern eller att båda föräldrarna framställs ha samma roll.

After Moderaterna’s election success in 2006 and 2010 together with the Alliansen coalition, the 2014 election was a defeat and Moderaterna lost government power. Post-election analyzes show that a large part of Moderaterna’s voters went instead to Sverigedemokraterna. One of the central election issues among Sverigedemokraterna’s voters is welfare and therefore this presents as an critical area of study: Moderaterna’s view of welfare, with specific focus on social insurance.The purpose of the thesis is to study whether there has been a change in Moderaterna’s ideological position during the period 1991 - 2020 and whether there has been any change in Moderaterna’s view of welfare during the same period. The material consists of party programs and budgets and using an idea analysis method. To analyze the ideologies, I will use ideal types and welfare will be examined using scale-based dimensions.From the analysis, it can be seen that there has been a temporary shift in ideological values towards a more neoliberal approach. However, in social insurance there has not been the same change and Moderaterna have maintained low compensation levels to protect the line of work which is completely in line with a neoliberal policy.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.